Sökresultat:
5903 Uppsatser om Positiva känslor - Sida 57 av 394
Specialpedagogiska metoder som frÀmjar utvecklingen hos barn med autism samt hur dessa pÄverkar barn och förÀldra-/vÄrdarrelation-en litteraturstudie
Autism Àr ett livslÄngt handikapp som stÀller stora krav pÄ familj, skola, sjukvÄrd samt övriga personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vÄrdare behöver medvetandegöras om sina förestÀllningar eftersom dessa styr bemötandet. MÄlet för behandlingen Àr mÄlmedveten trÀning eftersom förmÄga till social inlevelseförmÄga mer eller mindre saknas hos sÄvÀl barn som vuxna med autism.Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att frÀmja utvecklingen av barn med autism, samt vilken pÄverkan dessa metoder hade pÄ barn- vÄrdarrelationen.Litteraturstudien var en granskning och en sammanstÀllning av ett specificerat forskningsomrÄde/Àmne. Resultatet visade pÄ att vÄrdare som anvÀnt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbÀttrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik pÄverkades barnen med autism pÄ olika positiva sÀtt.
Hundars förmÄga att tolka mÀnskliga signaler och kÀnna empati
Hunden och mÀnniskan har levt med varandra i ca 15 000 Är och vÄr relation har stÀndigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hÀlsoeffekter som hundar har pÄ mÀnniskor, men vad betyder vÄr relation för hunden? Vad fÄr den ut av det hela?
Syftet med denna rapport Àr att beskriva hur hundar tolkar vÄr icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstÄr och pÄverkas av vÄr sinnesstÀmning, vad Àgaren betyder för hunden och vad vi som hundÀgare kan göra praktiskt för att pÄverka hunden positivt.
Hundar har ett naturligt sÀtt att förstÄ vÄra signaler, hur subtila eller tydliga de mÄ vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vÄrt ansiktsuttryck och förstÄ nÀr vi Àr glada och föredra den kÀnslan över nÀr vi Àr neutrala, Àcklade eller rÀdda. De reagerar t ex pÄ ett specifikt sÀtt nÀr vi grÄter, men i dagslÀget Àr det svÄrt att sÀga vad det Àr hunden reagerar pÄ.
Natur och djurs pÄverkan pÄ den upplevda hÀlsan
VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.
Polisens bruk av tjÀnstevapen, och ammunitionsval
Denna rapport syftar till att se i vilka situationer polisen brukar sitt tjÀnstevapen. Det har visat sig att majoriteten av skjuttilfÀllena utgörs av nödvÀrnssituationer. Vi har tagit del av en rapport som har följt upp samtliga skjutningar under tidsperioden 1985-1998, och det har visat sig att svensk polis verkar med sitt tjÀnstevapen ca 30-35 gÄnger per Är. Polisen bytte ammunitionstyp i november 2003 vilket har medfört en hel del skriverier och debatter i media. Vi har försökt att se om det finns nÄgra positiva egenskaper hos den nya ammunitionen som kan bidra till att öka sÀkerheten hos alla inblandade i en skjutsituation..
Dygnsskillnad pÄ ackommodativa-och vergensmÀtningar pÄ nÀra hÄll
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra dygnsskillnader pÄ ackommodativa- och vergensmÀtningar pÄ nÀra hÄll. Det vill sÀga samma ackommodations- och vergensmÀtningar gjordes pÄ morgonen samt kvÀllen och resultatet dÀremellan jÀmfördes.Metod: Studien Àr baserad pÄ 30 stycken deltagare med en medelÄlder pÄ 23,4±2,9 Är, alla med normalt binokulÀrseende. Testpersonerna undersöktes tvÄ gÄnger under samma dag. Den första undersökningen inleddes med anamnes, kontroll av samsyn, samt en synundersökning. MÀtningarna som tillhörde studien var konvergensnÀrpunkten, horisontalforin, fusionsvergenserna, NRA, PRA samt ackommodationsamplituden.
Gymnasieelevers attityder till religion : En kvantitativ studie om gymnasieelevers attityder till religion och till religionsÀmnet i skolan
Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsÀmnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som rÄder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvÀgagÄngssÀttet för insamling av datamaterial har varit gruppenkÀter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick pÄ en och samma mÄngkulturella skola som var belÀgen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har anvÀnts för att analysera och tolka resultatet.
Dyslexi och anvÀndning av datorprogram. : - En studie om specialpedagogers uppfattning och perspektiv kring anvÀndningen av IKT för dyslekti
Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat prÀglas av alltmer digitala verktyg, dÀr digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi, dÀr Àven forskningen pekar pÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. FrÄgan Àr hur specialpedagoger ser pÄ IKT och dess anvÀndningsomrÄde? Har de samma förestÀllningar som forskningen lyfter fram? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tÀnker kring anvÀndningen av IKT för dyslektiker. FrÄgestÀllningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, pÄ vilket sÀtt de anser att IKT pÄverkar dyslektikers lÀrande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lÀttare mÄluppfyllelse samt om de anser att de har tillrÀcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.
