Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper.

I vår studie, Föreställningar om äldre dementa - ur vårdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi föreställningar om äldre dementa samt föreställningar om kultur för äldre dementa. Vi har intervjuat två kulturarbetare och två vårdpersonal för att kunna belysa deras föreställningar. Vi har även undersökt föreställningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vårt litteraturresultat samt vårt intervjuresultat då vissa föreställningar förekommer i båda. Vi har även diskuterat och analyserat resultaten utifrån delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

I dagens snabbt föränderliga affärssamhälle är innovation en nödvändig förutsättning för framgång och kanske till och med för överlevnad. Det är på grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i världen. Organisationskultur är avgörande för innovation och företag behöver förstå denna koppling bättre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvändig.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här undersökningen är skapa bättre förståelse för hur människor påverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hälsofrämjande åtgärd. Följande frågeställningar har använts: Hur påverkas människan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstånd kan påverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krävs av personal som vägleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hälsointerventioner? Vilka åtgärder behövs, inom vård, politik, samhällsstruktur och forskning för att kultur som hälsofrämjande åtgärd skall nå de människor som behöver den?MetodDen här studien är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna är analyserade med meningsinnehållet (inte språket) i fokus.

Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas.

Abstract Essay in political science, C-level, by Patrik Larsson, autumn semester 2007.Tutor: Susan Marton The battle over the agenda-Can media be regarded as an individual political actor? The purpose of this essay is to study to what extent media can be regarded to function as an individual political actor. In other words, do the media have more power over the political agenda than the politicians and do the media influence how the politicians make their decisions. This research is a case study and to be able to complete the intention of this study I have used Maxwell McCombs and Donald Shaws theory, the agenda-setting theory. From this theory I have used four aspects to analyse my material which has consisted of editorials from a Swedish newspaper, interpellations and debates that belong to the interpellations. The aspect I have worked with are, how the problem is defined, who is responsible for the problem, what values and which solutions are expressed.  I have used a qualitative text analysis as my methodological approach which means that the results of my study are my interpretation of the material. My conclusions are that the media in this case shouldn?t be regarded as an individual political actor because there is no tendency that shows that the media has influenced the government in their decisions concerning the real-estate tax.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder.

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhällsutvecklingen. De målformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjälp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vårt utvalda material, för att sedan på en hög abstraktionsnivå diskutera vad dessa kan få för effekter för det demokratiska styrelsesättet. Vår slutsats är att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken får, och vi efterlyser därmed en bredare diskussion i ämnet..

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig av behandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur..

Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra organisationskultur.