SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lärare på institutionen för socialt arbete. För att få en djupare förståelse för hur grupparbete går till och hur det påverkar studerandes lärande valde vi att använda oss av följande frågeställningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser någon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lärarna studenternas grupparbete? Metoden för studien är kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi använt oss av två olika enkäter. Med hjälp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrån den empiri vi inhämtat med hjälp av enkät och webbenkät från studenter och lärare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgår ifrån Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete på utbildningen som någonting positivt, även om det relativt ofta förekommer konflikter.

Budgetstyrning är ett vanligt styrverktyg som tillämpas utav de flesta organisationer. Många tidigare studier visar på fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika många visar på nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning är gjorda utifrån ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar på hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den här fallstudien var därför att skapa en förståelse för hur revisorer jämfört med chefer på strategisk nivå anser att budgetstyrning kan tillämpas för positiva beteendeeffekter.

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas från ledningens sida så kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis på teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rättvis och att konflikter kan få konsekvenser för hela organisationen. Studien är av kvalitativ design och är utförd inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och målsättning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år.

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i klassrummet.

Entreprenörskap är till stor del beroende av kreativitet, både för att upptäcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. Känslotillstånd har visat sig ha en stark påverkan på kreativitet men känslotillståndets roll i entreprenörskap är relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder på att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva känslotillstånd påverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa känslotillstånd borde därför bli mer kreativa, vilket underlättar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkätstudie genomfördes för att undersöka sambandet.

Studiens syfte var att med en kvantitativ metod undersöka och jämföra vad socialsekreterare på barn- och familjeenhet och förskolelärare har för syn på växelvis boende för barn 0-3 år respektive 4-6 år. Frågeställningarna var: (1) Hur ser socialsekreterare respektive förskollärare på växelvis boende för barn 0-6 år och vad är viktigt för att det skall fungera bra?(2) Vad kan det finnas för fördelar och/eller nackdelar med växelvis boende generellt för barn 0-6 år? Resultaten från 61 besvarade enkäter analyserades ur anknytningsteoretiskt och rollte-oretiskt perspektiv. Resultaten i studien visade att fler respondenter ansåg att växelvis boende är mer lämpligt som boendeform för barn 4-6 år än för barn 0-3 år. Socialsekreterarna är ge-nerellt mindre positiva än förskollärarna.

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsätta öka. Majoriteten av dem placeras på ett HVB, hem för vård eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen på ett HVB-hem, med fokus på betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo på ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

År 2009 beräknades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset. Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större städer rekryterades med nätverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehållsanalys användes. Analysen frambringade tre domäner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med två till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhändertagna och respektfullt bemötta.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01 Titel: ?Ofta tror jag att det handlar om okunskap helt enkelt? - en kvalitativ studie av åtta högstadielärares syn på islamofobi och arbetet med islamofobiska konflikter i skolaFörfattare: Therese Lindblom, Stellan KarlssonTermin och år: VT14 Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Handledare: Bengt JacobssonExaminator: Lisa WiklundRapportnummer: VT14-1120-14 Nyckelord: islamofobi, rasism, konflikthantering, högstadiet, lärareSammanfattning:Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur högstadielärare i Göteborg förhåller sig till begreppet islamofobi och hur de tänker kring konflikter med islamofobisk grund bland elever.Frågeställningar: ? Hur definierar de tillfrågade lärarna islamofobi?? Hur anser de tillfrågade lärarna att islamofobi bör bemötas?? I vilken utsträckning ser de tillfrågade lärarna islamofobi i skolan som ett problem?? I vilken utsträckning upplever de tillfrågade lärarna att de förberetts för att bemöta konflikter av islamofobisk karaktär? För att få svar på syfte och frågeställningar använde vi en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade respondentintervjuer. Åtta högstadielärare i Göteborg intervjuades och transkriberingarna av dessa intervjuer utgjorde vårt empiriska material. Övrigt material som har använts är relevanta styrdokument, tidigare forskning som rör islamofobi, främlingsfientlighet och konflikthantering samt det teoretiska ramverket som innefattar socialkonstruktivism och konflikthantering.Studiens viktigaste resultat är att: fyra olika sätt att se på begreppet islamofobi kunde urskiljas i respondenternas svar, respondenterna anser att islamofobi bör bemötas med hjälp av kunskap, ingen av respondenterna anser att islamofobi är ett stort problem på sina skolor, men fem av dem har (direkt eller indirekt) erfarenhet av islamofobi bland elever och respondenterna upplever dessutom att det finns ett behov av vidare fortbildning för lärare och lärarstudenter i att bemöta islamofobi. Studiens har flera betydelser för läraryrket.