HÄll dig frisk : En intervjustudie angÄende morgongympa inom byggutbildning
PĂ„ nĂ„gra byggskolor i SkĂ„ne utförs morgongympa. Morgongympan fungerar som en förebyggande Ă„tgĂ€rd för att elever pĂ„ byggprogrammet och byggnadsarbetare ute i arbetslivet ska utsĂ€ttas för mindre skador och verk i kroppen. DĂ„ skador inom byggbranschen Ă€r vĂ€ldigt vanligt.Morgongympan utförs vĂ€ldigt olika pĂ„ byggprogrammen i SkĂ„ne. LĂ€rarnas deltagande och utförandet pĂ„verkar elevernas motivation till morgongympan. Ăven en del byggföretag utför morgongympa idag vilket nĂ„gra av eleverna har fĂ„tt uppleva och verkar positiva till..
Att skapa positiva kommersiella upplevelser i trÀdgÄrdsparken : förutsÀttningar för upplevelseskapande och anvÀndning avupplevelsemarknadsföring
Rapporten syftar till att ge svar pÄ hur trÀdgÄrdsparker i södra Sverige kan anvÀnda sig av upplevelsemarknadsföring för att kunden ska fÄ en positiv upplevelse av besöket. Resultatet utgÄr frÄn bÄde litteraturstudie och empirisk data frÄn intervjuer. För att ett företag ska kunna iscensÀtta upplevelser som vÀcker engagemang mÄste erbjudandet anpassas vÀl till mÄlgruppen. Deltagandet kan ske aktivt eller passivt och bör inkludera alla de fyra aspekterna underhÄllning, utbildning, estetik och eskapism för en positiv upplevelse samt att hÀndelsen har ett klimax.I dagens samhÀlle konsumerar vi inte bara för att tillfredsstÀlla vÄra grundlÀggande behov utan ocksÄ för att visa vÄr identitet. Vilka hÀndelser som vi vÀljer att engagera oss i illustrerar de vÀrden vi vill bli förknippade med.
Kvinnors upplevelse av sexualitet under och efter bröstcancerbehandling : En litteraturstudie
Bakgrund: Bröstcancer Àr kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehÄlla flera metoder som kirurgi, strÄlbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet Àr ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger mÄnga biverkningar som kan pÄverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvÄrdnad av hela mÀnniskan behöver hon ha kÀnnedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förÀndras under och efter bröstcancerbehandling.
Projekt Charlie : -ett drogförebyggande material som kan vÀnda upp och ned pÄ vÄrt sÀtt att leva...
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lÀrare anvÀnder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att fÄ en bild över dessa lÀrares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet Àr grundat pÄ en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lÀrare samt en skolledare, alla verksamma pÄ samma skola. FrÄgestÀllningarna var utformade sÄ att de kunde ge svar pÄ hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utstrÀckning lÀrarna anser sig kunna pÄverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar Àven litteratur kring det aktuella Àmnet. I England har tvÄ utvÀrderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt bÄde pÄ kort och lÄng sikt.
Kulturhistoriska inslag i modersmÄlsundervisningen
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om kulturhistoriska inslag anvÀnds i modersmÄlsundervisningen, hur elever upplever det och hur lÀrare uppfattar elevernas motivation för att lÀra sig modersmÄl med hjÀlp av kulturhistoriska inslag. Vi anvÀnde enkÀter för att samla in informationen frÄn lÀrare och elever för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Enligt vÄra resultat för att ge sprÄket mening tar lÀrarna gÀrna upp hemlandets historia och olika kulturella aspekter. NÀr det gÀller motivationen Àr eleverna nöjda med och positiva till kulturhistoriska inslag i modersmÄlsundervisning..
Marknadssignalering genom utdelningar och aktieÄterköp : Utdelningar och aktieÄterköp, vilka signaler de sÀnder till marknaden och signalernas effekter pÄ marknadspriser. En studie av svenska företag noterade pÄ Stockholmsbörsen
Titel: Marknadssignalering genom utdelningar och aktieÄterköp: En studie av svenska företagBakgrund: Investerarskydd och lagstiftning skiljer mellan olika lÀnder och förekomsten avagentkostnader och asymmetrisk information varierar. Det krÀvs olika kontrollmekanismer föratt minimera problem och skapa en rÀttvis och effektiv marknadsplats, varför distribution avöverskottkapital introduceras genom utdelningar och aktieÄterköp. Hur de kombineras ochsepareras avgörs av marknadens uppfattning av de olika signalerna företagen sÀnder ochvilken intention företaget har till distributionen av överskottslikviditeten.Syfte: Att skapa en förstÄelse för signalvÀrdet och informationsinnehÄllet i utdelningar ochaktieÄterköpMetod: Studien har genomförts utifrÄn en deduktiv metodologi. Hypoteserna har grundatsutifrÄn viktiga teorier som berör utdelningar och Äterköp samt dess signaler. Viktiga teorierinom omrÄdet Àr; Information content theory, Signalteorin, Agentteorin och Teorin omasymmetrisk information.
?LÀrare gillar alltid gammal musik mer? : En undersökning av undervisningens pÄverkan pÄ elevernas musikpreferenser pÄ ett estetgymnasium
I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..
PÄverkan av Parathyroideakoncentrationen vid förlÀngd tid mellan provtagning och centrifugering : En utvÀrdering gjord pÄ prover tagna i EDTA-rör
VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.