Intern kommunikation är ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt språk inom organisationen kan underlätta förståelsen för företagets visioner och mål. Vårt syfte med undersökningen är att öka kunskap och förståelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation särskilt i samband med en expansiv fas. Vårt mål är att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vård- och omsorgssektorn.

På senare tid har flertalet rättsfall kring transpersoners rättigheter dykt upp och haft policyförändrande karaktär. Syftet har därför varit att bringa förståelse för detta fenomen, där en fallstudie genomförts gällande avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner, vilket avskaffades genom en dom. Fokus har legat på de påverkansstrategier som använts för att avskaffa tvångssteriliseringarna, för att se om domstolsvägen är en ny strategi för transrörelsen och vad som i så fall har möjliggjort denna. Jag kom fram till att det är en medveten strategi från HBTQ-rörelsen och att judikaliseringen i samhället, alltså att domstolarna blivit mer politiska, verkar ha spelat en roll för att göra denna väg möjlig. Judikaliseringen har öppnat upp rent systemmässigt och idémässigt för att driva transpolitiska frågor den rättsliga vägen som mänskliga rättigheter..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ledarsidor från tidningar med olika politiska inriktningar/åskådningar kom att ställa sig till de nya läroplansreformerna från 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka åsikter tidningarna ger uttryck för angående läroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade läroplansreformerna. Resultaten visar att även om tidningarna var oeniga i värderingarna kring läroplansreformerna, så är de emellanåt eniga i sakfrågor. Det förekommer ej någon reell debatt tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika åsikter och åskådningar som de olika tidningarna ger uttryck åt..

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär.

I denna uppsats studerar vi förhållningssättet hos gruppledare i olika skeden av pågående och begynnande gruppverksamhet för barn. Syftet med studien är att öka kunskapen och förståel-sen för hur socialsekreterare inom socialtjänsten kan bemöta och stödja barn i familjer där det förekommer våld. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med dels socialsekreterare och dels projektanställda barngruppsledare. Tillvägagångssättet har varit att intervjua personer med blandad erfarenhet av att bemöta dessa barn. Behandlingsmetoden som studerats kombi-nerar individuell traumabearbetning med gruppmetodik.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga lärarnas syn på ledarskap i lärarens arbete, vad de baserar sin ledarstil på och hur dessa uttrycks i handling. 18 lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkät som behandlar ämnet ledarstilar. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. Sju respondenter har besvarat en till enkät, som en uppföljning av den första enkäten.Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den käcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman.

Problemområde Den samhällsutveckling som sker med bland annat ökad konkurrens och krav på snabb förändring hos företag har drivit fram en utveckling mot normativ styrning. Det innebär större självständighet inom organisationer och att ledare styr med visioner och idéer istället för med regler och instruktioner. För att organisationer ska klara av att förändra styrningen krävs ofta att de satsar på organisationsutveckling. Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett organisationsutvecklingsprogram påverkar normativ styrning på ett företag. Dessutom vill vi skapa insikt i vilka effekter ett sådant program kan ge.

Berlinmurens ras var en symbolisk markering på slutet av kallakriget. Kulturella värderingar och den politiska världskartan ändrades. Massflykt och transnationalism i det globala tillståndet blir ett faktum. Diaspora och exil skapar ny kulturidentitet. Filmen som ett starkt uttrycksmedel, skapar en plattform för de människor som lever under exil och diaspora- förhållandet för att hävda sig.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra användningen av retoriska stilfigurer i politiska tal av den amerikanske presidenten Barack Obama och den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt. Hypotesen är att det amerikanska talet har en starkare strävan att med hjälp av retoriska stilfigurer övertyga åhörarna än det svenska talet har. En svensk översättning av Obamas tal undersöks också för att se om användningen av stilfigurer skiljer sig från originalet och/eller om det möjligtvis får en mer ?svensk? karaktär i fråga om retorik.Uppsatsen utgår från teori om klassisk retorik och stödjer sig framför allt på Hellspongs Konsten att tala (2004). Översättningsperspektivet utgår från Ingos Konsten att översätta (2007).Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att det insamlade och avgränsade materialet både tolkas och beskrivs.Resultatet visar att det framför allt i det amerikanska talet finns en stark tendens att överdriva, alltså att använda sig av stilfiguren hyperbol.

Titel: Generation Z, medvetna outcasts eller en försummad social grupp? Författare: Philippa Ergel Uppdragsgivare: Göteborgs Stadskontor Kurs: Examensarbete i Medie--? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Malin Sveningson Sidantal: 53, inklusive bilagor Syfte: Syftet med denna studie är att öka samhällets förståelse för Generation Z genom att undersöka generationens attityder och värderingar i relation till samhälleligt deltagande och medieanvändning. Metod: Kvalitativ analys i form av semi--?strukturerade samtalsintervjuer Huvudresultat: Mina resultat visar på att Generation Z har ett stort intresse av att delta i samhällsutvecklingen, men att det inte upplever att de erhålls det utrymme de förtjänar.

Uppdraget var att undersöka huruvida det är möjligt att införa fasta flyttider efter slutmontering på Volvo Bussar AB. Undersökningar i verksamheten har visat på att det finns stora kvalitets- och materialbrister som hindrar verkligt effektiva flöden. Examensarbetet resulterade i två tekniska förslag, med utgångspunkt i två olika scenarion. Det första förslaget är att verksamheten ligger kvar i de lokaler de idag förfogar över, men fasta flyttider införs. Det andra förslaget är att stegen efter slutmontering flyttas ihop med de aktiviteter som ligger före slutmonteringen.

Bakgrund/Frågeställning: Den nynazistiska grupperingen Nationalsocialistisk Front var i slutet av 1990-talet mycket aktiv i Karlskrona kommun i Blekinge. Kommunen svarade genom att lansera ett program man kallade "att visa demokratins muskler" för att bekämpa grupperingen. Detta arbete gick ut på att kommunen genom tillämpning av den befintliga lagstiftningen ville försvåra för nynazisterna att verka. Uppsatsen beskriver och problematiserar denna rättstillämpning.Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rättssociologiska frågeställningar på grundval av ett skeende i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet. Förutsättningen för en sådan diskussion är att kommunens policy utreds och presenteras.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.