Uppsatsen syftar att undersöka skolhÀlsopersonalens uppfattning av barns grupperingar och statusordningar, hur skolan och skolhÀlsopersonalen hanterar utanförskap och mobbing samt hur de arbetar med skolans vÀrdegrund. Kvalitativa intervjuer genomfördes med anstÀllda i skolhÀlsovÄrden. Resultatet visar att skolhÀlsopersonalen har god insyn i barns statusordningar samt att statusarbetet Àr komplext. TvÄ typer av popularitet framkom, den negativa populariteten karaktÀriseras av en tuff attityd och ett manipulativt beteende. Den positiva populariteten karaktÀriseras av hjÀlpsamhet och vÀnlighet.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Det hÀr arbetet behandlar utomhuspedagogik pÄ fritidshemmet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn: lÀrande-, psykosocialt- och hÀlsoperspektiv. UtifrÄn en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende pÄ vilken utbildning informanterna har. VÄr studie visar Àven att utomhuspedagogiken kan uppfattas som bÄde ett formellt och informellt lÀrande.

Genom vÄrt examensarbete ville vi fÄ svar pÄ om en kvarts höglÀsning per dag i tre veckors tid kunde öka lÀsförmÄgan, det vill sÀga lÀsförstÄelse och lÀshastighet, hos elever i Ärskurs fyra. För att undersöka om detta var möjligt utarbetade vi en enkel kvantitativ inriktad metod, bestÄende av tre positivistiska tester, för att kontrollera lÀsförstÄelse och lÀshastighet. Dessutom gjordes ostrukturerade hermeneutiska observationer av eleverna under tiden projektet pÄgick. Kontrollerna genomfördes bÄde före och efter en tre veckor lÄng lÀsperiod, dÄ eleverna i hemmen övade höglÀsning med sina förÀldrar. Det sammantagna resultatet visar bÄde positiva och negativa förÀndringar, men dÄ vi kunnat finna förklaringar till de negativa resultaten, kan vi pÄstÄ att vÄr metod ger ökad lÀsförmÄga..

VÄrt syfte Àr att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprÀtthÄlls genom positiva och negativa sanktioner med sÀrskilt fokus pÄ maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation dÀr vi följde ishockeylaget Pucksta under tvÄ veckor. Vi följde dem pÄ alla deras schemalagda trÀningspass under denna tid och Àven i omklÀdningsrummet dÀr vi förde informella samtal med spelarna men ocksÄ trÀnare och ledare. Resultatet visar att det Àr viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen Àn att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och anvÀnder sanktioner för att upprÀtthÄlla en normalitet. Konformitet Àr ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stÀrker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Socialt arbete Àr ett ombestritt Àmne. Begreppet har visat sig vara svÄrt att definiera och en samstÀmmig bild av vad socialt arbete innebÀr stÄr inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras Àr mÄnga och sÄledes syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda pÄ hur det sociala arbetet förhÄller sig till definitionsfrÄgan i bÄde forskning och praktik. Studien följer frÄgestÀllningarna angÄende hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och Àven hur det sociala arbetet pÄverkas gentemot definitionsfrÄgan. Studien har utförts utifrÄn en sÄ kallad triangulering dÀr bÄde en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och dÄ framförallt i skolan. Vi har intervjuat Ätta elever pÄ en högstadieskola samt utfört observationer för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt av deras förhÄllande till mobilanvÀndning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utstrÀckning skett ansikte mot ansikte Àr nu mer benÀgen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan pÄ individ och samhÀllet har bÄde positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frÄgestÀllningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvÀndning, hur de anvÀnder sina mobiler och hur detta pÄverkar den sociala interaktionen.

Denna uppsats berör omrÄdet förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsstÀllelse hos poliser pÄ Ekobrottsmyndigheten.  EnkÀtstudiens fokus avsÄg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa instÀllning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsÀttningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad frÄn manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelÄg mellan positiv och negativ instÀllning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rÀttvist och stödjande ledarskap..

Enligt styrdokumenten Àr det lÀrarens ansvar att fÄ varje elev att kÀnna sig trygg. Syftet Àr att genom fokusgruppsintervjuer med elever i Ärskurs 2-3 visa faktorer som kan innebÀra trygghet respektive otrygghet pÄ en skolgÄrd. Avsikten Àr att hÀrigenom identifiera faktorer som pÄverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns sÀrskilda omrÄden som utgör potentiella riskzoner för eleverna. Vi började med att göra en pilotstudie som testade frÄgorna. DÀrefter genomfördes intervjuer med elever i Ärskurs 4-5.

Bakgrunden till denna studie grundade sig pÄ hur fÄ unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som pÄverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framtrÀder dÄ unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi frÄn en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i tvÄ elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sedan som analysmetod.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i Ärskurs 9, i skolan och pÄ fritiden. Metoden som anvÀndes var en undersökning dÀr svaren har analyserats utifrÄn tvÄ olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt. Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt instÀllda till skönlitteratur. Analysen bygger pÄ de resultat som eleverna gav sina svar i enkÀten och detta har sedan analyserats. Det har dÄ visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet. Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som pÄverkar deras attityder till litteratur negativt.

Bakgrund: Åldrandet innebĂ€r naturliga biologiska, sociala och psykologiska förĂ€ndringar, andelen Ă€ldre i samhĂ€llet berĂ€knas öka och Ă€ldre upplever ett lĂ€gre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvĂ€rderar den avsaknaden. HĂ€lsoproblem och upplevelsen av livskvalitet Ă€r knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vĂ„rdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptĂ€cka, motverka och förebygga ensamheten, dĂ€rför behövs mer kunskap om fenomenet.

LÀrare försöker göra sitt bÀsta i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspirera en elev Àr att försöka förÀndra elevens attityder till att bli mer positiva till Àmnet. Denna studies syfte Àr att försöka avgöra vilka förutsÀttningar det finns för lÀrare att engagera elever genom att inspirera dem. DÀrför har jag gjort en enkÀtundersökning bland 104 gymnasieelever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och undersökt deras attityder till Àmnet religion, deras engagemang i att lÀgga ner tid och energi i Àmnet och sambandsnivÄn mellan de tvÄ företeelserna. Resultatet visar att elevernas attityder till Àmnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jÀmförelse med tidigare undersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmÀnhet.

Denna uppsats berör gymnasielÀrares förvÀntningar pÄ sina elever samt hur dessa lÀrarförvÀntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielÀrare har intervjuats om deras förvÀntningar pÄ sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat pÄ processen kring formandet av lÀrarförvÀntningar samt vilka implikationer lÀrarförvÀntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förvÀntningar kan grundas pÄ samt vilka förvÀntningarna Àr och hur de förmedlas, ur ett lÀrarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lÀrarförvÀntningar kan delas in i kategorier utifrÄn om de Àr positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.