Israel-Palestina konflikten är en av de mest debatterade konflikterna i massmedia. Konflikten bevakas världen över och har varit studieobjekt för många forskare. I denna uppsats undersöks framställandet av sexdagarskriget 1967 och intifadans inledningsfas 1987 i Dagens Nyheter.Materialet analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell som sedan placeras i en större samhällig kontext. Björn Hettnes modell om världsordningen har använts för att få ett större samhälligt perspektiv. I uppsatsen redogörs för den kritiska diskursanalysen och den tredimensionella modellen.

Positiv redovisningsteori är uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig på om den verkställande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder från extern part och om företaget är utsatt för politisk påverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder så säger dessa hypoteser att ledningen kommer välja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gäller om företaget är utsatt för politisk påverkan. Det har gjorts många undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men väldigt få i Sverige eller Europa. Vi har i vår studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser på 27 stycken noterade företag på stockholmsbörsen inom hälsovårdsbranschen där hälsovårdsprodukter, medicin och bioteknik ingår.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal.

Syftet med studien är att belysa, problematisera och diskutera fenomenet Advertiser-Funded Programming eller Avsändar-Finansierade Program som det kallas för på svenska. Avsändar-Finansierade Program är en av de senaste trenderna när det kommer till att integrera organisationskommunikation med massmedia. Annonsörerna har tagit steget från att enbart exponera produkter och varumärken i reklampauser i och mellan program till att nu finnas med som en finansiell aktör i finansierings- och produktionsprocessen. Samtidigt som organisationers externa kommunikation integreras i underhållningsprogrammen minskar publikens möjlighet att värja sig från kommersiella budskap eftersom budskapet blir en del av det redaktionella innehållet. För att hämta åsikter och tankar från personer som direkt berörs av annonsörernas intåg i produktionsprocessen genomfördes kvalitativa intervjuer per telefon med personer som arbetar aktivt med AFP.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting använder en form av mål- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Målet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstående ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det är en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa två politikers tal, med särskild hänsyn till det persuasiva, bedrägliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta på de retoriska grepp de använder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgång av västvärldens retorik, fram till idag och visar på vart inom detta breda fält den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte är att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan åren 1994 och 2014. De teoretiska utgångspunkterna består av två sätt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som används för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor från partierna har studerats med metoden etnografisk innehållsanalys. Resultaten tyder på att partierna var relativt ideologiskt utspridda år 1994 men har 2014 kommit att bli övervägande liberala.

Sverige kan ses som ett av världens mest jämställda länder. Människor kan dock inneha ambivalenta stereotyper om kvinnor, vilka kan vara sexistiska i sin karaktär. Syftet med föreliggande studie är att validera Glick och Fiskes (1996) Ambivalent Sexism skala översatt till svenska samt undersöka eventuella kopplingar mellan sexism, politisk inställning och system justification. Undersökningsdeltagarna tog i stor utsträckning avstånd från sexistiska attityder. Hostile sexism skattades högre än benevolent sexism, vilket skulle kunna kopplas till landets strävan efter jämställdhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning bloggare som skriver om nyheter ägnar sig åt arbete som kan leda till att journalistrollen hotas. Vidare undersöks vem som är avsändare till bloggar, då detta är avgörande för vilken trovärdighet som kan tillskrivas bloggosfären. Dessa punkter undersöks utifrån frågeställningar som berör dem, där tillförandet av information som inte förekommer i det ordinarie nyhetsflödet tillskrivs stor vikt. Dessutom undersöks vilken skillnad i ovan nämnda avseenden som går att märka mellan bloggrapporteringen om två nyhetshändelser av olika karaktär.Frågorna besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som undersöker 180 blogginlägg, 90 som behandlar vardera två nyhetsämnen. Blogginläggen i undersökningen är sådana som kommenterar nyheter och signalerar detta genom att länka till en artikel som behandlar nyheten i fråga.

No abstract.

Since the end of the Cold War, foreign aid donors have been using political conditionality to promote human rights, democracy and good governance in recipient countries. This phenomenon has been analyzed and criticized, but mainly from a strictly empirical point of view. In this paper, the legitimacy of political conditionality is analyzed through a normative perspective based on the extrinsic value of efficiency. If the political conditions don?t result in a democratic development, including respect of human rights and good governance, they can not be justified.With at theoretical focus on the donors, based on the unequal relationship between donor and recipient, I am examining the donors? possibility and supposed will to use political conditions in development cooperation.

Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Efter kommunismens fall 1989, tampades Bulgarien med sociala, ekonomiska och politiska svårigheter. År 2002 ansåg EU att landet var stabilt nog för att bli medlem i januari 2007, men vägen dit har inte varit lätt. Uppsatsen behandlar EU: s utvidgningspolitik och söker förklara Bulgariens väg mot ett medlemskap. Ända sedan EU- kommissionen publicerade sin första rapport, har Bulgarien strävat efter att reformera inom det ekonomiska, juridiska, sträva efter en noll- tolerans mot korruption och arbeta för minoriteters rättigheter. Ett teoretiskt ramverk är applicerat för att förklara händelsekedjan från EU: s krav till de reformer Bulgarien genomfört.

Den 1 januari 1994 reste sig Zapatistgerillan i en revolt och förklarade krig mot den mexikanska staten. Men ganska snabbt stod det klart att Zapatisterna inte var en vanlig gerilla. Efter 12 dagar slöts en vapenvila och det sägs att Zapatisterna inte avfyrat en kula sedan dess. Zapatisterna fick snabbt sympatier från hela världen och genom en seriös politisk agenda presenterade Zapatisterna sina krav och sina idéer om hur det demokratiska projektet kunde radikaliseras. Kampen för ett rättvist och inkluderande samhälle har allt sedan 1994 också bedrivits på ett globalt plan där man genom universella värden som frihet, demokrati och rättvisa utlyst behovet av en dynamisk global rörelse, för att infria dessa för alla världens marginaliserade och förtryckta grupper.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).