Journalistikens skyldigheter i demokratin
En studie av den svenska dagspressens framställning av kärnkraftsfrågan efter kärnkraftskatastrofen i Japan
Efter kärnkraftsproblematiken i Japan 2011 blossade debatten om den svenska kärnkraften upp i media och andra politiska forum. Den svenska kärnkraftsdebatten som innan händelserna i Japan varit relativt stillsam under flera år fick i och med katastrofen åter luft under vingarna. När en plötslig yttre omständighet påverkar den inhemska politiska debatten på det sättet spelar media och journalistiken en stor roll. Är journalistikens uppenbara maktställning begränsad av några demokratiska skyldigheter? Vilka konkreta krav går att ställa på en journalistik som verkar inom ramarna för demokratin?Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som går att ställas på journalistiken i en demokrati. Vidare är syftet att kontrollera hur svensk dagspress förhåller sig till dessa krav.Den teoretiska grunden för studien består till stor del av de teoretiska resonemang som Lars Nord och Jesper Strömbäck beskrivit i publikationen Medierna och demokratin (2004). Journalistikens roll i en demokrati som innehar de grundläggande rättigheterna press-, yttrande- och informationsfrihet är att förse både medborgarna och de politiska makthavarna med information. De har en skyldighet att informera, samt granska makthavarna och att vara ett forum för politisk debatt. Målet är att framställa så sanningsenlig och allsidig information som möjligt så att de som tar del av informationen i så stor utsträckning som möjligt kan bilda sig en egen uppfattning. Enligt Nord & Strömbäck finns sju konkreta krav som går att ställa på journalistiken i en demokrati: att alltid ha två av varandra oberoende källor, att i huvudsak vara beskrivande, att skilja på rent fakta och tolkningar/spekulationer, att skilja på bekräftade och obekräftade uppgifter, att vara tydlig med vilka källor som använts och att inte dramatisera på ett sådant sätt att gränsen mellan verklighet och fiktion suddas ut. Det empiriska materialet som studeras i undersökningen är artiklar från Dagens nyheter och Svenska dagbladet. Med hjälp av kvantitativ innehållsanalys och ett undersökningsspecifikt analysverktyg undersöks om artiklarna uppfyller kraven. Resultatet av undersökningen visar att de artiklar som tagits del av till största del har uppfyllt kraven som ställs på journalistiken. Undantaget är källhanteringen som i flera fall brister både när det gäller att ha två av varandra oberoende källor och att vara tydlig med vilka källor som använts.