Sök:

Sökresultat:

834 Uppsatser om Politisk journalisik - Sida 36 av 56

The making of Mys-Persson ur ett marknadsföringsperspektiv

I denna uppsats studeras statsminister Göran Perssons mediala kovändning ? från buffel till ?Mys-Persson?. I takt med att vi tycker oss ha sett ett ökat fokus på privatpersoner, och då kanske främst inom politiken, tycker vi det är intressant att studera detta ämne. Som exempel här kan nämnas att Göran Persson varit med i TV-programmet ?Sen kväll med Luuk? och dansat med kossan Doris i SVTs barnprogram ?Bollibompa?.

Bloggar och dagordningsteorin : En undersökning av bloggreferenser i fyra svenska tidningar under förvalsperioden 2006 och 2010

For the last ten years Internet has become more popular and is now used by most Swedes every day.  Internet has made it possible for many people to access a great deal of information about news all day long. Internet has also made it possible for people to create their own news and comment on happenings as they are taking place. One way to do this is to start your own blog, which is a kind of diary where you can publish your own thoughts about politics and news.In Sweden the media is often referred to as the third governmental power since the media is examining the government and people in power positions and bringing the people as consumers of news closer to the government. There is a theory called agenda setting that says that the media is an actor that shapes the political issues discussed by the people and politicians.In this essay I have used the agenda setting theory and linked it together with the Medias references to blogs in their news. This I have done to see if the media might be influenced by blogs.

Hur blev det egentligen?- En utvärdering av det svenska EU-medlemskapets konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor.

Krympande kommuner - En innehållsanalys av kommunala översiktsplaner

Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.

Pricks småbrödsfabrik ? Ett bageri med framgång från slutet av 1950-talet till mitten av 1960-talet.

Denna uppsats jämför maltdryckproduktionen i Sverige åren 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker påverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den så kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgår från ett grundantagande att standardflaskan påverkade maltdrycksproduktionen positivt, från att denna näring stått relativt stilla fram till dess. Med andra ord är grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som används i denna uppsats var en statistisk jämförelse, där mått och tabeller först konverterats och gjorts överskådliga i dagens mått mätt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde på politisk-ekonomiska förändringar som gjorde det lättare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoårsperioden 1880-1900 äger rum, då i princip all öltillverkning övergick till att gå till på Bayerskt vis. Undersökningen visar också att en ny gren inom bryggerinäringen, buteljvatten och läsk, tillkom under denna period, och det är rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krävde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det är därför ett rimligt antagande att eftersom så mycket av det öl som producerades i Sverige år 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning på att en standardflaska gjorde en så stor produktion möjlig..

Ayatollah Khomeini : De rättslärdas styre

A large part of the Iranian population resented the west, in particular USA and Great Britain, during the Islamic revolution in Iran 1979. The people were also resenting the adverse effects of the trumped up frame made in Iran. The last shah of Iran, Mohammad Reza Pahlavi was detested by many in Iran for its west-oriented regime. The resentment among many Iranians is a consequence of the violations of e.g. the lack of political and civil rights, there were no existing legal security in the society, there were no economic distribution and the regime of Mohammad Reza Shah violated the human rights.The resolution from an Iranian perspective for riot is not new, during the last centuries the abomination against the despotic kings have been existing varyingly and big riots have been raised.  The Islamic revolution in 1979 was new because the revolution added adverse effects of west, the population detested west and expressed it by protesting through demonstration.  The significance of the revolution in 1979 was also attributable to Islam.

Vad styr vindkraftens utvecklingsmönster i Sverige? En ekonometrisk studie med lokal karaktär

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.

Så bereds en torsk inför förhandlingsbordet, från vetenskap till politik

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

Medvetna och förvirrade konsumenter : Konstruktionen av hållbarhet och konsumenten utifrån fyra organisationers kommunikation och erfarenheter.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

Mediernas bevakning och gestaltningar av regeringskrisen 2014 : En undersökning om rapporteringen av regeringskrisen 2014

Gestaltningar handlar om hur man förstår, tolkar och skapar mening ur sina upplevda eller medierade erfarenheter. Med det är gestaltningsprocesser oundvikliga eftersom människan strävar efter att skapa mening i tillvaron. Varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten.Detta gör det intressant att undersöka hur medierna har valt att gestalta regeringskrisen och därmed påverkat vår uppfattning av den. Regeringskrisen inleddes den 2 december 2014 efter att Sverigedemokraternaavsåg att rösta för Alliansensbudgetförslag. Detta skulle leda till att regeringens budgetpropositionskulle fällas vilket är en unik situation i Sverige och har inte hänt i modern tid.1Detta var den första regeringskriseni Sverige efter regeringen Carlssons avgång 1990.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapporteringen av regeringskrisen gestaltades.

Att utbilda för och i demokrati : Framskrivningen av grundskolans demokratiuppdrag från 1962 till 2011

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011. Syftet är att granska betoningar, skillnader och likheter ur två aspekter, demokratiuppdraget som innehåll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhällelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan också beskrivas som utbildning för och i demokrati och är diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och utgår från den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebär en granskning av vald data, läroplaner för grundskolan från 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inläst bakgrund, teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning i ämnet.

Tvångslicenser som medel att nå fattiga med nödvändiga läkemedel

Epidemiska sjukdomar som HIV/AIDS, malaria och TBC utgör ett stort hot mot dagens utvecklingsländer. WTO: s regelverk erbjuder i form av tvångslicenser medel att komma till bukt med bristen på läkemedel. Tvångslicenser meddelas dock mycket sällan. WTO har vid två tillfällen gjort tillägg till TRIPS-avtalet för att förtydliga och till viss del förändra innehållet i dess 31 artikel. Detta har skett i syfte att underlätta användandet av tvångslicenser som medel främja allmänhetens hälsa genom att nå befolkningen i fattiga länder med läkemedel.

Krisen i Ukraina : En kritisk diskursanalys av nyhetsrapporteringen iThe New York Times och Dagens Nyheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan.

Etniska konflikter ? när uppstår de inte? En fallstudie av Zambia från självständigheten till idag

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Politisk styrning för ökad digital delaktighet : Aspekter av "governance" och "government"

Bachelor thesis in political science by Malin Bergkvist, autumn 12.Title:Political governance for increased digital inclusion.Subtitle: Aspects of "governance" and "government".Supervisor: Joachim Åström. While digital inclusion is a hot topic in both academia and in policy circles, little research is done when it comes to governance issues. To help filling this gap, this essay asks which mode of governance is dominant in the field of digital inclusion. What aspects of governance "governance" or "government" is the dominant in the field of digital inclusion, and is it possible to see any difference in how the state governance is described by the government and perceived by other actors? To answer this overarching question, two sub queries are formulated and analyzed. First, what aspect of "governance" or "government" dominate when state governance of the area are examined based on how the government describes it? Second, what aspect of "governance" or "government? dominate when state governance are studied based on how the perceived by other actors and stakeholders active in the field.

<- Föregående sida 36 Nästa sida ->