Efter kärnkraftsproblematiken i Japan 2011 blossade debatten om den svenska kärnkraften upp i media och andra politiska forum. Den svenska kärnkraftsdebatten som innan händelserna i Japan varit relativt stillsam under flera år fick i och med katastrofen åter luft under vingarna. När en plötslig yttre omständighet påverkar den inhemska politiska debatten på det sättet spelar media och journalistiken en stor roll. Är journalistikens uppenbara maktställning begränsad av några demokratiska skyldigheter? Vilka konkreta krav går att ställa på en journalistik som verkar inom ramarna för demokratin?Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som går att ställas på journalistiken i en demokrati.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor har framställts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på ett jämförande mellan den socialdemokratiska tidningen Västerbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter där kvinnor nämns. Frågorna som varit mål att få besvarade i undersökningen är hur kvinnor har porträtteras, om det finns någon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sådan här textanalys på ett sakligt sätt så ligger mycket arbete bakom att skapa förståelse för hur de historiska aspekterna såg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur porträtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen är att under 1920-talet så ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stående i skuggan förutom när de verkligen behövdes medan Västerbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet.

Bakgrund: Forskning visar på sömnens vikt för hälsan. En bristfällig sömn ger en försämrad fysisk och psykisk återhämtning för patienten vilket leder till ett onödigt lidande. I Katie Eriksson teori om den lidande människan beskrivs att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att lindra och motverka det onödiga lidandet. Det är därför av betydelse att identifiera vilka faktorer som inverkar negativt och positivt på sömnen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sömnen negativt hos vuxna patienter som är inlagda på sjukhus.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov hos människan. Om sömnen är bristfällig blir konsekvenserna för patienter en ofullständig återhämtning både fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försämrad läkningsprocess och nedsatt välbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvårdnadsansvar att tillgodose patienters behov och därmed också främja sömnen. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som inverkar negativt på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och män med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som påverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som äktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och även utbildning är andra faktorer som påverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. Målet med litteraturstudien är att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vård till personer med hiv/aids.

Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan.

Syftet med Sveriges utbildningssystem är att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomiskförutsättning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det är det långt ifrån alla somväljer att utnyttja den rättigheten. Den här studien använder regressionsanalys av olikatidsserier för att förklara vilka faktorer som påverkar antalet inskrivna studenter ihögskolan. Syftet med studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiskavariabler göra uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sigtill högskolan. De förklarande variablerna som används i regressionerna är arbetslöshet,antalet 19-åringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielån samt endummy-variabel från 2011 då det infördes en kostnad för utländska studenter att studera iSverige.

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter på Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som präglats av en politisk konflikt i modern tid använder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra utvalda hemsidor på Internet, varav samtliga av dessa aktörer är från Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus på staden Mostar. Uppsatsen har vidare två frågeställningar. Den första lägger vikt på att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

Sömn är en viktig del av människans liv, den är viktig för att människan skall uppleva hälsa och välbefinnande. Att bli inlagd på sjukhus är en stor omställning vilket innebär ny, ovan miljö och andra rutiner än de som råder hemmavid vilket kan påverka sömnen. Trots att sömn är betydelsefull är det svårt att finna vårdvetenskapliga artiklar inom ämnet.Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn på sjukhus och äldreboende.Resultatet baseras på en litteraturöversikt där 19 stycken kvantitativa artiklar har analyserats och faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn tagits fram. De faktorer som framkom var oro och bekymmer, smärta/smärtfrihet, ljud, ljus, sömnrutiner, bekvämlighet och fysisk beröring.Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll för att främja patientens nattsömn. I diskussionen tas olika omvårdnadsåtgärder upp som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja nattsömnen..

SammanfattningBara de senaste åren har det lanserats ett flertal nya betalningstjänster för mobiltelefoner, men ingen har fått det genomslag som förväntades. Varför tar inte konsumenterna till sig dessa lösningar?  Denna studie lyfter fram faktorer som har direkt påverkan för användandet av dessa nya tekniker. Faktorerna har identifierats med hjälp av vår litteraturstudie på utökade TAM-modeller från tidigare forskning som försöker förklara acceptans och adoptering av mobila betalningar. Faktorerna som framkom genom litteraturstudien är grunden för vår kvantitativa undersökning, som använder enkäter för insamlandet av data.

Det sker förändringar på arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intåg. Hur denna generation ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgångspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anställda inom en säljorganisation, där data samlades in med kvalitativa intervjuer.