Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. Målet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Avregleringen på elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen ändrade även spelets regler och förutsättningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna på marknaden och beslut om hur man skulle tävla om kunder på en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen på marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgångrika på den  nya marknaden krävdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier.Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier på elhandelsmarknaden görs mer komplext då företagen arbetar med en homogen produkt på en marknad som karaktäriseras av låga marginaler, lättrörliga kunder och där företagen har svårt att påverka produktens pris.

Syftet med denna studie är att kartlägga små och medelstora styckningsföretags förutsättningar och möjligheter vid en förändring av marknaden. Utifrån kartläggningen skall studien belysa vilka möjligheter som finns för ett företag gällande vertikal och horisontell integration eller avveckling samt olika strategier, nämligen kostnadsöverlägsenhet, differentiering och fokusering. Konkurrensökningen beror till stor del av dagligvarukedjornas ökade centralisering samt konsumentpackat kött (kpk) Centraliseringen av handelns kötthantering ändrar förutsättningarna för köttindustrin. Tidigare, innan dagligvarukedjorna infört konsumentpackat kött köpte butikerna ofta kött från lokala styckningsföretag. På grund av centraliseringen av daglivaruhandelns styckningverksamhet kan endast stora styckningsföretag leverera tillräckligt stora kvantiteter kött.

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur.Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för den förpackningsekonomi som råder i dagligvaruhandeln genom att identifiera vilka faktorer som driver de förpacknings-relaterade kostnaderna i dagligvaruhandeln. Vår definition av förpackningsrelaterade kostnader är de kostnader som orsakas av de aktiviteter där förpackningar är närvarande. Detta får till följd att teorier som behandlar hur kostnader uppstår i aktiviteter måste ligga till grund för att öka förståelsen. Därav valdes teorier såsom värdekedjan och ABC. Dessutom så har den tidigare forskning som gjorts inom det specifika området beaktats för att nå en djupare förståelse.

Scania är ett tillverkningsföretag inom nyttofordonsbranschen och det senaste året har vindarna blåst kring Scania. Diskussionerna har rört sig runt huruvida de ska bli uppköpta eller inte av den tyska konkurrenten MAN som verkar inom samma bransch eller om Scania ska köpa upp MAN istället. MAN är tillsammans med Volkswagen och Investor Scanias huvudägare. Just nu verkar det vara Investor med familjen Wallenberg bakom sig är dem som bromsar affären. Scania har varit utsatt för uppköpsförsök tidigare, två gånger har Volvo varit den andra parten och nu är det som sagt MAN.

Dagens transportsektor är beroende utav fossila drivmedel. Detta är problematiskt eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs samtidigt som användningen utav dessa bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Enligt EU:s klimatmål ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent till år 2020. Handeln med utsläppsrätter, som flygsektorn inkluderas i från och med år 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utsläpp. Flygföretag kommer härigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbränsle i det fossila jetbränslet.

Det har arbetet handlar om hur återförsäljares och konsumenters förutsättningar har och kommer att ändras långsiktigt på bilmarknaden. Fokus ligger på den svenska marknaden. För att analysera detta har jag främst tittat på två variabler, trenderna på den globala marknaden och de nya förutsättningar EU:s nya konkurrensrättsliga regler innebär. Återförsäljarna har en mycket liten förhandlingstyrka gentemot tillverkarna. Detta förhållande har analyserats med hjälp av Porters femkraftsmodell.

Problembakgrund: Marknaden för profilkläder består idag av många aktörer, företag medfokus på enbart profilkläder och företag som huvudsakligen fokuserar på yrkeskläder. Detskapas en viss problematik inom profilbranschen som ligger i hur företag väljer att profilerasitt företag. Kläder som skulle kunna fungera som profilplagg finns tillgängligt i helakonfektionsbranschen och detta leder till en stor och splittrad profilklädesmarknad. Dåaktörerna är många och därmed också företagens val av profilering blir det alltmer viktigt förföretag att hitta nya idéer och lösningar för att följa med i konkurrensen. Uppdraget ochutgångspunkten i studien har varit att redogöra hur en framtida utveckling avkonfektionsföretaget Blåkläders profilsortiment skulle kunna se ut.Syfte: Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka och kartlägga Blåklädersprofilsortiment.

Fonogramsavtalet är ett avtal som sluts mellan en artist och ett skivbolag där artisten överlåter exploateringsrätten till sitt framförande till skivbolaget för en ersättning. Detta avtal grundar sig på de rättigheter som upphovsrättslagen ger en artist och på avtalsrätt, men hur dessa avtal bör utformas i praktiken är till stor del upp till de båda parterna (Stannow, Åkerberg, Hillerström 2002). Friheten kring utformandet är med andra ord stor vilket borde resultera i många kreativa sätt att lösa denna fråga. Varje artist är unik i fråga om musikalisk genre vilket påverkar det sätt som denna artist bör presenteras på marknaden. Dessutom är varje skivbolag unikt i sitt sätt att arbeta samt i fråga om resurser och kompetens.