Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik.För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

This thesis aims to examine the nature of the medial compartment regarding the reporting of problems in conjunction with suburbs. Previous research on discrimination in the media shows that people living in the suburbs considers suburbs being portrayed negatively in the media. They perceive that this has a negative effect on integration which in turn increases the risk of stigmatization. This study strives to contribute to the clarification of whether medias means of reporting around this area can help in the development of problems in suburbs by examining whether there is a reflection of actual political focus in the media or if media only plays a stigmatizing role. The research method used has been quantitative content analysis, making an overview of how much space is given to the different types of reporting. The thesis concludes that the reporting examined in this study did not appear to be of a structurally discriminatory nature, even if that type of reporting occurred.

Vid 1980-talet var det många chefer som var övertygade om att traditionella mått av finansi-ella prestationer inte lät dem styra effektivt och de ville byta måtten till operationella mått.1 Det traditionella måttet, produktivitet, handlade om förhållandet mellan input och output me-dan det operationella måttet handlade om relationen mellan en ansvarsenhets output och dess mål.2 Tidigare tog man hänsyn bara till produktiviteten, men så småningom menade vissa att man borde titta på effektiviteten istället för produktiviteten. Robert Kaplan och David Norton sammanförde dessa idéer i en modell som heter det balanserade styrkortet. Syftet med denna uppsats är att, med stöd av det balanserade styrkortet, ta fram mått för hur Group Assurance skall kunna utvärdera Sandviks bolagsstyrning och interna kontroll. Författarna har genomfört en kvalitativ fallstudie på Sandvik AB genom intervjuer samt tagit del av några interna dokument från Sandvik AB. Vi har kommit fram till att Sandviks vision är att vara affärsledande inom sitt område, det perspektiv som undersöks är det interna processperspektivet, målet med bolagsstyrningen är att ha en tydlig roll- och ansvarfördelning i hela koncernen, de kritiska framgångsfaktorerna med bolagsstyrningen är organisationsscheman, tydliga regler och befattningsbeskrivningar och måtten beräknas med hjälp av enkäter.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen när det gäller att granska och kritisera en del politiker mer än andra, Samt att ta upp de frågor som de tycker är viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frågor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete är att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger på i lokalsamhället, samt veta vad aktörerna har för syn på det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhället, samt vilka är det som har makten över att sätta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna är bra och baserat på att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter.

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan Kants estetiska omdöme, såsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques Rancières estetiska projekt, framförallt i förhållande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spåra arvet från Kant hos Rancière och visa hur detta tar sig uttryck, dels ställer den frågan om hur Kants omdöme politiseras med Rancières dissensus. Detta sker i två kapitel, varav det första är en läsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgång av Rancières formulering av dissensus, samt relaterade begrepp såsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jämför det andra kapitlet Rancières dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer Rancière tillskriver det senare.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vår studie är att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrån ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger på ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestår av politiska program och artiklar från partitidningen Sd-kuriren. Understeget in på den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att använda enallt mer ?rumsren? retorik.

Medborgarsammanslutningar har funnits i Sverige sedan 1800-talet och delas upp i folkrörelser, som är av mer ideell karaktär, och intresseorganisationer som sätter de egna medlemmarnas bästa i första rummet. Medborgerligt deltagande i det politiska systemet motiveras med att demokratin ökar då medborgarna tillåts uttrycka sina åsikter. Det svenska systemet har länge präglats av en hög grad av korporatism där medborgarsammanslutningar i hög grad har inkorporerats inom kommunalt och statligt beslutsfattande. Idag talas det dock allt oftare om att det svenska systemet håller på att förändras, att det pågår en avkorporatisering. Enligt många forskare håller det svenska samhället på att ersättas av en växande pluralism där medborgarsammanslutningarnas starka band till staten löses upp.

Syftet med denna uppsatts var att ta reda på vilka konflikthanteringsstilar som man använder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivåerna i gruppen. De olika nivåerna som undersökts är: medlemsnivå där fem aktiva medlemmar ingår, och ledarnivå där fem ledare och två före detta ledare ingår. I empiridelen söks svar till frågeställningarna med hjälp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker på olika nivåer. Konflikter uppstår ofta på grund av brist på komunikation. Andra orsaker är maktkamp, missförstånd och olika förväntningar.