Sökresultat:
5721 Uppsatser om Positiv beröring - Sida 36 av 382
EN STUDIE AV TILLVĂXTUTVECKLING I SMĂ FĂRETAG : EN STUDIE PĂ LEDARE OCH PERSONAL I SVENSKA SMĂ FĂRETAG MED SNABB TILLVĂXTUTVECKLING
Syftet med studien var att undersöka och beskriva varför en del snabbvÀxande företag har haft en fortsatt positiv tillvÀxtutveckling medan andra har fÄtt en negativ tillvÀxtutveckling, dÄ man har haft samma yttre förutsÀttningar. Undersökningen har utförts genom att författarna hade som mÄl att visa tillvÀxtutvecklingen i företag sex Är efter att de hade genomgÄtt en snabb tillvÀxt. DÀrefter gjorde författarna en kvantitativ undersökning dÀr nio stycken företag intervjuades per telefon. Resultatet visade att flera av de hypoteser vi hade satt upp stÀmde vÀl överens med de svar vi fick i intervjuerna. Vi kunde dÄ se att företag som arbetar tvÀrfunktionellt fÄr ett bÀttre samarbete i företaget.
Fokus pÄ fysik: elevers instÀllning och anvÀndandet i vardagen
Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.
NÄgon mÄste ta hand om friska mÀnniskors vilsenhet : Coaching - en framtidens arena för psykologer?
Psykologi Àr ett ÀmnesomrÄde som hittar nya tillÀmpningsomrÄden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in pÄ hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingÄng i att arbeta med friska mÀnniskors behov av vÀxt och utveckling. Intervjuer utfördes med Ätta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching Àr ett mÄngfacetterat omrÄde, dÀr utbildningar och branschstandard fortfarande Àr fragmenterat och svÄrt att fÄ en överblick över. Coacher som inte Àr psykologer eller beteendevetare anvÀnder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.
KAN KVINNORS KONSUMTION BESKRIVAS I RELATION TILL "SOCIAL IDENTITY THEORY" OCH HUMĂR OCH KĂNSLOR? : En kvalitativ studie om hur stil, ekonomi och vĂ€rderingar upplevs pĂ„verka det egna och andras sĂ€tt att konsumera
Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sÀtt att konsumera. I relation till faktorer baserade pÄ ?social identity theory? (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men ocksÄ egna individuella upplevelser om pÄverkan pÄ det egna konsumtionssÀttet hos kvinnor i Äldern 20-24 Är. StrÀvan efter att uppnÄ en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs pÄverka sÀttet att konsumera.
Ăldre personers upplevelse av att ha vĂ„rdats pĂ„ en ortopedavdelning för höftfraktur
Antalet Àldre personer ökar vilket leder till att antalet Àldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp Àr de ofta i en utsatt situation nÀr de Àr inneliggande pÄ sjukhus med sin multisjukhet och sÄrbarhet. Syftet med studien var att beskriva Àldre personers upplevelse av att ha vÄrdats pÄ en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. De flesta informanter upplevde vÄrdtiden som positiv.
VÀxters effektorutlösta försvars funktionoch evolution : Ett uthÄlligt skydd mot patogener?
Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar Àr mycket stor i vÀxtriket, sÀrskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan vÀxters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionÀra och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domÀnstruktur och interagerar bÄde direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillvÀxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt pÄ R-gener, nÄgot som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos mÄnga patogen-vÀxtsystem formar det evolutionÀra utvecklingsmönstret av R-gener.
VÄrd pÄ lika villkor? Ickeheterosexuella patienters upplevelser och erfarenheter av bemötande inom vÄrden
Ickeheterosexuella har en sÀmre hÀlsa Àn heterosexuella, framför allt en sÀmre psykisk hÀlsa. RÀdsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vÄrd. DÀrmed pÄverkas ocksÄ hÀlsan. NÀr sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete Àr det dÀrför viktigt att vÄrdrelationen utvecklas pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt. En positiv vÄrdrelation Àr vÀsentlig för att patienten ska kunna uppnÄ hÀlsa.
Mödrars upplevelse av tidig hemgÄng efter förlossning i Sverige : En systematisk litteraturstudie
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgÄng efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar anvÀndes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar.
Interkulturella möten i skolan : En studie om sprÄkets betydelse för vÄrdnadshavares delaktighet i barnens skolgÄng
Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.
Vilken betydelse har fortbildning i matematik för förskolepedagoger?
En undersökning om hur en fortbildning pÄ 5 poÀng i matematik har pÄverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har pÄverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfÀllen med matematik efter kursen..
Strategi för att kommunicera produkten fiberanslutning : Fallstudie pÄ BjÀre Kraft Bredband AB
SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.
Flickskolan i Karlstad : Fyra elevers erfarenheter av sin skoltid mellan Ären 1947 och 1961
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.
DÀrför trivs eleven i skolan! : Elevperspektiv pÄ positiva bemötanden och relationer i skolan
UtifrÄn elevperspektivet syftade denna studie att skapa förstÄelse om psykosocial skolmiljö, som elever i Ärskurs fem upplevde som positiv. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes: Vad Àr viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mÄr bra i skolmiljön? Vad kan skolan lÀra av eleven för att forma en sÄ positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som anvÀndes var av en kvalitativt och induktiv karaktÀr och inspirerad av ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Sex elever i Ärskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska mÄ bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vÀnner.
En sociologisk undersökning av polisers psykosociala arbetsmiljö
Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende pÄ hot och vÄld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att fÄ en djupare förstÄelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara pÄ frÄgestÀllningarna som Àr konstruerade för denna studie. Det finns tre frÄgestÀllningar: Hur pÄverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som pÄverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser pÄ sin psykosociala arbetsmiljö var varandra vÀldigt lika.
Fysisk aktivitets inverkan pÄ depressiva symptom hos vuxna individer som lider av egentlig depression : En litteraturöversikt
Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och Àr bland samhÀllets vanligaste ochmest kostsamma Äkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för mÀnniskors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan pÄ depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt Àmnade belysa fysisk aktivitetsinverkan pÄ depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanstÀlldessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan pÄ depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.