BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad.Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV ? positiva patienters inställningar till vården påverkas.

Ett evenemang är en isolerad händelse i tid och rum där en eller flera speciella aktiviteter äger rum. Besökarna på ett evenemang blir utsatta för en mängd olika upplevelser, både positiva och negativa. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka upplevelser som påverkade besökarna starkast på Skidskytte-VM i Östersund 2008 samt att jämföra resultatet med en tidigare forskningsrapport från Alpina VM i Åre 2007. Deltagande observationer gjorda av studenter på Mittuniversitetet i Östersund utgjorde grunden för studien. Där listades de bästa och sämsta upplevelserna av varje respondent under två dagars besök på evenemangen.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimska invandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötet med svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående. Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sin helhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som den presenteras av Adamo Giorgi. Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse av mötet med den svenska hälso- och sjukvården.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med användandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns även att väcka nyfikenhet och informera vår tänkta målgrupp om ämnet. Vi genomförde intervjuer med två klasslärare och två elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter på lärandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervägande är positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards.

Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter och kan därmed kallas triggerpunktrelaterad smärta. Triggerpunkter är hyperirretabla områden i muskelvävnad som karaktäriseras av att patienten hoppar till vid palpation. Akupunkturbehandling vid triggerpunktsrelaterad smärta har visat positiva effekter. Detsamma gäller för ultraljudsbehandling. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter ultraljud och akupunktur har vid triggerpunktrelaterad smärta.

Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter och kan därmed kallas triggerpunktrelaterad smärta. Triggerpunkter är hyperirretabla områden i muskelvävnad som karaktäriseras av att patienten hoppar till vid palpation. Akupunkturbehandling vid triggerpunktsrelaterad smärta har visat positiva effekter. Detsamma gäller för ultraljudsbehandling. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter ultraljud och akupunktur har vid triggerpunktrelaterad smärta.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder.

Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord.

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konflikter uppstår och förebyggs på arbetsplatsen. Jag finner ämnet konflikt och hur man hanterar och förebygger konflikter på arbetsplatsen som relevant eftersom det är något som jag personligen stött på mer än en gång på olika arbetsplatser. Mitt arbete som blivande personalvetare innefattar arbetet att vägleda och främja en samverkan mellan personalen i organisationer. Detta arbete presenteras som en litteraturstudie där tidigare forskning och teori avhandlas och diskuteras. Datainsamling har genomförts med hjälp av litteratur och relevanta artiklar som behandlar detta ämnesområde.

Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor.Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor.Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har.Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa.

Denna studie är genomförd som ett fördjupningsarbete på polisutbildningen vid Umeå Universitet. Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa skillnaderna i hur polisemblemet uppfattas mellan polisstudenterna och övriga studenter vid Umeå Universitet. Detta kommer att ske genom att jämföra enkätsvaren mellan de båda studentgrupperna. För att finna svar och kunna förklara skillnaderna har psykologisklitteratur studerats och lämpliga teorier valts ut. Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan hur de båda studentgrupperna upplever polisemblemet.

I denna studie undersöks diskurser kring området Angered i Göteborg. Både Göteborgs-Postens framställningar av Angered och unga Angeredsbors framställningar av området studeras, för att se hur olika bilder av området relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av området som skapas. Syftet är att få inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger på en integrerad form av diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga på samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framställs förorten antingen i positiva eller negativa bilder, där det vardagliga och ?vanliga? inte ges något utrymme.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.