Studiens syfte var att se hur elever förstår de begrepp som föknippas med elevinflytande. De vi valde att koncentrera oss på var inflytande, delaktighet och ansvar. Dessa finner vi stöd för i Lpo94. Vi valde en kvalitativ metod där vi genomförde enskilda intervjuer, samtal i smågrupper och i halvklass. Resultatet visade att eleverna förstod begreppen inflytande, delaktighet och ansvar men inte ordet inflytande utan ett sammanhang..

Vår studie har som syfte att undersöka några förskolelärares syn på barns inflytande och dess betydelse för lärandet. Vi skapade en bild av hur pedagoger ser på begreppet inflytande och hur de väljer att tillämpa det i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att inflytande är en viktig del i barnets utveckling till att bli självständiga demokratiska medborgare. Vi har undersökt hur pedagogerna förhåller sig till inflytande och hur det kan vara sammankopplat till vilken barnsyn pedagogen besitter. Vi har valt att genomföra vår studie genom att tillämpa kvalitativa forskningsintervjuer för att få en större förståelse kring detta fenomen, där vi har intervjuat sex förskollärare på två olika förskolor inom Luleå kommun.

BakgrundTidigare studier visar på en förändring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte längre vara de som i högst utsträckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett där individuellt erhållna resurser som tillgång till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik är inte så väl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gäller det politiska deltagandet även kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller är ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data från undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-åringar år 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärarna ser på barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts på två frågeställningar:? Hur ser förskollärarna på inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollärarna att barnen ges bäst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien är semistrukturerade intervjuer för att ta reda på förskollärarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollärare på två olika förskole-områden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika områden i samma kommun.Resultatet visar att förskollärarna ser på inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollärare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med både inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollärarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfället, vad den barngruppen behövde..

I vår undersökning har vi undersökt om barnen ges ett reellt inflytande inom förskolan och förskoleklassen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med barn och pedagoger från två förskolor och tre förskoleklasser. Syftet med intervjuerna är att undersöka hur barn och pedagoger tänker kring begreppet inflytande och hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter för barns inflytande.Barnen i våra intervjuer lyfter fram att det är i deras lek som de upplever sig själva ha ett eget inflytande, men vi fann skillnader i hur barnen såg på den övriga verksamheten beroende på vad pedagogerna hade för förhållningssätt när det gällde arbetet med demokrati och barns inflytande.För att kunna fånga upp barnens idéer och tankar krävs att man är lyhörd som pedagog och ser på samtalet med barnen som en av de viktigaste delarna i verksamheten. Pedagogerna själva tar upp betydelsen av samtalet med barnen, men att det sker vid samling, måltider och planerade samtal som ex. utvecklingssamtal..

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fånga hur några lärare förhåller sig till elevers inflytande i lärande och hur deras elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgångspunkt i några relativt konkreta frågeställningar - hur arbetar lärare med elevers inflytande i lärande, hur uppfattar elever att de har inflytande i lärande och på vilket sätt har de då inflytande samt vilka för och nackdelar finns med elevers inflytande i lärande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lärare som arbetar i skolår fem samt några av deras elever. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden när det gäller elevers inflytande i lärande: planering/upplägg, genomförande och redovisning/utvärdering av ett kunskapsområde. Resultatet visade att eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av läroprocessen och både lärare och elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att låta eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glädje, motivation och meningsfullhet i lärandet.

Demokrati är en grundsten i vårt politiska samhälle och med detta tillkommer ettkrav på ett visst mått av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett normativt ställningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, är något viktigt och värdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och påverka partiets politiska produkt. Dock är det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjälp aven fallstudie på Fredrik Reinfeldts användande av voice under sina år sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice är ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerräcker detta utan det är även ett fall om att inte vara fel person med fel åsikter vidfel tillfälle, något som Reinfeldt utmålades att vara..

?Have the young members? of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?? The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed.

Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande..

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares syn på demokrati i förskolan och på vilket sätt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus på barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lärarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. Lärarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebär och betyder för dem. Lärarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna på barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsättningar så skapar de möjligheter för barnen att få inflytande över verksamheten. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet och även en förutsättning för att uppnå inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten..

Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

Detta arbete handlar om pedagogers föreställningar om barns kompetens och hur det påverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya läroplanen läggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket väckte vårt intresse. Syftet är att få en inblick i hur pedagoger ser på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det präglar det pedagogiska arbetet. Vi vill även få en inblick i hur pedagogers syn på barn påverkar detta arbete.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.