Tidigare studier har visat att ett syfte med stereotypisering Àr att ge vÀgledning i möten med andra mÀnniskor dÀr en snabb personbedömning kan underlÀtta kommunikation och kognitiva strategier. I denna studie har undersökts om ett negativt affekttillstÄnd kan förbÀttras vid en negativ stereotypbedömning av en person som det Àr socialt accepterat att ogilla, alltsÄ om avreaktion förekom. Deltagarna, 111 studenter vid LuleÄ tekniska universitet, ingick i ett experiment dÀr affektmanipulation, personbedömning och sjÀlvskattning av affekttillstÄndet gjordes med hjÀlp av enkÀter och försöksledarens anvisningar. Resultaten visar, tvÀrtemot antagandet, att deltagare som initialt varit negativa till sinnes blev Ànnu mer negativa efter att ha bedömt en person, vilken det Àr socialt accepterat att ogilla. I kontrollgrupperna pÄvisades ingen ökning av den negativa affekten..

Abstract Titel: Utomhuspedagogik ? En studie om hur pedagoger och förÀldrar vÀljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie Àr Maria Fleron ? Persson och Louise Johansson. Vi Àr blivande lÀrare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare Är (Gt).

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

En undersökning om det ÄlÀndska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptÀcka hur livet var pÄ sjön pÄ de ÄlÀndska fartygen under mellan Ären 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrÄn hieratiska sjömanslivet fÄ fram vad som gav status pÄ de ÄlÀndska fartygen.  Resultatet visar att för att fÄ de ÄlÀndska fartygen gÀllde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen fÄ inom tvÄ kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hÄrd.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har pÄ senaretid ökat snabbt och mÄnga olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags Àgarkoncentration, storleken pÄ deras största Àgare samt Àgande av finansiellainstitutioner pÄverkar kvalitén pÄ företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som anvÀnts Àr en multipel linjÀr regression dÀr sambandet mellan ovan nÀmndavariabler och kvalitén pÄ företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pÄnÄgot signifikant samband mellan Àgarkoncentration och kvalitén pÄ företags socialaansvarstagande medan storleken pÄ den största Àgaren visar sig ha en negativ inverkan ochÀgande av finansiella institutioner en positiv inverkan pÄ kvalitén av det socialaansvarstagandet. DÄ resultaten gÀllande storleken pÄ den största Àgaren ochÀgarkoncentrationen skiljer sig frÄn resultat i andra lÀnder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund pÄverkar storÀgares instÀllning till socialt ansvarstagande..

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer pÄverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen pÄverkas av att identifiera sig med grupper. VÄr tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott gÄr att förklara med en starkare sammanhÄllning och en positiv sjÀlvbild. Vi ville Àven undersöka om den starkare sammanhÄllningen med laget kunde pÄverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört en fallstudie pÄ ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur regelbunden massage i skolan pÄverkar elevers upplevelse av det sociala klimatet i klassen.? Vilka förÀndringar kan ses i elevernas sinnesstÀmning efter fyra veckors massage i skolan?? Upplever eleverna nÄgon pÄverkan pÄ det sociala klimatet i klassen efter genomförd massageperiod?? Hur upplever den enskilde eleven regelbunden massage i skolan?MetodDenna undersökning har genomförts med en aktionsstudiedesign dÀr vi pÄ plats har genomfört en förÀndring i elevers vardag för att se om det ger nÄgon pÄverkan pÄ det sociala klimatet. Urvalet för studien gjordes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, vilket baserades pÄ elever i Ärskurs 5-7 i StockholmsomrÄdet. Totalt deltog fem klasser fördelat pÄ tre skolor, fyra klasser i Ärskurs 7 och en klass i Ärskurs 5. Datainsamlingen har varit kvantitativ dÄ för- och efterenkÀter har samlats in och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS.

BakgrundUngdomsÄren innebÀr en övergÄngsperiod i livet dÄ barndomen fullbordas och livet som vuxen pÄbörjas. Denna tid kan vara mycket omvÀlvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsÄren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebÀra stora pÄfrestningar och resulterar inte sÀllan i mycket stress och Ängest. Isolering frÄn vÀnner, förlorad sjÀlvstÀndighet och kroppsliga förÀndringar Àr exempel pÄ faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och Ängestfyllt. För att försöka minska dessa negativa kÀnslor anvÀnder sig ungdomarna av olika copingstrategier.SyfteSyftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer.MetodFör att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

StÀder och regioner runt om i vÀrlden konkurrerar stÀndigt med varandra i strÀvan efter ett gemensamt mÄl; en ökad tillvÀxt. För att nÄ mÄlet mÄste platserna bÄde attrahera resurser utifrÄn och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillvÀxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprÄng gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedlÀggningar och sociala problem. PiteÄ Àr en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ vad PiteÄs kommun och nÀringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnÀring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat pÄ att identifiera olika karaktÀrsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har Àven forskats om olika ledarstilar och vad som Àr ett bra respektive mindre bra ledarskap. DÄ vi idag strÀvar efter högre jÀmstÀlldhet i vÄrt samhÀlle Àr det ingen hemlighet att kvinnliga ledare Àr ett kontroversiellt Àmne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrÄn ett genus och makt perspektiv.VÄrt resultat visar att dagens förestÀllningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning. Vi har fÄtt fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar pÄ att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Sammanfattningsvis kan man sÀga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istÀllet. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begÄr brott av olika orsaker samt att de Àgnar sig Ät olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll Àr utanförskap, att man inte kÀnner sig delaktig i samhÀllet.

Företag kan inte bara konkurrera med lÄga priser för att ?vinna? sina kunder lÀngre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet Àr ett företags yttersta mÄl, men om inte intÀkterna kan tÀcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nÀra. DÀrför mÄste företag kunna hantera det ?mjuka vÀrdet? pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.