The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook.The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction.

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen? Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörande social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation och framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- och fordonsprogrammet.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här undersökningen är skapa bättre förståelse för hur människor påverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hälsofrämjande åtgärd. Följande frågeställningar har använts: Hur påverkas människan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstånd kan påverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krävs av personal som vägleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hälsointerventioner? Vilka åtgärder behövs, inom vård, politik, samhällsstruktur och forskning för att kultur som hälsofrämjande åtgärd skall nå de människor som behöver den?MetodDen här studien är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna är analyserade med meningsinnehållet (inte språket) i fokus.

Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan årskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts på tre bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever från årskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkät vid tre olika tillfällen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation är väldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang från lärarna och är intresserade lektionerna.

Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare. För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk. Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare.

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontärorganisationer. Studien är kvalitativ och är baserad på teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en ledare inom en volontärorganisation bör tillämpa sitt ledarskap jämfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmänhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontärorganisationer samt motivation. Dessa teorier är av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen.

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden.

The purpose of the literature review was to illuminate how family are responded to in health care and their experiences with a sick person in the palliative care. Ten articles dealing with the questions have been used. The questions emphasized how family experienced the response from people working within health care, their own situations and if they felt they were sufficiently informed. The results were presented from out in the questions in two themes families positive and negative experiences. The results show that for the families to have positive experiences of the respons, the situation and the information given, the working within health care have to make families feel part of the palliative care, to the extent they wish to participate..

Benskörhet (osteoporos) och frakturer orsakade av osteoporos är ett stort globalt problem. Syftet med det tioåriga projektet ?Vadstena en benhård kommun? var att utvärdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer i en kommun. Ett representativt urval av befolkningen i åldern 20-79 år, 15% av en population på 7800 personer, blev tillfrågade om att delta vid fyra undersökningstillfällen som innebar att fylla i en enkät och att bentäthetsmätas. Vid första tillfället deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats är att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrån dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nådde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade på angivna svar i frågeformulär och bentäthetsvärden var de som gav mest Positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gånger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fått ökad kunskap om osteoporos (P<0,001).

En hårdnande marknad och ökad konkurrens har lett till många omfattande organisationsförändringar. Privatisering av det statliga är en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anställda, motiverade en studie angående sjukvårdsanställdas utbrändhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jämfördes med landstingsstyrda Södertälje sjukhus. S:t Göran sågs som ett typexempel på den förändrade "nya organisationen", främst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat användas.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka idrottslärarstudenters attityd till ämnet idrott och hälsa.1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan?2. Varför har studenterna sökt sig till lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa?3.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans läroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment på de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen väcktes då den har en lång och stark tradition bakom sig. Det blir då intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nära samman med inflytande som belyses starkt av förskolans läroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den är en grundläggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebär att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra.

Studiens syfte är att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lärande som visstidsanställd och vilka faktorer som påverkar dem i sitt lärande som visstidsanställda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. Därefter tolkas den utifrån Illeris (2007) teori om lärandedimensioner och unga vuxnas lärande. Resultatet visar att unga vuxna främst drivs av sin inre vilja att lära och syftet är att bygga sin framtid med erfarenheter. De ställer höga krav på respons och stöd och de upplevda kraven från samhället har visat sig drivande för dem.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).