SamhÀllet har under de senaste decennierna börjat stÀlla mer krav pÄ att företag ska implementera hÄllbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som vÀljer att bortse frÄn dessa förvÀntningar dÄ de anser att hÄllbarhetsarbete har en negativ inverkan pÄ lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hÄllbart Àr de företag som inte har en lÄngsiktig syn pÄ hÄllbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, bÄde för företaget i sig, miljön och samhÀllet i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hÄllbarhetsomrÄdet. DÀremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hÄllbar utveckling.Den forskningsfrÄga som dÄ blir aktuell Àr hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hÄllbarhet med fokus pÄ miljöansvar.

Titel: En kvalitativ innehÄllsanalys av Sveriges största nÀttidning ? Aftonbladets nÀtupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poÀngUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poÀngDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och Àr dÀrför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig pÄ frÄgestÀllningen: Hur Aftonbladet.se vÀnder sig till unga lÀsare? Det som undersöks Àr vilka hjÀlpmedel de tar till, sÄ som layout, retorik och bilder.

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förvÀntas öka, och dÀrmed ökar Àven den totala risken för komplikationer. VÀrldshÀlsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att anvÀnda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsÀkerheten. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehÄllsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid anvÀndning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebÀr, arbetslagets attityder pÄverkar anvÀndningen och att vissa i operationsteamet visade oförstÄelse för Checklistans syfte.

Kontext. Inom speldesign Àr terrÀng ofta en viktig aspekt, sÀrskilt i sammanhanget med spelare som ska aktivt interagera med terrÀng. Dess utformning och design kan bÄde positivt och negativt pÄverka hur spelaren uppfattar spelet.MÄl. I detta arbete beskrivs ett arbete i terrÀnggenerering och om terrÀng kan pÄverka spelaren i ett interaktivt media för att fÄ bÀttre förstÄelse inom Àmnet. Har terrÀngen en pÄverkan pÄ hur spelaren uppfattar situationer i spel samt deras sÀtt att spela? Kan den pÄverka om de uppfattar upplevelsen som negativ eller positiv? Vad Àr mest pÄverkande för en spelare och hur?Metoder.

Jag har valt att nÀrmare studera vad klasslÀraren kan göra för att underlÀtta inlÀrningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frÄgestÀllningar gick ut pÄ vad man kan göra för dessa elever nÀr det gÀller undervisning, klassrumsmiljö och underlÀtta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förÀndringarna i undervisning och klassrumsmiljö pÄverkar övriga elever. DÀrför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels tvÄ speciallÀrare och dels tvÄ klasslÀrare. Sedan har jag sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört dem med varandra och med litteraturen.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda pÄ hur pedagogerna i tvÄ olika verksamheter skapar och upprÀtthÄller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrÀttavisningar och positiv feedback frÄn pedagogen riktat till barnet/barnen, dÄ detta vÀckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprÀtthÄlla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som Àr underlaget för att besvara frÄgestÀllningarna. UtifrÄn vÄra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i bÄda verksamheterna anvÀnder samma typ av metoder men ibland pÄ olika sÀtt. Pedagogerna pÄ LÀrkan varierar metoder, innehÄll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen pÄ Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

I dagens samhÀlle förekommer en nedÄtgÄende trend dÀr intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att mÀnniskan vill utforska Àmnet vilket innebÀr att kunskap och intresse Àr tÀtt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivÄn skulle dÀrför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikÀmnet. Detta Àr en studie, baserat pÄ en enkÀtundersökning, som riktar in sig pÄ just elevers attityder till matematik. Dess syfte Àr att undersöka hur elevers attityd till matematik, i Ärskurs 3 och 6, ser ut med avseende pÄ intresse, motivation, tilltro till den egna förmÄgan och oro, fyra viktiga faktorer för inlÀrning.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Under den senaste tiden har hÄrd kritik riktats mot de svenska bankerna för de höga marginalerna pÄ bolÄn. BolÄnerÀntorna har inte sÀnkts i samma omfattning som reporÀntan och övriga riskfria rÀntor. I lÄgkonjunktur ger reporÀntesÀnkningen inte samma sÀnkning av bolÄnerÀntan, dÄ bankerna har för avsikt att öka sina nettomarginaler i syfte att öka det egna kapitalet. Med anledning av detta undersöker denna uppsats hur spreaden mellan bolÄnerÀntan och de riskfria rÀntorna varierar med konjunkturen. Vidare utreds relationen mellan den reala rÀntekostnaden ex post och konjunkturlÀget dÄ denna Àr den mest vÀsentliga rÀntan för bolÄnekunder.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har anvÀnts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade bÄde positiv och negativ inverkan pÄ patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade dÄ symtom lindrades.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Bakgrund: Åler, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolestrol Ă€r de mest kĂ€nda och vanliga riskfaktorerna för hjĂ€rtinfarkt. De flesta riskfaktorer som orsakat hjĂ€rtinfarkt anses gĂ„ att förĂ€ndra genom att Ă€ndra pĂ„ personens levnadsvanor. Det Ă€r dock svĂ„rt för mĂ„nga personer att börja med, och behĂ„lla dessa förĂ€ndringar efter en hjĂ€rtinfarkt. En förutsĂ€ttning för omvĂ„rdnaden och motivationsarbetet till livsstilsförĂ€ndringar Ă€r en fungerande relation mellan patient och vĂ„rdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som har positiv respektive negativ inverkan pĂ„ förĂ€ndrad livsstil hos personer som drabbats av hjĂ€rtinfarkt.

Arbetets struktur kan pĂ„verka individens hĂ€lsa i bĂ„de positiv och negativ bemĂ€rkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pĂ„ Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har anvĂ€nts dĂ€r 50 ut av 55 anstĂ€llda som under vĂ„ren 2009 arbetade pĂ„ Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkĂ€t. Resultatet analyserades utifrĂ„n Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress pĂ„ arbetsplatsen. DĂ„ populationen var liten har resultatet Ă€ven till viss del jĂ€mförts med en tidigare studie inom samma omrĂ„de, utförd av Region SkĂ„ne.

Dyslexi Àr ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller mÀrks. PÄ arbetsplatser och i skolan medför det dÀremot stora problem om inte rÀtt resurser och hjÀlpmedel sÀtts in. Det Àr viktigt att som dyslektiker fÄ den hjÀlp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes sjÀlvbild och sjÀlvförtroende. För att kunna skapa en drÀglig arbetsmiljö sÄvÀl i skolan som ute i arbetslivet krÀvs det att rÀtt insatser sÀtts in och det behövs mycket kunskaper och stor förstÄelse.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.