Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och även främja hälsa (Clift, 2012). Norrbottens läns landsting har som mål att stärka norrbottningarnas hälsa med hjälp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsättningarna för kultur i vården på hälsocentralerna i Luleå och Bodensamt hur informationsmaterialet Kulturhälsoboxen har tagits emot. Kulturhälsoboxen har skickats ut till alla hälsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. Frågeställningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer känner inför ett införande av kultur i vården.

Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FärdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.

Uppsatsen utgår från politisk kommunikation och syftet är att exponera politikernas strävan att styra väljarnas åsikter. Eftersom Sverigedemokraterna är nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att påverka väljarnas åsikter genom retorik och politiska texter är intressanta därför att de, på ett subtilt sätt, kan övertala väljarna genom rätt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vår problemformulering är: På vilket sätt använder Sverigedemokraterna retorik i frågorna invandring och ålderdom för att nå ut med sina politiska åsikter?Uppsatsens teoretiska ram utgår från politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade värld tätnar konkurrensen och konsumenterna får allt fler alternativ att välja mellan. Avståndet mellan länder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien ämnar undersöka hur nödvändigt det är att ta hänsyn till olika kulturella aspekter när man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar när svenska företag etablerar sig på utländska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan använda sig av.Avgränsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi på H&M som det svenska företaget, och tar hjälp av Exportrådet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik är den metod som används som tillvägagångssätt för att få fram empirin.Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krävs förståelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin därefter. Nyckeln är att hitta den gyllene medelvägen, vilket innebär att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i..

Problem statement and purpose:The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest.Method and material:We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden.Results:The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It?s also in the debates the first-time voter?s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested.

När företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte är bekanta och har förståelse för den andra kulturen. Sydkoreahar länge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen är stor, derassamhälle är kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vårt samhälle är merindividualistiskt och av låg kontext karaktär.Vårt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig på denkoreanska marknaden. Syftet med studien är att beskriva hur det kan gå till och somutgångspunkt använder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgränsning. Avgränsningen sker också med hjälp av en sociokulturell synvinkel.

Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen..

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

I vår uppsats ställer vi oss frågan varför Turkiet, trots över 50 år av demokratiska institutioner bryter mot mänskliga rättigheter samt yttrande- och pressfriheter. Vi har använt oss av en modell som identifierar tre kärnområden viktiga för demokratisering: staten, globaliseringen och civilsamhället.Vår slutsats är Turkiet har en Politisk kultur som inte gynnar konsolidering. Detta beror på flera olika faktorer. Transitionen från diktatur till valdemokrati innebar att strukturer etablerades som favoriserade eliter. För det andra finns det en omfattande partikularism i statsförvaltningen jämte det demokratiska systemet.