Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lĂ€rare leder i klassrummet, samt hur detta pĂ„verkar lĂ€randemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lĂ€rare pĂ„ högstadiet framkom vilka olika strategier de anvĂ€nder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som Ă€r vĂ€gvinnande nĂ€r det gĂ€ller att uppnĂ„ en positiv lĂ€randemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet frĂ„n lĂ€rarens sida, bĂ„de nĂ€r det pĂ„ vilka olika sĂ€tt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lĂ€rarna till ett lugn hos eleverna dĂ„ de kan ta till sig instruktionerna och förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem, vilket dĂ„ har en positiv inverkan pĂ„ klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap i klassrummet.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att fÄ kunskap kring om och hur elever i skolÄr 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgÄngen visar pÄ reflektionens betydelse i lÀrprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hÀmmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgÄngspunkt och med efterföljande lÀrarintervjuer som stöd, har syftet uppnÄtts genom att kartlÀgga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt pÄ elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lÀrare Àr positivt instÀllda till metakognition och ett reflekterande arbetssÀtt förekommer endast i vissa fall tillfÀllen dÄ eleven stimuleras till reflektion och denna fÄr ske.

Undersökningen ger en inblick i hur elever pÄ grundskolan upplever Àmnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i Ärskurserna 3, 6 och 9. Studien ger Àven en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i Àmnet skiljer sig mellan Ärskurserna. Elever i Ärskurs 3 upplever Àmnet som mer roligt och intressant Àn de Àldre eleverna. Det eleverna i alla Äldrar var ense om Àr att Àmnet Àr viktigt.

Endometrios Àr en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil Älder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan pÄ kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det Àr att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att mÄnga kvinnor med endometrios upplevde negativ pÄverkan pÄ mÄnga aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur ett antal unga mÀn som betraktar sig sjÀlva som "hÄrdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, vÀrderingar och skolan. Arbetet innehÄller en litteraturgenomgÄng som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hÄrdrockare och hÄrdrockares relation till olika samhÀllsinstutioner, dÀr framför allt skolan stÄtt i fokus. Vidare innehÄller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hÄrdrockare i Äldrarna 15 till 28 Är som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hÄrdrockarna Àr sjÀlva musiker. Redovisningen av intervjusvaren Àr uppdelade pÄ olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Syftet med denna rapport Àr undersöka synen pÄ polisen i Sundsvall bland de som en gÄng varit aktivt kriminella i staden samt visa pÄ synpunkter pÄ hur det polisiÀra arbetet kan förbÀttras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall Àven visa pÄ eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvÄrden i Sundsvall inför frigivning av intagna pÄ kriminalvÄrdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen Àr att en person ,som skall bli frigiven frÄn fÀngelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfÀlle. Detta sker inte förrÀn personen i frÄga Àr beredd pÄ att satsa pÄ ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.

Introduktion: Humant Immunbrist Virus (HIV) Àr en obotlig sjukdom som smittat omkring 34 miljoner personer vÀrlden över och sjukdomen konfronteras dÀrför kontinuerligt inom sjukvÄrden. Syfte: Att identifiera och sammanstÀlla sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till att vÄrda personer med HIV samt bakomliggande faktorer till dessa attityder. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. De inkluderade artiklarna (n=17) har funnits via databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till att vÄrda personer med HIV pÄverkades av olika faktorer.

Syftet med undersökningen var stt se om den grafritande minirÀknaren bidrar till en ökad förstÄelse för matematik och om denna ökade förstÄelsen kan pÄverka elevers attityd till matematikÀmnet.Vi har gjort en litteraturstudie dÀr vi studerat vad attityder och uppfattningar beror pÄ, vilka attityder som finns hos bÄde lÀrare och elever idag. Vi har dessutom studerat lÀroplaner för att se vad de sÀger om tekniska hjÀlpmedel i undervisningen. Genom att ta del av tidigare forskning inom omrÄdet har vi fÄtt en bild av de olika forskningsresultat som tidigare framkommit. Bland annat att matematiken i skolan uppfattas olika av elever och lÀrare. LÀrarna framhÀver problemlösning, förstÄelse och det logiska tÀnkandet, medan elever inte nÀmner de tvÄ sistnÀmda utan fokuserar pÄ det logiska tÀnkandet, medan elever inte nÀmer de tvÄ sistnÀmda utan fokuserar pÄ att matematik Àr mest rÀkning, regler och formler.VÄr undersökning bestod av intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasiskola.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnors livskvalitet pÄverkas vid urininkontinens, om Äldern pÄverkar livskvaliteten samt om kvinnorna sökt hjÀlp för sina symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie, dÀr vetenskapliga artiklar söktes i flera databaser. Sökordet ?urinary incontinence? ingick i alla sökningar i olika kombinationer med andra sökord. Endast kvantitativa artiklar hittades vid sökningen.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Studien baseras pÄ intervjuer med 18 elever som alla lÀser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgÄngspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhÄllandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvÀndighet och deras motivation att lÀra sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Generellt visar resultatet Àven pÄ en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lÀra sig engelska. HÀr har det visat sig att elever med en sÄ kallad instrumentell motivation, det vill sÀga att man lÀr sig för ha nytta av det i framtiden, i större utstrÀckning har en negativ attityd.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och sÀljare pÄ samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan de bÄda grupperna gÀllande motivation och engagemang. En enkÀt utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. FrÄgeformulÀret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Studiens syfte Àr att undersöka vad livskvalitet innebÀr för döva unga vuxna i dagens samhÀlle samt förstÄ hur deras dövhet pÄverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som Àr döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. UtgÄngspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhÀllet samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv pÄ begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit Àr att diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, bÄde utifrÄn ekonomiska och kÀnslomÀssiga aspekter pÄ livskvalitet.

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det Àr möjligt att pÄverka elevernas skrivglÀdje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i PiteÄ. En klass lÀste Svenska A och tvÄ klasser lÀste Svenska B. VÄra mÀtmetoder bestod av tvÄ enkÀter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspÀnt arbetsklimat.

Elitsatsande friidrottande ungdomar har en hög energiförbrukning pÄ grund av den kroppsliga tillvÀxten och den stora trÀningsmÀngden. Idrottares kost bör vara energirik för att nÄ energibalans och vÀl sammansatt för att tillgodose kroppens nÀringsmÀssiga behov.Ungdomar med ett otillrÀckligt intag av energi i kombination med en hög aktivitetsnivÄ kan skapa en negativ energibalans. En negativ energibalans i ungdomsÄren kan bl.a. leda till lÄg bentÀthet, störd menscykel, försÀmrad ÄterhÀmtning, ökad risk för skador och nÀringsbrister.Under ungdomsÄren sker stora förÀndringar i livet. SjÀlvstÀndigheten ökar och inflytandet frÄn förÀldrar minskar.