Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. Här listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motståndet som uppstod när hotet började realiseras. Uppsatsen tittar på vilka faktorer (politiska, stadsplanemässiga, kulturvårdande, ekonomiska) som påverkar en gatas förändring och vad som värderas högst..

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen.I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket.De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära.

Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestående av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgå från fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivå. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förändra samhället, något som aldrig tidigare skett i samma utsträckning. Gorbatjovs personlighet och inre värderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krävde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av våld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att åtminstone hoppas på något bättre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förändring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

Då en demokratisk transition, där begreppet transition refererar till den situation som uppstår mellan två olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process ämnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhället. Begreppet konsoliderad demokrati är i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergång eller en återgång, till demokrati kan föra med sig någon form av auktoritärt arv. Detta auktoritära arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut på vissa områden, främst då det handlar om hanteringen av minnet från en auktoritär period. Detta kan i sin tur innebära att det demokratiska styrelseskicket inte förmår tillfredställa dess medborgare och missnöjet expanderar.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Hösten 2004 diskuterades Vänsterpartiets förhållande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande händelse var två reportage om Vänsterpartiet som Sveriges Televisions samhällsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande händelserna väckte stor uppmärksamhet i medierna.Vår undersökning är en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska ämnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att det är tydligt för medborgarna vem som påverkar politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier.

Våren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick därmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mångkulturella samhället. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungsspråk som talas i respektive region. Syftet med studien är att undersöka svårigheter som lärare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering är ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag även att undersöka hur olika människor definierar begreppet.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan.

Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier.I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006?2010.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland är att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhållning. Yle ska behandla den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen på lika grunder. Under många år samsände Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svenskspråkiga programmen en egen kanal, FST5 och från den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det svenskspråkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgångspunkt från public serviceuppdraget.

Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder.Dessa följder har varit ett hett debattämne.