Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel.

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken.Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka skillnader som finns i analysen av CBRN-skyddsförmågan i BG08 och BG11. För att kunna genomföra undersökningen har det varit nödvändigt att beskriva hur EU Battle Group konceptet har tillkommit samt vad konceptet innebär. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilka förändringar har gjorts i analysen av CBRN-funktionen i BG08 och BG11? Om det finns några förändringar, hur förklarar man och förstår dessa förändringar? Utifrån de rådande politiska ingångsvärdena för de två styrkorna har viss diskrepans, dock liten, identifierats. Den största skillnaden ligger i vilken nation som skall bidra med förmågan.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät.Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Efter kärnkraftsproblematiken i Japan 2011 blossade debatten om den svenska kärnkraften upp i media och andra politiska forum. Den svenska kärnkraftsdebatten som innan händelserna i Japan varit relativt stillsam under flera år fick i och med katastrofen åter luft under vingarna. När en plötslig yttre omständighet påverkar den inhemska politiska debatten på det sättet spelar media och journalistiken en stor roll. Är journalistikens uppenbara maktställning begränsad av några demokratiska skyldigheter? Vilka konkreta krav går att ställa på en journalistik som verkar inom ramarna för demokratin?Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som går att ställas på journalistiken i en demokrati.

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken.Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor har framställts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på ett jämförande mellan den socialdemokratiska tidningen Västerbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter där kvinnor nämns. Frågorna som varit mål att få besvarade i undersökningen är hur kvinnor har porträtteras, om det finns någon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sådan här textanalys på ett sakligt sätt så ligger mycket arbete bakom att skapa förståelse för hur de historiska aspekterna såg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur porträtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen är att under 1920-talet så ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stående i skuggan förutom när de verkligen behövdes medan Västerbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter.

Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan.

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter på Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som präglats av en politisk konflikt i modern tid använder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra utvalda hemsidor på Internet, varav samtliga av dessa aktörer är från Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus på staden Mostar. Uppsatsen har vidare två frågeställningar. Den första lägger vikt på att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001?2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift.