Sök:

Sökresultat:

782 Uppsatser om Politiskt samhälle - Sida 50 av 53

SÄ sÀljer man vÀlgörenhet : om PR, opinionsbildning och lobbying i ideella organisationer

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och pÄverkansarbete mot allmÀnheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, gÄr tillvÀga för att pÄverka ett politiskt beslut eller skapa uppmÀrksamhet för sina frÄgor. Jag ville ocksÄ se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, RÀdda Barnen, LÀkare utan GrÀnser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna pÄpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville pÄverka politiska beslut.

Punkestetik : Provokation, revolution eller D.I.Y.?

Den hÀr uppsatsen undersöker punken och nÄgra aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka nÄgra av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nÀmns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare pÄ. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som lÄg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag Ät Pistols har ocksÄ lagt grunden för förestÀllningen om vad punkestetik Àr. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tÀnkas fungera utifrÄn en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet.

Den rÀttvisande bildens betydelse för kommuners redovisning - i skenet av den dolda pensionsskulden

Bakgrund: År 1992 trĂ€dde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förĂ€ndringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av sĂ€rregler som balanskravet och blandmodellen som Ă€r politiska beslut och inte Ă€r redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav pĂ„ ekonomisk balans trĂ€dde i kraft Ă„r 2000 och Ă€r en av hörnstenarna i kommuners krav pĂ„ en god ekonomisk hushĂ„llning. Balanskravet innebĂ€r att kommuner ska visa ett positivt resultat.

BrÀnsle pÄ brasan : En fallstudie om Uppdrag gransknings reportage om VÀnsterpartiet hösten 2004

Hösten 2004 diskuterades VÀnsterpartiets förhÄllande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande hÀndelse var tvÄ reportage om VÀnsterpartiet som Sveriges Televisions samhÀllsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande hÀndelserna vÀckte stor uppmÀrksamhet i medierna.VÄr undersökning Àr en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska Àmnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel Àr det viktigt att det Àr tydligt för medborgarna vem som pÄverkar politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

Sol & Hav - Framtidens nav? : En studie om framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt OEM-företagens behov inom dessa branscher

Innan företag ska penetrera en marknad Àr det viktigt att de har tillrÀckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden stÄr inför samt vilka behov företagen pÄ marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har anvÀnt för att utreda branschernas framtidsutsikter Àr delar av SWOT-modellen, dÀr fokus har lagts pÄ externa faktorer som pÄverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi anvÀnt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltÀckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vÄgkraft, dÄ de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna stÄr inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att fÄ information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förÀndringarna har politiska mÄlsÀttningar satts upp och ÄtgÀrder vidtagits för att hejda klimatförÀndringarna och öka anvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor.

Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt grÀnsarbete i specialpedagogisk programlitteratur

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

Sol och Hav - framtidens nav? : En studie om framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt OEM-företagens behov inom dessa branscher

Innan företag ska penetrera en marknad Àr det viktigt att de har tillrÀckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden stÄr inför samt vilka behov företagen pÄ marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har anvÀnt för att utreda branschernas framtidsutsikter Àr delar av SWOT-modellen, dÀr fokus har lagts pÄ externa faktorer som pÄverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi anvÀnt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltÀckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vÄgkraft, dÄ de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna stÄr inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att fÄ information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förÀndringarna har politiska mÄlsÀttningar satts upp och ÄtgÀrder vidtagits för att hejda klimat-förÀndringarna och öka anvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor.

Naturvetenskapens sanningsansprÄk : En kritik av den linjÀra spridningmodellen i genusdebatten

NÀr boken ?Könet sitter i hjÀrnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika lÀkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjÀrnan och att mÀn och kvinnor redan frÄn födseln Àr olika varandra. Det stora diskussionsÀmnet var dock inte uteslutande hennes pÄstÄende om hur hjÀrnan formar könen, utan hennes Äsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bÀttre lÀmpade för omvÄrdnad Àn mÀn. I sin bok och diverse tidningsartiklar pÄstod hon att pappor Àr benÀgna att skada barnet, Àr mindre tÄlmodiga och menade att de inte borde fÄ ha vÄrdnad för barnet förrÀn det Àr mer Àn 3 Är gammalt.[1] Dahlströms sades hÀnvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga pÄstÄenden om kvinnligt och manligt.

