Denna uppsats är en studie av bisexuella kvinnors erfarenheter av att bedriva politik i vardagslivet och på mer kollektivt organiserad nivå. Vi har undersökt hur respondenterna uppfattar det egna politiska handlingsutrymmet och hur de ser på möjligheterna att i en olikkönad relation bedriva sexualpolitik. Syftet har varit att undersöka hur kvinnorna går tillväga för att hävda ett politiskt engagemang i olika kontexter. Sju öppna samtalsintervjuer och en mailintervju har genomförts med kvinnor som har bisexuella praktiker eller begär och/eller identifierar sig som bisexuella. Vi har undersökt kring vad de formar en politisk identitet samt hur de använder handlingsstrategier som uttryck för en kritisk, politisk position.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Elever i a?rskurs fyra har blivit sa?mre pa? att la?sa faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Mitt bakgrundsarbete syftade till att underso?ka vad det skulle kunna bero pa? och resultatet tydde pa? att sva?ra/nya begrepp i framfo?r allt geografi och biologi skulle kunna vara en bidragande faktor. Sa? mitt examensarbete kom att bli en studie i hur man kan presentera sva?ra/nya begrepp i ett la?romedel fo?r a?rskurs fyra.Jag har samarbetat med Natur & Kultur och har da?rfo?r utga?tt ifra?n och arbetat med la?romedelsbo?ckerna PULS SO-boken Grundbok och PULS Geografi Sverige Grundbok.Jag har anva?nt mig av tre metoder och dessa a?r kvalitativ intervju, textanalys och litteraturstudier.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Titel Från avståndstagande till erkännande ? om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål.Författare Carlos Nalvarte V.Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11.Handledare Bengt Johansson, JMG.Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering.Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy makingUppsatsen överväger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige.Uppsatsens analys fokuserar på politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige.Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster.

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Syfte med uppsatsen är att ta reda på om ungdomar efter diskussioner kring politiska och samhälleliga frågor påverkar varandras åsikter och blir mer lika. Studien baseras på enkätsvar från gymnasieelever som följts från årskurs ett i gymnasiet till årskurs två från tre skolor i Örebro. Totalt deltog 1688 elever i denna longitudinella studie. Multipel regressionsanalys visade att ungdomarna påverkar varandra men deras åsikter blev inte mer lika varandra över tid och att det fanns en svag skillnad mellan könen. Diskussionen tar upp hur dessa resultat skiljer sig ifrån befintliga studier på området och indikerar att "politik" är ett abstrakt ämne som vid diskussion skiljer sig från andra diskussionsämnen.

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande..

Syfte: Syftet är att i en sekvens historielektioner fokusera spänningsfältet mellan de fyra enskilda SO-ämnena: historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap och ett gemensamt samlat SO-ämne.Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för ämnesmomentet ?Första världskriget? tillhörande skolämnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan härröras till något annat skolämne, då främst de tre andra SO-ämnena, som geografi, religionskunskap eller samhällskunskap och om så är fallet fundera på betydelsen av detta.Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spänningsfält identifieras. För att kunna identifiera spänningsfält används Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan två poler, där Ricoeur söker medla mellan olikheter.Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola läsåret 2011/2012, där en klass har observerats under nio tillfällen under ämnesmomentet Första Världskriget inom skolämnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjälp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik. Resultat: De observerade eleverna använder kunskaper från andra skolämnen, främst de tre övriga SO-ämnena, geografi, religionskunskap och samhällskunskap för att skapa förståelse för Första Världskriget, ett moment inom historieämnet.