Titel: Det är insidan som räknas.Författare: Henrik Åberg.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Handledare: Nicklas Håkansson.Sidantal: 55 inklusive bilaga.Antal ord: 20,739.Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framställdes visuellt på valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av text och bild på valaffischer.Material: Sex valaffischer med partiledare från 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats på valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde något i bilderna. Partiledarna framställdes i sammanhang där omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var många och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns däremot ett tydligt fokus på ledaregenskaper och särskilt på egenskaper som styrka och kompetens.

The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991.Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics.The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration.

Den här uppsatsen är en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som ämnar på ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frågeställningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket också görs i resultatdelen. I den mån uppsatsen går utöver en deskriptiv ansats så handlar det om att utifrån en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jämföra Norberg med detta för att se i vilken mån Norbergs påstående om sig själv som en klassisk liberal överensstämmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen är frihet, kapitalism, globalisering och välstånd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder också på att Norbergs beskrivning av sig själv som en klassisk liberal är riktig även om det framkommer en del ganska stora avvikelser från Lockes synsätt..

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Aiming to contribute to the discourse on the sustainability of consociational democracy in plural societies, this case study provides an examination of Lebanon?s power sharing model. The study begins with an evaluation of the Taif Agreement. After acknowledging its effect on Lebanon?s consociational system the function and operation of Lijphart?s four consociational elements are analyzed.

Under min utbildning har jag märkt att det förekommer ett missnöje med lärarutbildningen på LTU och ville därför undersöka detta närmare. I denna C-uppsats i samhällskunskap var mitt syfte att få ökad kunskap om lärarrollens betydelse för studenternas attityder till lärarutbildningen på Luleå tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder på brister i lärarutbildningen och media framställer en mörk bild av den svenska skolan. Samhället vi lever i förändras ständigt liksom lärarrollen och synen på vad en god lärare är. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

 Den här C-uppsatsen bygger på en fallstudie med två journalister, en italiensk och en svensk, som jag intervjuat rörande den politiska journalistiken i dagspressen i Italien. Syftet är att få en fingervisning om hur journalister verksamma i Italien upplever att den politiska journalistiken fungerat och förändrats under de senaste arton åren. En nyckelperson under dessa år har varit Silvio Berlusconi och en av mina frågeställningar är just hur journalisterna tycker att journalistiken förändrades i och med honom. Francesco Bei, som arbetar på la Repubblica, menade att journalistiken började fokusera på mer personliga aspekter av Berlusconi som privatföretagare, och slutade att gå in på djupet i den politiska rapporteringen. Kristina Kappelin, korrespondent bosatt i Italien, säger att den politiska journalistiken blev mer aggressiv och hätsk i och med det sätt som Berlusconi använde media.

I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen..

Titel: Ett jäkla tyckande: En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och år: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsår. Dessutom undersöker den hur förändringen iartikelantal påverkat genomsnittsstorleken på artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lågomfattning.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilket förhållande som råder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gällande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsåren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsår. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har räknats och mätts.

Uppsatsen avser att undersöka hur den Italienska och den Italiensk-Amerikanska maffian gestaltas inom det moderna film och tv-mediet. Undersökningen baseras på den Amerikanska dramaserien Sopranos(David Chase, 1999-2007) och den Italienska filmen Gomorrah(Matteo Garrone, 2008). Teoretiska utgångspunkter för uppsatsen är politisk filosofi (Macchiavelli, Hobbes), Pierre Bourdieus habitus begrepp, ideologikritik, cultural studies och socialpsykologi. Slutsatsen visar en tydlig skillnad mellan de olika filmtexterna vad gäller såväl narrativ, ideologiska aspekter och psykologiskt orienterad människosyn, samt reflekterar över maffiafilmers roll utifrån en populärkulturell kontext..

Ambitionen med denna uppsats är att förstå hur den autonoma marxismen analyserar förutsättningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhälle. Det handlar om samhällets förändringar, det vill säga förändringar i produktionsordningen och processen i största allmänhet. Både hur yrken till sin natur har förändrats, och vad detta får för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhållande till begreppet mängden, och undersöka huruvida detta är ett begrepp som är relevant som ett "motståndssubjekt" mot den rådande kapitalismen, eller om det inte är det.Jag förväntar mig att finna mer styrkor än svagheter som talar för att mängden är just det politiska subjektet som, så att säga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad värld.Detta är först och främst ett försök till en positiv analytisk förståelse, som försöker förklara och positionera mängdbegreppets härkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstå dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förändring med hjälp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har således både sina idéhistoriska drag då den försöker söka mängdens begreppsmässiga härkomst, och sina sociologiska drag, då den försöker koppla ihop mängdbegreppet med rörelseforskningen. Den använder sig dock i större utsträckning av Hardt och Negris analys av samhällets förändring än av sociologiska teoretiker.

Sverige har under en längre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhället blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svårare riskkommunikation mellan räddningstjänster och allmänheten, med mål att skapa ett säkert samhälle. Samtidigt har det svenska samhället upplevt social oro vilket har startat en diskussion om räddningstjänsten kan användas för att motverka social oro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför börjat undersöka räddningstjänsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport är att klargöra om det sker något erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänsterna, om det finns metoder och strategier för hur räddningstjänsterna arbetar med riskkommunikation i ett mångkulturellt samhälle och i så fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för räddningstjänsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhället samt hur räddningstjänsterna ser på framtiden vad gäller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhälle.Sex räddningstjänster har intervjuats.