AbstractPaper in political science, C-level, by Lars A Roos, spring semester 2007. Tutor: Susan Marton. ?Policy networks and Nord Stream.?The purpose of this paper is to examine how the government and interest groups have been working together to commonly prevent the building of a gas pipeline in the Baltic Sea. To do this, a comprehensive question how does the government and the involved interest groups work together in policy networks? has been broken down to three more specific questions: (1) Can the cooperation between the government and the interest groups be placed within the frame of a issue network or a policy community? (2) Has the cooperation between the government and the interest groups contributed to new tools for the government to prevent the gas pipeline? (3) If the answer is yes to the second question then, which are these new tools?My examination is a case study of the policy network that exists around the Swedish actors in the case of the Baltic Sea gas pipeline.

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

Arbetet behandlar den svenska parlamentarismens upprinnelse, utveckling, framsteg,kodifiering samt enligt min uppfattning begynnande deklination från sin ursprungligaidealmodell. En naturlig startpunkt anser jag därför vara 1809-års RF som föregicksav revolten och statskuppen mot Gustav den IV Adolf samt dess envälde.Representationsreformen år 1866 markerade ytterligare det förlegade svenskapolitiska ståndssamhället genom inrättandet av en tvåkammarriksdag. Sverige ansesha varit det parlamentariska systemet troget allt sedan den Edénska ministärenstillträde år 1917, trots att parlamentarismens kodifiering inte sker förrän i 1974-årsRF. Regeringsformen från år 1974 utgör en viktig brytpunkt ur många aspekter. Delsföregås den av den politiskt viktiga partiella författningsreformen år 1969, somavvecklar tvåkammarsystemet och inför enkammarriksdagen samt ett proportionelltvalsystem.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan år 2002-2008 och ta reda på hur svenska företag inom telekombranschen påverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jämförelse av institutionella faktorer mellan åren 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevärt dyrare för utländska företag att verka i Kina som resultat av många institutionella förändringar som skett de senaste åren, bl.a. har många incitament för utländska bolag slopats och marknaden är nu mer rättvis mellan utländska och inhemska företag. Undersökningen visar även på en fortsatt långsam utveckling av politiska och sociala faktorer såsom korruption, patentskydd och byråkratisk kvalitet.

Sveriges riksdag beslutade i maj 2003 att hela Sverige skulle gå över till digital-tv. Den första kommun som skulle släcka det analoga nätet och gå över helt till digital-tv var Gotlands kommun. Befolkningen på Gotland behövde informeras om beslutet och om de praktiska åtgärder som behövde genomföras och broschyren Sverige inför digital-tv kom till. Denna delades ut till alla hushåll på Gotland.Utgångspunkten i denna uppsats är att en sådan text som Sverige inför digital-tv rimligtvis borde ha en argumentativ karaktär. Den innehåller information om ett redan fattat beslut, men eftersom det är ett politiskt beslut som är fattat i en representativ demokrati kräver situationen att en viss argumentation för att rätt beslut är fattat förs.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur argumentationen ser ut i en situation där det politiska beslutet är fattat men där makthavarna har ett behov av att övertyga befolkningen om riktigheten i beslutet.

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling väsentligen skilt sig åt. Trots att de båda länderna delar många egenskaper och förutsättningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsättningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhället, det politiska samhället, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet är således att genom en komparativ fåfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistånd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. Särskild fokus har legat på EU:s omfattande biståndsprogram i de båda länderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrån denna metodologi analysera de båda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrån hur externa aktörer har använt sig av bistånd och politisk konditionalitet i sin biståndspolitik. Dock existerar även andra viktiga förklaringsfaktorer, främst i Uganda, där den komplicerade etniska sammansättningen och ekonomisk snedfördelning försvårat en vidare demokratisering av landet..

