Problem statement and purpose:The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest.Method and material:We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden.Results:The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It?s also in the debates the first-time voter?s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested.

Dagens ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestå av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hård(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons.

Syftet med studien är att undersöka kvinnors och mäns språk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser på kopplingen mellan kön och två olika ämnesval som diskuteras. Språkbruket analyseras därefter utifrån ett genus och maktperspektiv.Metoden är i huvudsak kvalitativ och består av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning.I studien framkommer att genusmönstren är starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andraspråkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. Män tar för sig i klassen och äger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsämnena medan kvinnorna är tillbakahållna och tillåter och i viss mån även stödjer männen i deras agerande. Studien överensstämmer i mycket med tidigare forskning om mäns och kvinnors samtalsstilar..

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners påverkan på sociala relationer. Institutionella föreställningar ses som närvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. Särskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen är ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Problemformulering: Sen jag själv var arbetslös ungdom och inskriven i ungdomsgarantin har jag velat skriva om detta. Det dröjde innan jag fick tillfälle och när det uppenbarade sig kunde jag inte låta det passera förbi. När jag berättade för mina bekanta vad jag ville skriva om dröjde inte reaktionerna på sig. Det verkade vara mycket att tala om kring detta ämne och jag vad andra hade att säga om sin upplevelse i ungdomsgarantin. Ett nyckelord som kom upp ofta var makt och brist på denna vara för de som varit med i ungdomsgarantin.

För många människor är medierna den största, och ibland enda, källan till politisk information. Det innebär att medierna i stor utsträckning påverkar medborgarna när de skapar uppfattningar om sådant som de inte själva upplever. Men kommunikation kan aldrig vara neutral. När journalister gestaltar politik väljer de ett antal aspekter som blir mer framträdande, medan andra utelämnas. Dessa gestaltningar kan sedan påverka hur människor stödjer politiska förslag.Syftet med studien är att undersöka hur Sverigedemokraterna och dess väljare gestaltas i Aftonbladet och Expressen en vecka före och en vecka efter valet 2014, samt hur tidningarna förmedlar ett politiskt budskap under samma period. Studien visar att skandalgestaltningar av Sverigedemokraterna dominerar i både Aftonbladet och Expressen före valet.

Denna uppsats redogör för och undersöker berättarperspektiv och maktrelationer i Emily Brontës roman Wuthering Heights. På vilket sätt läsaren tar del av romanens komplexa berättande, om det är samma berättare genom hela romanen eller om det skiftar, vilka maktrelationer som existerar mellan romangestalterna och förhållanden mellan makt och berättarperspektiv undersöks genom analys av verket..

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gällande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgångspunkten är genusteorin och makt, med frågeställningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren väljer att använda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom är pojkarna fler till antalet än flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bättre förutsättningar till att få hjälp från samhället.

Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.