AffÀrssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhÄlls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock pÄ att affÀrssystem bÄde kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. FÄ empiriska studier har genomförts vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ organisationers flexibilitet och forskningen Àr splittrad vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att illustrera och förklara hur ett affÀrssystem pÄverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förÀndringsmodell.

Sammanfattning Bakgrunden till min studie Àr att i genomsnitt ungefÀr tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmÄl Àn svenska (Skolverket Greppa sprÄket, 2011) och vad detta kan innebÀra nÀr det gÀller lÀrandemiljöers utformning och innehÄll. Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolans tidiga Ärskurser tÀnker kring flersprÄkighet och kring lÀrandemiljöer och undervisning inriktad pÄ utveckling av sÄvÀl sprÄk som lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄk och lÀrande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flersprÄkighet och begrepp som t ex kodvÀxling och sprÄkinriktad undervisning Àr i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lÀrare som Àr verksamma i skolans tidiga Är vid tvÄ skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lÀrarna till största delen har en positiv hÄllning till flersprÄkighet men ocksÄ att de till övervÀgande delen Àr inne pÄ att klassrumsundervisningen ska ske pÄ elevernas andrasprÄk, dvs.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.

Lever vi i granskningssamhÀllet? Michael Power menar att dagens vÀsterlÀndska samhÀlle prÀglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. GranskningssamhÀllet yttrar sig till exempel i mÀtningar, jÀmförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sÄdana yttringar pÄverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker.

Denna uppsats undersöker om det finns nÄgra skillnader mellan könen i medaljtagande under de olympiska spelen med avseende pÄ ett antal socioekonomiska faktorer. Vi skattar en modell med tobitmetoden och finner att kvinnor i jÀmförelse med mÀn fÄr en större positiv effekt i lÀnder med hög befolkning, medan de fÄr en större negativ effekt i lÀnder med hög fertilitet samt en lÀgre positiv effekt i hemmanationer. DÀremot finner vi inga skillnader med avseende pÄ BNP per capita, lÀnder som tillhörde Comecon och kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Avslutningsvis gör vi en skattning av antalet medaljer olika lÀnder kommer att ta under Peking-OS 2008..

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

organisationen.Studiens syfte Àr att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda pÄ individersförhÄllningssÀtt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan sjÀlvstÀndiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom omrÄdet kunskapsdelning stÀller i de flesta fall begreppet i förhÄllandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bÀttre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjÀna individens intressen snarare Àn organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

AffÀrssystemportaler, en affÀrssystemkomponent som Àr populÀr bland större företag, anvÀnds ofta för att effektivisera inom olika organisatoriska processer. Eftersom en utarbetad metodik för att utvÀrdera hur affÀrssystemportaler effektiviserar organisationer saknas, har denna studie haft som syfte att forma en sÄdan utvÀrderingsmetodik. Metodiken Àr baserad pÄ ett etablerat ramverk för utvÀrdering av organisatorisk effektivitet som sedan blivit anpassat till affÀrssystemportaler genom anvÀndandet av Àmnesrelevant teori. Studien innefattar Àven ett test av utvÀrderingsmetodiken genom en praktiskt genomförd utvÀrdering av en affÀrssystemportal, vilket varit vÄrt andra syfte. Genomförandet samt resultatet av denna utvÀrdering ligger sedan till grund för en diskussion dÀr metodikens framgÄng utvÀrderas.

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hÀlsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie dÀr tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi anvÀnt oss av Àr intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjÀlp av tillÀmplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö pÄverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur Àr en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvÀrlden.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lĂ€rare leder i klassrummet, samt hur detta pĂ„verkar lĂ€randemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lĂ€rare pĂ„ högstadiet framkom vilka olika strategier de anvĂ€nder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som Ă€r vĂ€gvinnande nĂ€r det gĂ€ller att uppnĂ„ en positiv lĂ€randemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet frĂ„n lĂ€rarens sida, bĂ„de nĂ€r det pĂ„ vilka olika sĂ€tt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lĂ€rarna till ett lugn hos eleverna dĂ„ de kan ta till sig instruktionerna och förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem, vilket dĂ„ har en positiv inverkan pĂ„ klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap i klassrummet.

Utvecklingen och anvÀndningen av ERP-system har blivit allt vanligare och trots att ett sÄdant system kan bidra med effektivitet kan implementeringen av ett sÄdant system innebÀra en omfattande organisatorisk förÀndring. Vid en förÀndring i form av införande av ny teknologi inverkar befintliga rutiner och institutioner pÄ huruvida stabilitet kan upprÀtthÄllas. Stabilitet kan upprÀtthÄllas dÄ nya regler gÄr i linje med rÄdande rutiner eller vid nÀrvaro av en lös koppling mellan dessa. Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie undersöka om och isÄfall hur stabilitet och förÀndring kan samverka vid implementering av ett ERP-system. Studien visar att detta Àr möjligt, dels tack vare att de anstÀllda fÄr vara delaktiga, att de inser förÀndringens huvudsakliga syfte samt att de nya reglerna gÄr i linje med rÄdande rutiner och institutioner.