Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

För att möta de nya förutsÀttningarna i ett marknadsklimat med allt högre förÀndringstempo, innebÀr samarbete en möjlighet för företag att snabbt fÄ tillgÄng till nödvÀndig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlÀrning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som pÄverkar inlÀrningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjÀlp av intervjuer pÄ Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap frÄn Symbian till sin egen organisation.

MÄlet med en hedgefond Àr att i alla marknadslÀgen generera positiv avkastning vilket Àven brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder Àven kallade hedgestrategier som förvaltarna anvÀnder sig av för att uppnÄ detta mÄl. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de olika investeringsstrategierna pÄ den nordiska marknaden med fokus pÄ överavkastning och riskjusterad avkastning. För att fÄ perspektiv pÄ hedgestrategiernas utveckling kommer de Àven jÀmföras med ett lÀmpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begrÀnsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillrÀckligt mycket data för att kunna anvÀnda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bÀttre snittavkastning Àn marknadsindex under den sammanlagda perioden.

En hÄrdnande marknad och ökad konkurrens har lett till mÄnga omfattande organisationsförÀndringar. Privatisering av det statliga Àr en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anstÀllda, motiverade en studie angÄende sjukvÄrdsanstÀlldas utbrÀndhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jÀmfördes med landstingsstyrda SödertÀlje sjukhus. S:t Göran sÄgs som ett typexempel pÄ den förÀndrade "nya organisationen", frÀmst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat anvÀndas.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka idrottslÀrarstudenters attityd till Àmnet idrott och hÀlsa.1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan?2. Varför har studenterna sökt sig till lÀrarprogrammet med inriktning idrott och hÀlsa?3.

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Tidigare forskning har visat pÄ hög förekomst av muskelbesvÀr och bristande hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde frÀmja olika aspekter av hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal inom FolktandvÄrden. Interventionen strÀckte sig över ett Är och totalt medverkade 154 kvinnliga tandlÀkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade pÄ minskad total arbetsbelastning samt lÀgre förekomst av muskelbesvÀr. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen dÄ utvecklingen var likartad i sÄvÀl interventions- som kontrollgrupp.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende pÄ om den kom frÄn arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, Älder och anstÀllningstid hade en pÄverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes pÄ en anstalt och en kriminalvÄrds-utbildningsenhet i mellan Sverige. MÀtinstrumentet som anvÀndes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet.

Bostaden stÄr för större delen av det genomsnittliga hushÄllets förmögenhet och kan dÀrför förvÀntas ha inverkan pÄ hushÄllens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen pÄverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier frÄn 1999 och framÄt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med nÄgot undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenÀgenhet med avseende pÄ husvÀrdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende pÄ husvÀrdet (beroende pÄ vilket mÄtt som studerats).

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

I denna processutvÀrdering Àr syftet att granska, kartlÀgga och förklara det resultat Region SkÄne idag pÄvisar genom vÄrdgarantiarbetet inom specialistvÄrden. VÄra frÄgestÀllningar fokuserar pÄ verksamhetslogik, översÀttning/ implementering av denna verksamhetslogik till faktiska arbetsmetoder, matchning av verksamhetslogik samt faktiska arbetsmetoder gentemot det definierade problemet. VÄr preciserade frÄgestÀllning tar upp om det finns organisatoriska faktorer som kan vara avgörande för hur implementeringsprocessen kan se ut. Denna utvÀrdering har en nyinstitutionell utgÄngspunkt inom vilken empirin analyseras. VÄra slutsatser handlar i mÄngt och mycket om att tillgÀnglighetsarbetets organisation och implementering pÄverkas av organisatoriska faktorer sÄsom den organisatoriska ledningsstrukturen, attityder samt hur prioriterat tillgÀnglighetsarbetet Àr..

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Under denna studie sÄ har jag anvÀnt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, dÄ jag har gjort observationer pÄ en förskola.Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del bestÄr av negativ uppmÀrksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig Àn vad flickorna fick. Ser vi pÄ flickornas resultat sÄ visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ÀndÄ mer negativ uppmÀrksamhet Àn positiv. Förskolepedagogerna anvÀnde till stor del barnets namn vid tillsÀgningar och beröm. Pojkarna fick oftare Àn flickorna höra sitt namn nÀmnas i negativ bemÀrkelse..