Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga kÀnslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhÄllande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Har det uppstÄtt starka positiva eller negativa kÀnslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstÄtt nÄgot privat förhÄllande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevÄrden. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Syftet med examensarbetet Àr att skapa förstÄelse kring hyresutvecklingen pÄ kontorsmarknaden i Stockholm och att undersöka om det skett en real hyresutveckling under perioden 1980 till 2011. För att göra detta samlades hyresdata in frÄn olika kÀllor för att sedan skapa tre hyresindex för tre omrÄden i Stockholm; CBD (Central Business District), Stockholm city och Stockholm övriga omrÄden. Uppdelningen i tre omrÄden gjordes för att tydliggöra hyresutvecklingen dÄ det Àr skillnader i hyra mellan omrÄdena. Vidare var en central del i att skapa förstÄelse att undersöka vilka faktorer som har haft störst pÄverkan pÄ hyresutvecklingen. DÀrför jÀmfördes indexen mot makrofaktorerna BNP tillvÀxt, inflation, rÀnta, sysselsÀttning samt vakansgrad för kontorsfastigheter i Stockholm.Analysen visade att en nÄgot positiv real hyresutveckling hade skett inom alla tre omrÄden: CBD under 1980-2011, Stockholm city 1981-2011, och Stockholm övriga omrÄden 1994-2011.

StÀmmer det att ju högre resilience (ÄterhÀmtningsförmÄga) en individ har och ju mera av positiva kÀnslor, desto större livsmening har hon ocksÄ? Resilience Àr att vid psykologisk stress tillfÀlligt kunna gÄ ifrÄn sin vanliga nivÄ för sjÀlvkontroll och nÀr stressmomentet försvunnit ÄtergÄ dit igen. En enkÀtundersökning har gjorts med 39 deltagare dÀr variablerna resilience, positiva kÀnslor och livsmening undersökts. Resultatet visar att bÄde resilience och positiva kÀnslor Àr positivt relaterade till livsmening. Full mediering visas för positiva kÀnslor vilket innebÀr att de Àr en av flera möjliga mekanismer i processen mellan resilience och livsmening.

A1237En pÄgÄende trend inom dagligvaruhandeln hÄller pÄ att omforma förutsÀttningarna för samtliga aktörer, frÄn leverantör till detaljist och slutligen mot konsument. För ett antal Är sedan började dagligvarukedjor att introducera egna mÀrkesvaror (EMV). Denna trend förmodas ha en inverkan pÄ relationen mellan leverantör och detaljist.Studien avsÄg att undersöka vilken inverkan EMV har pÄ relationen mellan leverantör och detaljist samt studera vad som stödjer den. För att besvara syftet utfördes intervjuer med respondenter frÄn sex företag. Studien omfattade de tvÄ största detaljisterna samt fyra leverantörer inom samma produktkategori.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar berÀknas drabba var fjÀrde person i vÀrlden. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vÄrdas dÄ inom somatisk vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vÄrdpersonal inom somatisk vÄrd. Metod: AllmÀn litteraturstudie med kvalitativ ansats bestÄende av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade pÄ att vÄrdpersonalens attityder pÄverkades av deras upplevelse av brist pÄ kunskap om att vÄrda psykiskt sjuka.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet Àr vÀldigt sjÀlvstÀndigt och mÄngsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska pÄfrestningar och blir utbrÀnda. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och vÀlbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns behov av omvÄrdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv pÄverkades av att vara anhörigvÄrdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvÄrdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som anvÀndes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att mÄnga anhörigvÄrdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begrÀnsningar i deras dagliga liv. AnhörigvÄrdarnas psykiska och fysiska hÀlsa pÄverkades av att vÄrda sin anhörig.

Den 1 juli 1990 blev det lag pÄ att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste Ären, vilket ger bÄde positiva och negativa effekter. I positiv bemÀrkelse finns bÄde sociala och ekonomiska fördelar. TyvÀrr innebÀr det dock ocksÄ att spridningen av sjukdomar i vÀrlden ökar.Hygienen pÄ restauranger Àr en viktig del i verksamheten och nÄgot som borde skötas bÀttre Àn vad som görs idag. De gÀster som besöker restauranger har rÀtt att fÄ veta om deras mat har tillagats under former som Àr godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Bakgrund Multipel Skleros (MS) Àr en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstÀmdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen Àr varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i Äldern 20-50 Är. MS finns i flera olika varianter, dÀr kroppen i vissa fall kan Äterreparera sig sjÀlv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det.

Negativa tal har inte alltid varit lika sjÀlvklara som de Àr idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, Àn mindre rÀknat med dem, kommer troligtvis anse att det Àr ologiskt att tala om Àpplen. Forskning visar pÄ att det finns en mÀngd svÄrigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-trÀffande minustecknets funktioner - dÄ minustecknet bÄde anvÀnds som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmÀngden Àr en del av kursplanen i matematik för Ärskurs 4 till 6.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.