I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekämpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har ägt rum under en period när allmänheten och det politiska styret inte tillskrivit problemområdet samma betydelse. Medan allmänhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gått. Med en fallstudiedesign har utvecklingen från 2008 års nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha två trender.

Grupptillhörighetens påverkan på uppfattningen av politiska uttalanden är något som inte tidigare studerats inom svensk forskning. I denna experimentella studie deltog 96 studenter, varav 25 män. Genom en enkätundersökning testades avsändarens betydelse på hur politiska uttalanden värderas. Syftet var att se om ett politiskt uttalande uppfattades olika beroende på avsändare och huruvida deltagarens grupptillhörighet påverkade uppfattningen om uttalandet. Fyra olika enkäter delades ut, innehållandes samma uttalande men olika påstådda avsändare.

Målet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstående ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det är en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa två politikers tal, med särskild hänsyn till det persuasiva, bedrägliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta på de retoriska grepp de använder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgång av västvärldens retorik, fram till idag och visar på vart inom detta breda fält den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte är att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan åren 1994 och 2014. De teoretiska utgångspunkterna består av två sätt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som används för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor från partierna har studerats med metoden etnografisk innehållsanalys. Resultaten tyder på att partierna var relativt ideologiskt utspridda år 1994 men har 2014 kommit att bli övervägande liberala.

Ryssland har efter det Kalla krigets slut fört en undanskymd roll på den internationella arenan. Efter Sovjetunionens kollaps var Ryssland för svagt för att överta dess roll som global stormakt. Det bipolära världssystemet ersattes av ett unipolärt system med USA som ensam global stormakt. På senare tid har dock Ryssland börjat visa alltmer självförtroende i sitt internationella agerande. Frågan uppstår då om landet har en ambition att åter bli en global stormakt. Studien syftar till att undersöka om Ryssland har dessa ambitioner.

I det nutida västerländska samhället är frågor kring etnicitet, identitet och vithet ständigt aktuella. Politiska framgångar i många europeiska länder för högerextrema partier lyfter återigen fram frågor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebär och får för konsekvenser i samhället. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina föräldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrån föreställningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser på framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning är i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhället när de blev äldre.

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. Huvudfrågan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns någon skillnad i hur kvinnor från olika partier ser på eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervägande stor del av kvinnorna hittas i ?mjuka? områden av vårdande karaktär där männen ändå dominerar vilket de även gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger på samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik.

Mitt arbetes syfte är att på kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasätt på vilka politiska åsikter och samhällsmässiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska serietidningar under tiden mellan 1950 och år 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete är först uppdelat i tidsperioder om tio år och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter.Den tidigare forskningen jag tagit del av är uteslutande engelskspråkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehåll.De källor jag använt mig av är en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer från de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus på de två förstnämnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att serietidningarna gått från att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lägger mer fokus på de enskilda individerna och karaktärsutveckling.Utvecklingen har också medfört att serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hårdare, inte nödvändigtvis med ett större fokus på våld, men i alla fall en större acceptans för det våldsamma. 50-talet har fokus på den allmäna kommunistskräcken och den produktionskod som begränsade och censurerade serietidningarnas innehåll.

Studie av innehållet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. Innehållsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Det svenska samhället har under lång tid varit väldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i två delar. En del var rent empirisk där det skulle undersökas om Sverige är beroende av andra länder i sådan utsträckning att det utgör ett hot mot statens säkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och säkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mån neorealismen och interdependensteorin hade något förklaringsvärde vad gällde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.

Denna uppsats är en studie av organisatoriska alternativ till byråkratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet är att undersöka organisationsstrukturer och vilken effekt de får på organisationens politiska handlingar och dess interna jämlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Öppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts där diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjälp av teorier som på olika sätt resonerar kring vårt problemområde.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

Vid politiskt beslutsfattande framhävs från politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstå som nyttigt för allmänheten. Denna nyttoaspekt är en av rationalitetens kännetecken. Denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att även symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i Luleå.

I den här uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhällen, det vill säga civila samhällen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen är en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fått mycket internationellt bistånd. Vi utgår från ett eget teoretiskt ramverk där vi främst knyter samman befintliga teorier, men även skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att både den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll är av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhället. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket främjat framväxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhälle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistånd berövat det goda civila samhället dess autonomi, vilket gjort det svagt..

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera års tid skrivs in. Problemområdet omfattas av hur arbetslivets förändring leder till komplikationer för individer som är arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, där semi-strukturerade intervjuer användes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna är meningsfulla, men att det politiska och byråkratiska ramverket leder till försämrat välmående och hopplöshet.