Sök:

Sökresultat:

775 Uppsatser om Politiskt samhälle - Sida 51 av 52

Social hÄllbarhet i den delade staden

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

Social hÄllbarhet i den delade staden

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

Inventering av lĂ„genergibyggnader : Erfarenheter frĂ„n tre demonstrationsprojekt i Örebroregion

Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.

Systematiskt kvalitetsarbete som verktyg för skolutveckling - frÄn riksdagsbeslut till rektors vardag via begreppsförvirring och förÀndrad förstÄelse.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa en kommunal skolverksamhets förÀndringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete frÄn kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbÀttringsarbete. Genom att stÀlla ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien Àven till att belysa det komplexa samspel som föreligger frÄn det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv anvÀnds för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar Ätta faktorer som kan pÄverka. Dessa faktorer anvÀnds för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förstÄelse utifrÄn ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrÄn behovet av att i en lÀrande organisation stÀndigt ifrÄgasÀtta sina mental models anvÀnds för att förstÄ förÀndringsprocessen och stÀlls i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet hÀrrör frÄn sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt frÄn textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Fysisk planering i vÀrldsarv ? exemplen Falun, Karlskrona och Visby

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

Uppsats fĂŒr Alle : Konst, visuell kultur och anti-estetik

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i fĂŒr Alle-konsten i huvudsak bygger pĂ„ Wahlbeck/Ericssons anvĂ€ndande av modern teknik sĂ„som videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och sĂ„poperans estetik. Jag har Ă€ven kommit fram till att det konstnĂ€rliga formatet och produkterna som sĂ„dana (Cd, Film och Video) Ă€r av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i fĂŒr Alle-konsten. Den anti-estetiska frĂ„gestĂ€llningen har jag fĂ„tt svar pĂ„ genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, grĂ€nslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

En attraktiv bilfri stadsutveckling

I dag finns det en uttalad önskan pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll att minska biltrafiken i de svenska stĂ€derna till förmĂ„n för gĂ„ng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker vĂ€ldigt lite i praktiken och utvecklingen gĂ„r snarare mot en ökad bilanvĂ€ndning. Ur denna paradox har idĂ©n om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste Ă„ren i ett flertal europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det hĂ€r arbetet syftar dĂ€rför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet pĂ„ en medelstor svensk stad, i det hĂ€r fallet Kristianstad.

Det deliberativa samtalet = politisk jÀmlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvÀrdig inkludering av elever med religiösa omvÀrldsuppfattningar

I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.

Det deliberativa samtalet = politisk jÀmlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvÀrdig inkludering av elever med religiösa omvÀrldsuppfattningar

I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.

Betygssystemets problematik : FrÄn ett generellt nationellt perspektiv till en lokal empirisk undersökning bland gymnasielÀrare i SamhÀllskunskap A

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill sÀga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsÀttningen, för sÄvÀl grundskolan som gymnasieskolan. FrÄgor om betyg-sÀttning har under senare Är blivit politiskt högintressanta och mÄnga förÀndringar Àr nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och förÀldrar har ocksÄ blivit mer aktiva och stÀller ökande krav pÄ framförallt lÀrare nÀr det gÀller betyg. I nÄgra kurser ges nationella prov som lÀrare kan anvÀnda som stöd för sin bedömning och betygsÀttning medan andrakurser, till exempel samhÀllskunskap, pÄ sin höjd har nÄgra bedömningsexempel pÄ Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men Àven Àr ett specifikt samhÀllskunskapsperspektiv. För att uppnÄ syftet har följande frÄgestÀllning anvÀnts.

Fysisk planering i vÀrldsarv ? exemplen Falun, Karlskrona och Visby

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

En attraktiv bilfri stadsutveckling

I dag finns det en uttalad önskan pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll att minska biltrafiken i de svenska stĂ€derna till förmĂ„n för gĂ„ng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker vĂ€ldigt lite i praktiken och utvecklingen gĂ„r snarare mot en ökad bilanvĂ€ndning. Ur denna paradox har idĂ©n om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste Ă„ren i ett flertal europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det hĂ€r arbetet syftar dĂ€rför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet pĂ„ en medelstor svensk stad, i det hĂ€r fallet Kristianstad.

BruksvÀrdesystemet : IgÄr, Idag, Imorgon - med visst beaktande av fastighetens geografiska lÀge

HyressÀttningen av bostadslÀgenheter skall i dagslÀget ske i enlighet med det sÄ kallade bruksvÀrdesystemet. Systemet innebÀr att hyran för en lÀgenhet skall sÀttas till ett belopp som motsvarar hyresnivÄn för likvÀrdiga lÀgenheter. Om hyresgÀsten anser hyran vara oskÀlig kan denne ansöka hos hyresnÀmnden om en prövning av densamma. HyresnÀmnden skall dÄ företa en jÀmförelseprövning av hyrorna för likvÀrdiga lÀgenheter. LÀgenheter anses vara likvÀrdiga dÄ de har samma bruksvÀrde, vilket innebÀr att de skall inneha samma vÀrde pÄ bostadsmarknaden.

Hamnens framtida roll

PÄ uppdrag av SWECO Management AB utreds möjligheten till att kunna se korrelationer mellan ÄtgÀrder pÄ en fastighet eller i dess omgivning och ett förÀndrat fastighetsvÀrde. Denna information skall vara SWECO till gagn i upphandlingssituationer, för att lÀttare kunna visa för bestÀllaren om att tjÀnsten i frÄga kan leda till ett ökat fastighetsvÀrde. Med utgÄngspunkt i den begrÀnsade litteraturen, har information frÀmst samlats genom en intervjuprocess med representanter frÄn fastighetsbranschen. För att fÄ ett brett perspektiv i Àmnet, har representanter med olika befattningar, olika lÄng erfarenhet och med varierande utbildningar intervjuats. I studien görs avgrÀnsningar om makrofaktorer, sÄsom konjunktursvÀngningar, rÀnteförÀndringar, finanskriser, lÄneinstitutens förÀndrade lÄneregler etc.

Implementering av Lean Plant Design

PÄ uppdrag av SWECO Management AB utreds möjligheten till att kunna se korrelationer mellan ÄtgÀrder pÄ en fastighet eller i dess omgivning och ett förÀndrat fastighetsvÀrde. Denna information skall vara SWECO till gagn i upphandlingssituationer, för att lÀttare kunna visa för bestÀllaren om att tjÀnsten i frÄga kan leda till ett ökat fastighetsvÀrde. Med utgÄngspunkt i den begrÀnsade litteraturen, har information frÀmst samlats genom en intervjuprocess med representanter frÄn fastighetsbranschen. För att fÄ ett brett perspektiv i Àmnet, har representanter med olika befattningar, olika lÄng erfarenhet och med varierande utbildningar intervjuats. I studien görs avgrÀnsningar om makrofaktorer, sÄsom konjunktursvÀngningar, rÀnteförÀndringar, finanskriser, lÄneinstitutens förÀndrade lÄneregler etc.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->