Syftet med denna studie Àr att beskriva hur en icke-statlig organisation i Tanzania arbetar med genusfrÄgor och hur dessa frÄgor pÄ olika sÀtt pÄverkar organisationens medlemmar. Detta Àr en samhÀllsvetenskaplig studie med en kvalitativ ansats. I en fÀltstudie i Rorya distriktet, Tanzania, har sju fokusgrupper med smÄskaliga bönder intervjuats. Det empiriska materialet har kopplats till relevant litteratur om genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Uppsatsen har lett till slutsatser som pÄ flera sÀtt visar pÄ en positiv trend i organisationens jÀmstÀlldhetsarbete.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhÀlle har Àndrats i en negativ riktning, med begrÀnsad fysisk aktivitet och sÀmre matvanor. Skolan Àr en plats som kan gynna barn och ungas kost och hÀlsovanor. Idrott och hÀlsa samt hem och konsumentkunskap Àr tvÄ Àmnen som kan bidra till att frÀmja elevernas hÀlsa. En bra skolgÄrdsmiljö och en lugn mÄltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn Àter mÄnga av sina mÄltider i skolan och skolan har möjlighet att pÄverka deras matval i en positiv riktning.

Helsingborg Àr en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar stÀndigt, handeln blomstrar och mÄnga har en positiv uppfattning av staden. Den har en mÀngd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara Àr de boende som kÀnner till vad som erbjuds. För mÄnga andra kan stadens egenskaper förbli dolda.

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier Ă€r ett fenomen som vuxit sig stort pĂ„ senare Ă„r och det blir allt vanligare att företag anvĂ€nder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, sĂ„som Facebook och Twitter nĂ„ ut pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt, med sitt budskap till allt större publik pĂ„ en och samma gĂ„ng. Detta kan i sin tur förstĂ€rka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktĂ€r samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumĂ€rke om spridningen av word-of-mouth Ă€r allt för negativ och okontrollerbar. Vi Ă€mnar besvara följande frĂ„gestĂ€llning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillĂ€mpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r analysera hur banker förhĂ„ller sig till och kommunicerar via sociala medier.

Genom studenters utvÀrderingar av deras verksamhetsförlagda utbildning har det framkommit att de ibland saknat tydlig feedback. Som handledande sjuksköterska Àr det ibland svÄrt att ge konstruktiv feedback till studenter. Det upplevs ofta lÀttare att ge positiv feedback Àn att tydliggöra vad som mÄste förbÀttras. DÀrför kÀnns det av vikt att beskriva vilken betydelse feedbacken har för studenternas inlÀrning i klinisk praktik.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av betydelsen av feedback i klinisk praktik. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr analys, enligt Evans (2003), av aktuella vetenskapliga artiklar genomförts.Resultatet presenteras utifrÄn tvÄ teman och 13 subteman som framtrÀtt vid analysarbetet.

Syfte Konkurrensen i fastighetsmÀklarbranschen ökar vilket innebÀr att fastighetsmÀklarna blir allt mer beroende av att vÄrda sina kunder och skapa lÄngsiktiga kundrelationer. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ större kunskap om hur mÀklare arbetar med kunduppföljning i det dagliga arbete samt fÄ en djupare förstÄelse för varför det egentligen Àr viktigt med uppföljning. Undersökningens problemfrÄgor Àr: Varför Àr det viktigt med kunduppföljning för en fastighetsmÀklare? Hur arbetar fastighetsmÀklare med kunduppföljning i praktiken?MetodUndersökningen Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metodansats dÄ den huvudsakliga frÄgestÀllningen i undersökningen krÀver en beskrivning av verkligheten. Intervjuer, med en lÄg grad av strukturering och standardisering, har gjorts med fastighetsmÀklare.

SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka hur vuxna överlevare frĂ„n sexuella övergrepp i barndomen hanterar sia erfareneheter och lĂ€ker effekterna av traumat. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem informanter. De huvudsakliga slutsatserna av materialanalysen Ă€r följande: Relationen till make eller annan partner har större positivt inflyttande pĂ„ lĂ€kningsprocessen Ă€n relationen till terapeut eller internetbaserade relationer till andra överlevare. Överlevare kan under lĂ€kningsprocessen finna en positiv mening i förmĂ„gor de tillĂ€gnat sig för att överleva traumat. I lĂ€kningsprocessen kan överlevare Ă€ndra sina grundantaganden i positiv riktning.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Den hÀr uppsatsen var en genomgÄng av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhÄllande till arbetsterapi. ICF Àr en klassifikation som anses vara anvÀndbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och anvÀndningen av ICF inom arbetsterapi. FrÄgestÀllningarna var inriktade mot hur ICF anvÀnts inom olika omrÄden, vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka anvÀndning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen.

Bakgrund: Humor Ă€r ett komplex begrepp som fĂ€rgas av den subjektiva upplevelsen och Ă€r förĂ€nderlig över tid. Tidigare forskning visar pĂ„ att humor har anvĂ€nts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig frĂ„n sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har anvĂ€nt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har anvĂ€nts för att hjĂ€lpa patienterna att hĂ„lla humöret upp genom att skifta deras fokus.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervĂ„rden.Metod: Denna uppsats Ă€r en litteraturöversikt dĂ€r innehĂ„llet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Tio artiklar analyserades dĂ€r tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvĂ„rdnadsmĂ€ssigt dilemma belyser nĂ€r humor Ă€r tillĂ€mpbart och nĂ€r det inte Ă€r accepterat.

Det har ofta antagits att en anstÀlld Àr lycklig dÀrför att han eller hon Àr framgÄngsrik. Det finns dock studier som stödjer den alternativa hypotesen, nÀmligen att lycka Àr en anledning till varför vissa anstÀllda Àr mer framgÄngsrika Àn andra. Denna studie syftar till att undersöka huruvida lyckliga anstÀllda Àr mer produktiva och framgÄngsrika Àn mindre lyckliga anstÀllda. Det genom att undersöka om personligt disponerad positiv affekt (TPA) kan predicera arbetsprestationer. Deltagarna var 98 anstÀllda, varav 60 kvinnor, som rekryterats frÄn sex organisationer.

Denna studie Àmnar att förstÄ hur ljud upplevs men ocksÄ hur ljud kan tillÀmpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: MÀnniskan pÄverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse fÄr inte, trots goda metoder att tillgÄ, tillrÀckligt med uppmÀrksamhet i förhÄllande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande Àr studiens mÄl att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillÀmpas i landskapet med syfte att personligen fÄ mer kunskap inom Àmnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmÀnheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur pÄverkas mÀnniskan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier ÄskÄdliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur lÀnge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslÄs ett mer offensivt förhÄllande till ljud, att ljud bör utvÀrderas utifrÄn kvalitativa aspekter. Men ljudmediet Àr komplext, för att förstÄ hur mÀnniskor pÄverkas av ljud utgÄr denna studie frÄn forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan pÄverka mÀnniskor bÄda negativt och positivt. Men ocksÄ forskning som behandlar hur mÀnniskor avlÀser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att mÀnniskan har en förmÄga att selektera ljudinformation beroende pÄ lyssnarperception. DÀrför Àr denna inriktning nödvÀndig, att planerare och arkitekter inte fokuserar pÄ att diagnostisera de goda kvalitéerna, istÀllet ligger fokus pÄ hur mÀnniskan kan skyddas frÄn ljud. I denna studie förtydligas detta förhÄllningsÀtt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillÀgg och hur detta kan anvÀndas som designprincip. Metoden kan anvÀndas som ljudmaskering vilket innebÀr att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmÄn av en annan ljudkÀlla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar vÀl hur ljud kan tillÀmpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets pÄverkan och hur mÀnniskor tolkar ljud finns att tillgÄ men kunskap om detta Àr undermÄlig bÄde bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. DÀrför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan Àven bero pÄ ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck pÄ samma sÀtt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmÀnheten innebÀr att ljudmediet bör bli mer tillgÀngligt med fler praktiska förebilder som tillÄts att göra ansprÄk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hÄllbara stÀder..

Syftet med studien var att kartlÀgga Äsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lÀgga grunden till en plattform att stÄ pÄ inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien Àr en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundlÀggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes pÄ en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer dÀr fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusomrÄden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stÄ pÄ; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.