Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus.

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts.

Föräldrars inflytande i förskolan Vi har valt att skriva ett examensarbete där vi presenterar hur föräldrarna upplever sitt inflytande i förskolan. Syftet är att på ett trovärdigt sätt undersöka om föräldrarna är nöjda med inflytandet de har idag eller inom vilka områden de skulle vilja ha mer inflytande. Vi frågade också föräldrarna varför de valt den förskolan som deras barn går i idag. För att nå ett resultat började vi med att leta efter intressant forskning som kunde ligga till grund i vårt arbete och vi läste även annan litteratur. Efter det konstruerade vi en enkät som vi lämnade ut till föräldrarna på tre olika förskolor.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan..

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, på två förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter någon uttalad pedagogik eller filosofi.

Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslärare förhåller sig tillsaklighetskravet i läroplanerna. Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet har dock inte studerats.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till kravet på saklig och allsidig undervisning i läroplanerna, samt i vilken utsträckning de visar tecken på objektivitetskramp. Frågan besvaras genom en undersökning av åsikter hos politiskt aktiva lärare.Studiens frågeställningar lyder:1. Vilka förhållningssätt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - ochgymnasielärare?2.

SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H.

Med bristande erfarenheter av att vi inte sett delaktighet och inflytande i praktiken och inte riktigt kunde sätta fingret på vad respektive begrepp innebar i skolan har vi skrivit denna uppsats. Med hjälp av tidigare forskning och en intervjustudie har vi försökt reda ut begreppen. I våra kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad tio elever och deras två lärare har för erfarenheter och förståelse av elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet.I resultatet presenteras elevernas och lärarnas förståelse och erfarenheter av begreppen och för att i resultatdiskussionen ställa analyserna mot varandra och mot tidigare forskning. I elevanalyserna kan vi se att begreppen betyder olika för de flesta eleverna och att de har vissa erfarenheter av delaktighet och av att få inflytande i skolverksamheten. För lärarna betydde begreppen i stort sett samma sak, både delaktighet och inflytande.

Syftet med undersökning var att ta reda på vad läraren har för roll i lek och samling samt lärarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling.Undersökning har gjorts med hjälp av observationer i form av löpande protokoll och frågeställningar som jag har ställt till olika förskollärare. Resultatet jag fick visar på att lärarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de är medvetna om hur deras roll som lärare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrån det jag läst i litteraturen se likheter med mitt resultat..

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet ? en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spårades upp genom att eleverna uppmanades berätta om erfarenheter av att välja, bestämma och bli lyssnade på. Eleverna beskrev såväl lektioner som raster. Utifrån elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter.

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det politiska deltagandet är lägre bland invandrare än bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Materialet består av tidigare forskning inom ämnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgränsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frågor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger är att folket har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt deltagande bland invandrare jämfört med svenskar.

Abstract Pedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer.