Sökresultat:
775 Uppsatser om Politiskt samhälle - Sida 11 av 52
Interkulturell kompetens - Analys och tolkning av ett l?romedel i spanska p? h?gstadiet samt n?gra h?gstadiel?rares perspektiv om interkulturell kompetens
I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor.
F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra
v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den
interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och
respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken
?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22
g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet
n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska.
F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med
inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.
J?mf?relseanalys: Har en audiovisuell presentationsmodalitet en positiv effekt p? minnesretention av krisinformation j?mf?rt med textbaserad presentation?
Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.
Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet
Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.
PCOS ? Det dolda syndromet Kvinnors upplevelse av sjukv?rdpersonalens bem?tande
Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta
utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n
sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden.
Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever
sjukv?rdpersonalens bem?tande.
Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte
kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och
inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk
metod.
Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati
hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden.
Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande
empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen.
Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r
att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter
med denna sjukdom.
Demokrati, massmedia och personcentrering - en normativ studie
Denna uppsats Àr ett resonerande argument kring massmedias roll i det demokratiska samhÀllet.Vi diskuterar inledningsvis ett antal demokratiideal generellt, med syftet att ur dessa kunna identifiera ett gemensamt karaktÀrsdrag: att demokrati krÀver politiskt medborgerligt engagemang. Detta karaktÀrsdrag anvÀnds sedermera för att fÀlla ett normativt pÄstÄende kring massmedias roll och innehÄll. Detta normativa pÄstÄende appliceras slutligen pÄ tre stycken skilda demokratiska ideal med utgÄngspunkt i en specifik massmedial innehÄllstyp, personcentrering..
Narrativ inom sjukvÄrden - berÀttelser om förÀndring
Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur personal inom hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer förhÄller sig till, samt skapar mening i en pÄgÄende, politiskt initierad förÀndring. Tio fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrÄn teorier om organisationsförÀndring samt narrativ ansats. Resultatet stöder teoretiska antaganden om organisationer som narrativa system, dÀr fragmenterat berÀttande, sÄ kallade antenarrativ, utgör en viktig del av personalens menings-skapande. Resultatet visar Àven hur polyvokala röster Àr lÀmpliga att studeras för att skapa insikt och förstÄelse om hur anstÀllda anvÀnder narrativ för att positionera sig i former av motstÄnd och gemenskap..
Digitaliseringen och RFID:s p?verkan p? controllerns arbetsuppgifter och beslutsprocesser inom detaljhandeln
Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.
Individuella utvecklingsplaner i praktiken : En fallstudie om IUP och delaktighet pÄ en skola i Ärskurs fem
Den första januari 2006 trĂ€dde en ny lagĂ€ndring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lĂ€rarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ăndringen i grundskoleförordningen Ă€r ett politiskt beslut som lĂ€rarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien Ă€r att undersöka tre lĂ€rares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i Ă„rskurs fem pĂ„ samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem sjĂ€lva. Men Ă€ven undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever Ă€r enligt dem sjĂ€lva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..
Koranbr?nningar och ordningslagar: Tv? sidor av samma mynt?
Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.
MÄla vitt, mÄla svart - en studie i Ciceros tal Pro Caelio och In Pisonem
Detta arbete behandlar hur Cicero i dessa tal arbetar för att utmÄla de tilltalades karaktÀrer i ett juridiskt fall och ett politiskt fall. En förutsÀttning för mitt arbete Àr det faktum att Cicero vÀljer att starkt betona deras olika karaktÀrsdrag, som vid en första anblick kan tyckas ovidkommande. Orsaken Àr inget jag kommer att behandla. Fokus ligger pÄ hur Cicero gÄr till vÀga. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka karaktÀrsdrag betonar Cicero dÄ han antingen vill svartmÄla nÄgon eller vill framstÀlla nÄgon i god dager?.
Trygga v?rdnadshavare f?r trygga barn
Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.
Att övertyga om sanningen - Retorisk analys av manualer frÄn Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga
Jag Àr intresserad av att titta nÀrmare pÄ hur tvÄ religiösa grupper som Jehovas vittnen ochJesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskildaindivider. Jag har mÄnga gÄnger mött mÀnniskor vars attityder till dessa missionÀrer/förkunnare Àr negativa. MÀnniskor verkar ofta bli störda eller kÀnna sig pÄhoppade nÀrnÄgon ringer pÄ deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och stÀller frÄgor om ens personligatro. Samtidigt förstÄr jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna vÀxer ochatt det finns intresse av att slÀppa in missionÀrer/förkunnare för diskussion. Hur vÀljer dessamissionÀrer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att fÄ sÄ brarespons som möjligt? Personligen sÄ upplever jag ofta att det finns en misstÀnksamhet tillmissionÀrer.
Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?
Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv?
tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen
grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r
att samla in data.
B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans
Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika
utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l
f?r ekologisk h?llbarhet.
'Frihet' som argumentativt medel i Moderaternas politiska diskurs : en studie av ordets retorisering
Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus pÄ Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förÀndringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de pÄ detta sÀtt kan bli persuasiva som bÀrare av olika ideologiska förestÀllningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..
GatubyrÄkrater i skolan : - En gymnasieskolas implementeringsprocess
Skolverket skapar förordningar dÀr bland annat kursens innehÄll och betygskriterier beskrivs. Skolan Àr nödgad att följa dessa förordningar men Àven att skapa lokala kursplaner. Skolverket Àndrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och dÀrmed mÄste skolan Àndra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gÄ till pÄ en gymnasieskola i Kalmar lÀn. Studien undersöker ocksÄ vilka övervÀgande lÀrarna tagit, vilka dilemman som uppstÄr, hur dessa yttrar sig samt om lÀrarna anser att den nya kursplanen Àr en förbÀttring jÀmfört med den tidigare.