Sökresultat:
5912 Uppsatser om Positiv organisatorisk förändring - Sida 13 av 395
Tryckpappersindustrins nedgÄng : Skogsindustrins hantering av minskad efterfrÄgan pÄ tidningspapper
Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.
HUR ?R DET ATT LEVA MED EN ANNAN M?NNISKAS ORGAN? En litteratur?versikt om livskvalitet hos patienter efter levertransplantation
Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med
palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor
och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete
att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.
Hur Àr det pÄ bifrostinspirerande skolor?
Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever pÄ bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan Ärskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts pÄ tre bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever frÄn Ärskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjÀlp av enkÀt vid tre olika tillfÀllen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation Àr vÀldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang frÄn lÀrarna och Àr intresserade lektionerna.
Religionskunskap - ett relevant Àmne pÄ ett intressevÀckande sett : Elevers uppfattningar om religionskunskap
Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.
Mor lÀr: en fallstudie av moderbolagets inlÀrning i ett
joint venture
För att möta de nya förutsÀttningarna i ett marknadsklimat med allt högre förÀndringstempo, innebÀr samarbete en möjlighet för företag att snabbt fÄ tillgÄng till nödvÀndig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlÀrning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som pÄverkar inlÀrningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjÀlp av intervjuer pÄ Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap frÄn Symbian till sin egen organisation.
Hedgestrategier pÄ den nordiska marknaden : En jÀmförande studie av hedgestrategier
MÄlet med en hedgefond Àr att i alla marknadslÀgen generera positiv avkastning vilket Àven brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder Àven kallade hedgestrategier som förvaltarna anvÀnder sig av för att uppnÄ detta mÄl. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de olika investeringsstrategierna pÄ den nordiska marknaden med fokus pÄ överavkastning och riskjusterad avkastning. För att fÄ perspektiv pÄ hedgestrategiernas utveckling kommer de Àven jÀmföras med ett lÀmpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begrÀnsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillrÀckligt mycket data för att kunna anvÀnda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bÀttre snittavkastning Àn marknadsindex under den sammanlagda perioden.
UtbrÀnd av privatisering? : identitetsorienterade styrmetoder som risk och affektivitet som sÄrbarhetsfaktor
En hÄrdnande marknad och ökad konkurrens har lett till mÄnga omfattande organisationsförÀndringar. Privatisering av det statliga Àr en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anstÀllda, motiverade en studie angÄende sjukvÄrdsanstÀlldas utbrÀndhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jÀmfördes med landstingsstyrda SödertÀlje sjukhus. S:t Göran sÄgs som ett typexempel pÄ den förÀndrade "nya organisationen", frÀmst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat anvÀndas.
Idrott och hÀlsa, eller bara idrott? : En studie om idrottslÀrarstudenters attityd till Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka idrottslÀrarstudenters attityd till Àmnet idrott och hÀlsa.1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan?2. Varför har studenterna sökt sig till lÀrarprogrammet med inriktning idrott och hÀlsa?3.
Varför fÄr jag aldrig hjÀlp? : -En studie av hur ofta lÀrare ger positiv uppmÀrksamhet till elever med passivt och aktivt okoncentrerat beteende.
LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.
Vems feedback Àr viktigast- chefens eller arbetskamratens? : En kvantitativ studie som belyser feedback pÄ arbetsplatsen
Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende pÄ om den kom frÄn arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, Älder och anstÀllningstid hade en pÄverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes pÄ en anstalt och en kriminalvÄrds-utbildningsenhet i mellan Sverige. MÀtinstrumentet som anvÀndes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).
KartlÀggning av fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder, skiljer dessa sig mellan smÄ och stora företag
Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.
Hur pÄverkar huspriserna konsumtionen?
Bostaden stÄr för större delen av det genomsnittliga hushÄllets förmögenhet och kan dÀrför förvÀntas ha inverkan pÄ hushÄllens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen pÄverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier frÄn 1999 och framÄt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med nÄgot undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenÀgenhet med avseende pÄ husvÀrdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende pÄ husvÀrdet (beroende pÄ vilket mÄtt som studerats).
HÀlsofrÀmjande intervention bland kvinnlig tandvÄrdspersonal
Tidigare forskning har visat pÄ hög förekomst av muskelbesvÀr och bristande hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde frÀmja olika aspekter av hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal inom FolktandvÄrden. Interventionen strÀckte sig över ett Är och totalt medverkade 154 kvinnliga tandlÀkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade pÄ minskad total arbetsbelastning samt lÀgre förekomst av muskelbesvÀr. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen dÄ utvecklingen var likartad i sÄvÀl interventions- som kontrollgrupp.
Complexity Leadership: En analys av ledarskap och dynamiska nÀtverk
Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och
vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det
finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser.
Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers
ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i
enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med
specialistkompetens.
Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa
goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i
informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god
förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ
företagets nyttoskapande som helhet.
Bemöts pojkar och flickor olika i förskolan? : en studie som syftar till att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i pedagogernas bemötande av flickor och pojkar pÄ en förskola
Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Under denna studie sÄ har jag anvÀnt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, dÄ jag har gjort observationer pÄ en förskola.Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del bestÄr av negativ uppmÀrksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig Àn vad flickorna fick. Ser vi pÄ flickornas resultat sÄ visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ÀndÄ mer negativ uppmÀrksamhet Àn positiv. Förskolepedagogerna anvÀnde till stor del barnets namn vid tillsÀgningar och beröm. Pojkarna fick oftare Àn flickorna höra sitt namn nÀmnas i negativ bemÀrkelse..