Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjÀrt- kÀrlsjukdom och varje Är dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjÀrtinfarkt skiljer sig mÄnga gÄnger ifrÄn de klassiska symtomen med bröstsmÀrta och andningssvÄrigheter. PÄ grund av detta sÀtts symtomen inte alltid i samband med hjÀrtat, nÄgot som kan fÄ livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna vÀntar med att söka vÄrd.Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjÀrtinfarkt.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in frÄn fem informanter som haft en hjÀrtinfarkt. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes vid analysarbetet av intervjuerna.Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjÀrtinfarkt och avvaktade dÀrför med att söka sjukvÄrd. LivsvÀrlden förÀndrades i bÄde positiv och negativ mening efter hjÀrtinfarkten.

Introduktion: MÄnga myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan lÀnge varit kÀnt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens pÄ nÀra hÄll, vilket kan leda till problem vid nÀrarbete for patienten. I teorin berÀknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelÄlder 25,8?}5,3 Är och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Förstagenerationsinvandrares syn pÄ delaktighet vid vÄrd i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det vÀckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig frÄn författarnas syn pÄ delaktighet, kan vi dÄ utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet nÀr den nÀrstÄende gavs vÄrd i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes.

Introduktion: MÄnga myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan lÀnge varit kÀnt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens pÄ nÀra hÄll, vilket kan leda till problem vid nÀrarbete for patienten. I teorin berÀknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelÄlder 25,8?}5,3 Är och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Syfte: Syftet Àr att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar pÄ 2000-talets jÀrnvÀgsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berÀttelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berÀttelsen om jÀrnvÀgsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer frÄn konceptutvecklare pÄ tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien Àr att bilden av den traditionella jÀrnvÀgsstationen Àr bÄde positiv och negativ.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk sÄg pÄ nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika hÀndelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrÄn underlaget till studien hÀmtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och dÀrefter förflyttas fokus till vad de tvÄ grupperna förmedlade för stÄndpunkter. Studien visar pÄ en komplicerad bild dÀr Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen pÄ det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. DÀremot hade man inte samma instÀllning dÄ det gÀllde den norska kyrkostriden.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i tvÄ motivationstyper. Ett mÀtinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data frÄn 77 respondenter. Resultatet visade pÄ ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ barnens tankar och idéer nÀr de fÄr prova pÄ mindfulness. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan anvÀndas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 Är och Àr alltsÄ en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp pÄ en förskola. HÀr har jag tillsammans med fem barn, i Äldrarna tre till fem Är, undersökt mindfulness.

Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i tvÄ olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den hÀr studien. Resultat: Resultatet av vÄr studie Àr vÀl överensstÀmmande med tidigare forskning pÄ omrÄdet. De flesta elever stÀller sig positiva till sin specialundervisning, Àven om nÄgon av eleverna ser det som "nÄgot nödvÀndigt ont".

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken attityd framtidens svensklÀrare hade till grammatikundervisningens roll inom svenskÀmnet. Vi ville Àven veta hur dessa har tÀnkt sig undervisa om grammatik samt om det fanns nÄgon skillnad i attityd mellan studenter som studerade tvÄ sprÄk och studenter som hade ett samhÀllsvetenskapligt/estetiskt Àmne tillsammans med svenskan.Vi genomförde en enkÀtstudie och en intervjustudie bland studenter som studerade eller hade studerat svenska pÄ universitetet. Det som framkom var att mÄnga hade en negativ grundsyn till grammatikundervisningen men att de trots detta sÄg grammatiken som en viktig del av undervisningen. Det som blev tydlig bÄde bland forskare som intresserat sig av Àmnet tidigare samt de tillfrÄgade studenterna var att kritiken som grundades mot grammatikundervisningen frÀmst berodde pÄ att den var formellt bedriven i en traditionell anda. Den stora Àndringen som bör göras Àr att vÀva in grammatiken i all svenskundervisning och lÄta eleverna fÄ ett metasprÄk, ett sprÄk om sprÄket.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem pÄ kvÀllspressens framsidor, hur genus framstÀlls och vad kvÀllspressen fokuserar pÄ i rapporteringen av dem. Med hjÀlp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och fÄr inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt Àr aktiv som ledare och portrÀtteras bÄde som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon portrÀtteras som ett objekt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Denna uppsats sammanstÀller de finanspolitiska ÄtgÀrderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat pÄ tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en sÄ liten negativ effekt som möjligt pÄ ekonomisk tillvÀxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att lÀnderna inte kan anvÀnda penningpolitiken för att pÄverka ekonomin och lÀnderna kan inte heller förlita sig pÄ att förÀndringar av vÀxelkursen kan dÀmpa en eventuell negativ effekt pÄ BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga lÀnder under olika förutsÀttningar, och beroende pÄ hur Ätstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden pÄverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska Ätstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om Ätstramningarna inte Àr tillrÀckliga för att skapa en hÄllbar utveckling av statsskulden, till exempel pÄ grund av att de negativa effekterna pÄ BNP blir större Àn vÀntat, finns egentligen bara tvÄ alternativ. Antingen tvingas lÀnderna förhandla med lÄngivarna om nedskrivning av skulderna eller sÄ fÄr lÀnderna lÀmna eurosamarbetet..