I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten.Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

Titel Från avståndstagande till erkännande ? om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål.Författare Carlos Nalvarte V.Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11.Handledare Bengt Johansson, JMG.Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering.Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy makingUppsatsen överväger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige.Uppsatsens analys fokuserar på politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige.Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt ? agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster.

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer.Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat.

Med växande miljöproblem och ökande växthusgasutsläpp hörs röster från miljörörelsen som pekar på att arbetstidsförkortning kan vara ett sätt att minska miljöbelastningen. I riksdagen finns också partier som vill minska arbetstiden. Denna uppsats studerar denna aktuella fråga, genom att studera hur en sänkning av normalarbetstiden i Sverige skulle kunna påverka de växthusgasutsläpp som är orsakad av svensk konsumtion. Vi utgår ifrån en sänkning av normalarbetstiden och beräknar hur den påverkar den procentuella förändringen av antalet arbetade timmar i Sverige. Detta görs genom att titta närmare på vilken överenskommen arbetstid som arbetskraften faktiskt har.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.  .