Sök:

Sökresultat:

5906 Uppsatser om Positiva känslor - Sida 58 av 394

?LÀrare gillar alltid gammal musik mer? : En undersökning av undervisningens pÄverkan pÄ elevernas musikpreferenser pÄ ett estetgymnasium

I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..

PÄverkan av Parathyroideakoncentrationen vid förlÀngd tid mellan provtagning och centrifugering : En utvÀrdering gjord pÄ prover tagna i EDTA-rör

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Implementering av fysisk aktivitet pÄ arbetstid ? en okontrollerad interventionsstudie inom vÄrdsektorn

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ hÀlsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohÀlsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet pÄ arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöÄtgÀrd för att förbÀttra arbetshÀlsan. UtifrÄn det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ arbetstid kan implementeras sÄ att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet pÄ arbetstid som Àr baserad pÄ tidigare forskning och genomförbarhet.

Arbete med strukturerat sprÄkmaterial : sett ur ledningens, pedagogens och barnets perspektiv

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Bonus och rikskuponger : Hur upplever anstÀllda nya löneformer?

Denna uppsats? syfte Àr att undersöka hur anstÀllda i privata företag upplever nya löneformersamt om nya löneformer upplevs som rÀttvisa. Ekonomisk och sociologisk forskning menar attarbetsmarknaden har förÀndrats mot en större flexibilitet som prÀglas av en större svÄrighet attkontrollera arbetstagarna. Arbetsmarknadens förÀndrade villkor har förÀndrat förutsÀttningarnaför traditionella lönesÀttningsprinciper. Detta har medfört att nya löneformer har utvecklats föratt möta denna förÀndring i arbetsvillkor.

Ett estetiskt hus - Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna?

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Nyckeln till den positiva spiralen - En studie av musikers syn pÄ sitt övande

Title: The key to the positive spiral - A study of musicians views of their practicing. The purpose with this paper is to make clear how continuous practicing on one element affects not just the specific part but also other things. Is it possible to find a positive spiral where everything can be better if you focus your practicing on one thing? Can this element if it is done daily in a qualitative way transform to a key which will help you to unlock the door to the positive spiral? Are there more keys to find? I am going to reflect my ideas in this paper through a philosophical, psychological and the brain sciences perspective. Quality in action is going to be compared with the quality that you need to set a successful goal, and to reach the state of mind called flow you will need both these qualities.

FrÄn frisk till sjuk pÄ 4 minuter. Att fÄ och leva med diagnosen abdominellt aortaaneurysm.

Bakgrund: Varje Är dör cirka 1000 svenskar av brustet abdominellt aortaaneurysm (AAA), pulsÄderbrÄck. Sjukdomen Àr ofta asymtomatisk och dÀrför vet patienten i de flesta fall inte att hon eller han har en sjukdom förrÀn aneurysmet upptÀcks. Sverige har pÄ senare Är infört screening pÄ mÀn över 65 Är för att hitta eventuella AAA. AAA upptÀcks Àven vid annan undersökning av buken. Mortaliteten Àr hög vid ruptur (bristning) och patienten opereras först nÀr aneurysmet nÄtt en viss diameter.

Sociala Medier som marknadsföring - FrÄn ett organisationsperspektiv

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.

Att arbeta estetisk och multimodalt med barn med flerfunktionsnedsÀttningar

Under vÄren 2013 har jag genomfört ett estetiskt och multimodalt projekt tillsammans med pedagoger och barn pÄ en specialförskola för barn med flerfunktionsnedsÀttningar. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att alla barn skall fÄ hjÀlp att kÀnna tilltro till sin egen förmÄga att tÀnka sjÀlva, handla, röra sig och lÀra sig dvs. bilda sig utifrÄn olika aspekter sÄsom intellektuella, sprÄkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska? och detta var utgÄngspunkten i projektet. (Lpfö 98 rev 2010, s.

Att samtala om levnadsvanor - ny utmaning för primÀrvÄrden

Syfte Syftet med denna studie Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrden resonerar angÄende Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I en förlÀngning syftar studien Àven till att undersöka framtida förutsÀttningar för hÀlsopedagoger att verka inom primÀrvÄrden.Hur arbetar primÀrvÄrden med patienters ohÀlsosamma levnadsvanor idag? Hur anser verksamhetschefer inom primÀrvÄrden att Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att pÄverka deras verksamhet? Vad krÀvs för att möjliggöra genomförandet av de nya riktlinjerna? MetodSex intervjuer med verksamhetschefer pÄ primÀrvÄrdsenheter inom Stockholms lÀns landsting har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick frÄn en intervjuguide med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna. ResultatStudiens resultat visar att arbetet med levnadsvanor skiljer sig mycket mellan de enheter som undersökts. Samtliga verksamhetschefer anser att satsningen Àr vÀlkommen och hoppas att den Àven ska medföra de ekonomiska incitament som krÀvs.

Ålderintegrerad matematikundervisning

Ett arbete om Äldersintegrering samt om hur lÀrare upplever matematikundervisningen i detta arbetssÀtt. HÀr utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den Äldersintegrerade klassen? Arbetet Àr baserat pÄ litteratur samt intervjuer med lÀrare som arbetat Äldershomogent och som nu arbetar Äldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns nÄgra skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

?Yogainspiratör i kriminalvÄrden? En studie om hur arbetet med yoga pÄverkar arbetssituationen för kriminalvÄrdare

Sedan 2008 Àr yoga en nationell verksamhet inom KriminalvÄrden pÄ hÀkten och anstalter i Sverige. Undervisningen i yoga bedrivs av kriminalvÄrdare som fÄtt utbildning i yoga och kallas yogainspiratörer. Syftet med studien Àr att belysa vad det kan innebÀra för dessa yogainspiratörer och kriminalvÄrdare att arbeta med yoga inom sitt yrke samt undersöka hur arbetet med yoga pÄverkar deras arbetssituation. Studien belyser Àven hur de ser pÄ yoga som ett arbetsverktyg inom KriminalvÄrden.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sex stycken semistrukturerade intervjuer med kriminalvÄrdare som arbetar med yoga. Empirin frÄn intervjuerna analyserades mot bakgrund av de teoretiska utgÄngspunkterna psykosocial arbetsmiljö och stress samt fyra vetenskapliga studier om yoga inom kriminalvÄrd.Resultatet av studien visar att de intervjupersoner som arbetade som kriminalvÄrdare knutna till en viss avdelning genom yogan upplevde fördjupade relationer till de intagna genom ökad tillit och förtroende.

För alla elevers bÀsta! : Pedagogers förhÄllningssÀtt till gruppindelningar och stödundervisning inom Àmnet idrott och hÀlsa

Bakgrund: Idrott och hÀlsa tillhör de största Àmnena i skolan. Rörelse Àr viktigt för hÀlsan och mÀnniskans vÀlbefinnande. För att alla elever ska fÄ möjlighet till detta Àr det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen sÄ att alla elever ges möjlighet till utveckling inom Àmnet. SamhÀllsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pÄgÄr stÀndigt. Ges de elever som Àr i behov av stödundervisning möjlighet till detta dÄ deras hÀlsa pÄverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnÄ ett lustfyllt lÀrande inom Àmnet bör det vara ett tillÄtande klimat samt finnas möjlighet till att nivÄgruppera efter elevernas behov.

Formativ bedömning i matematikundervisning

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->