Försörjning av vitamin E hos mjölkkor i ekologisk produktion :

I Augusti 2000 beslutades att anvÀndandet av syntetiska vitaminer inte lÀngre tillÄts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gÀller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa pÄ möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska vitaminer, Àr nödvÀndiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens. I norra Europa har korna en kort betessÀsong.

BegrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter : I vilka situationer kan det anses affÀrsmÀssigt motiverat att göra ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter?

Sedan den 1 januari 2009 begrÀnsas avdragsrÀtten för rÀnteutgifter vid internt finansierade förvÀrv av delÀgarrÀtter frÄn ett företag som ingÄr i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra skatteplanering med rÀnteupplÀgg. För att bestÀmmelserna inte skall trÀffa affÀrsmÀssigt bedriven verksamhet medges undantag frÄn begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter om rÀnteintÀkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till inkomsten hör hemma eller om sÄvÀl förvÀrvet som skulden som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar rÀnta avdrag för rÀnteutgifterna.Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för rÀnteutgifter om sÄvÀl förvÀrvet som skulden som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade Àr tÀmligen vag. Uppsatsen syftar dÀrför till att utreda i vilka situationer ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter frÄn ett företag som ingÄr i samma intressegemenskap kan anses affÀrsmÀssigt motiverat för att undantag frÄn lagstiftningen om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter skall medges.I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter skall ligga sunda företagsekonomiska och affÀrsmÀssiga övervÀganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvÀrvet.

Diskurs i det Virtuella Rummet: De diskursiva spelen i det virtuella rummet i relation till attacken i KÀrrtorp och överfallet pÄ MöllevÄngstorget i Malmö samt sociala & politiska effekter

Sverige har senaste Äret drabbats av tvÄ hÀndelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat vÄld. Olika aktörer har anvÀnt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa hÀndelser. Det som Àr intressant och som gÄr igenom alla dessa metoder Àr sprÄkets roll och funktion att göra sÄdana fÀlt meningsfulla, det vill sÀga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frÄgor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frÄgor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som anvÀnds för att producera kollektiv identitet.

VÀrmlÀndska förstakammarval : Konflikter och offentlighet i det plutokratiska landstinget 1866-1894

Idén med den svenska tvÄkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berÀttigade befolkningens direkta röst, medan den likaberÀttigade Första kammaren skulle frÄnhÄlla sig frÄn kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioÄriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den frÀmsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsÀttningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmÀrksamhet. Var valen prÀglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, pÄ nÄgot sÀtt med offentligheten och den allmÀnna opinionen? HÀr studeras dessa frÄgor nÀr det gÀller det vÀrmlÀndska landstinget under Ären 1866?1894. KÀllmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.Svaret pÄ den första frÄgan Àr att valen successivt övergick frÄn en konfliktsituation till en konsensussituation.

Moderskap : Mary Kellys Post-Partum Document

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga Àr politiskt?, satte konstnÀren Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För mÄnga kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bÀsta för att, via konsten, frigöra sig frÄn sociala roller och nedÀrvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvÄning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes rÄmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rÀdslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade vÀg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar pÄ vattnet efter att Post-Partum Document premiÀrvisades i London Är 1976.

RĂ€tt att försvara miljön. Om ideella miljöorganisationers talerĂ€tt enligt Århuskonventionen 9.3.

Uppsatsens syfte Ă€r att mot bakgrund av Sveriges implementering av Århuskonventionen art. 9.3 diskutera miljöorganisationers roll i miljöprocessen, och miljöprocessens funktioner. Århuskonventionen art. 9.3 ger en ganska vid rĂ€tt för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut med anknytning till miljön. NĂ€r Sverige ratificerade konventionen 2005 ansĂ„gs det i Sverige att vĂ„r lagstiftning i stort stĂ€mde överrens med konventionen.

MÄlstyrning. En fallstudie pÄ Migrationsverket.

KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->