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Norrbottenspressen skrev om kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986. Undersökningen har utgått från det faktum, att problemformuleringsprivilegiet i ett samhälles miljöfrågor har många inblandade aktörer. Eftersom dagspressen och övriga medier kan betraktas som en av de mest framträdande aktörerna vid formulerandet av aktuella miljöfrågor, har tidningarna jämförts för att kunna upptäcka eventuella skillnader beträffande gestaltningen av dessa olyckor. De frågor som studien främst inriktat sig på att besvara, har varit huruvida någon av tidningarna Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren och Norrskensflamman försökt formulera kärnkraften som ett miljöproblem och om så varit fallet, söka förklara detta. Vidare har tidningarnas sakliga framställning av olyckorna granskats, samt om de tagit tillfället till att förklara för läsarna vilka risker som är förknippade med kärnkraften och då särskilt en olyckas faktiska konsekvenser för människor och miljö.

ABSTRACTEssay in political science, C-level by Cecilia HolmbergSpring semester 2006, Tutor: Arne Larsson- Ideological similarities between the Swedish Socialdemocratic and the Swedish conservative party- An idealanalysis of different political issuesThe purpose of this essay is to examine wheater the political ideologies have lost their importance in the Swedish political system. The study will focus on the ideological similarities or differences between the two largest parties in Sweden, the socialdemocratic and the conservative party. Therefore, the main research question is:? Are there any ideological similarities or differences between the socialdemocratic and the conservative party?To be able to answer this question, I have used Herbert Tingsten?s idealanalysis. This type of analysis examines how someone, in this case a political party, describes reality.

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Michael Moore är en av världens allra mest berömda dokumentärfilmare. Med sin personliga stil och sitt tydligt politiska patos har han blivit både hatad och älskad i USA. I sin senaste film Sicko, gick han till hård attack mot det amerikanska sjukförsäkringssystemet, och propagerade för att USA skulle ta efter de europeiska länderna, det vill säga skapa ett system där staten åtminstone i teorin garanterar vård för alla.Den här uppsatsens syfte var att undersöka vad det är som gör Michael Moore så kontroversiell. Vi ville se hur filmkritiker bedömde filmen och på vilka grunder. Vi gjorde därför en kvalitativ innehållsanalys där vi noggrant läste igenom texterna för att se hur tendenserna såg ut.

Klimatfrågan och den globala uppvärmningen är en av de stora frågorna som världens beslutsfattare brottas med i vår tid. Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen som är den stora bidragande orsaken till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Med en internationell spelplan, mycket avancerade farkoster med höga säkerhetskrav och höga utsläpp är flygsektorn i stort behov av att finna miljövänligare alternativ till dagens fossila jetbränslen.Rapporten har som mål att svara på frågeställningen ?Hur kan Sverige/EU verka för en övergång till biodrivmedel för flyg från fossila bränslen med politiska och ekonomiska styrmedel? ? och detta ska göras genom att i första hand kartlägga marknaden för två av de mest intressanta typerna av biojetbränslen, de baserade på alger och jatropha. Parallellt ska även prisprognostiseringar och marknadsundersökningar göras för fossila jetbränslen.

Code voting", eller kodrostning, benamner system som mojliggor saker rostning viaosakra uppkopplingar och datorer. Hur dessa specikationer uppnas varierar mellanolika implementationer men innefattar alltid nagon form av kryptering. Vanligtforekommande ar ocksa utnyttjandet av en separat saker kanal for distribution avrostningsalternativ och eventuella kvittokoder.Kodrostning kan anvandas i situationer dar man vill underlatta for personen somska rosta (rostningen kan exempelvis ske genom en PC) samtidigt som man fortfarandevill garantera sekretess och dataintegritet. Systemen kan motivera sin korrekthetgenom transparens dar systemarkitekturen ihop med matematiska egenskaper ikrypteringen forsakrar att rostningen gar ratt till. Mojliga anvandningsomraden forkodrostning innefattar opinionsundersokningar dar personen skulle kunna meddelasin rost via sin dator istallet for att behova avsloja sitt val for en person via telefon.Kodrostning kan och har aven anvants i riktiga politiska val.