En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Kandidatuppsats Kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Titel: I fädrens spår för framtids valsegrar - En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjenFo?rfattare: Daniel Hermansson & Albin NordinHandledare: Nicklas HåkanssonUppdragsgivare: Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen fo?r journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 47 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 17346Syfte: Studiens syfte a?r att undersöka hur svenska partiers kommunala valledare ser på valaffischens roll i en alltmer professionaliserad och medialiserad politisk kommunikation.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pa? sex samtalsintervjuer med valledare i tva? kommuner.Huvudresultat: Vår studie visar på att valaffischering i mångt och mycket upprätthålls av traditioner och förväntningar på hur en valrörelse ska se ut. Affischeringen upplevs som resurskrävande och det är ofta de personella resurserna som sätter ramarna för omfattningen. De lokala partiföreningarna gynnas av att partierna centralt har professionaliserats och är imånga fall beroende av stöd uppifrån. Man hanterar ändå affischeringen på ett professionellt sätt med målgruppsanpassning och en insikt om betydelsen av en lokal valkampanj som budskapsmässigt och grafiskt harmonierar med den nationella.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Utländska direktinvesteringar har ökat markant de senaste 10 åren, en utveckling som påverkar det dagliga livet för allt fler människor då företagens investeringar ger upphov till såväl nya blomstrande orter som nya ödebygder. Denna uppsats syftar till att på företagsnivå undersöka vad som påverkar val av geografisk plats för direktinvesteringar utomlands. I undersökningen har de faktorer som lyfts fram av den nya handelsteorin samt ekonomisk geografi undersökts. Dessa faktorer är tullar och andra handelshinder, transportkostnader, agglomerationseffekter, närhet till och storlek på marknader, positiva externaliteter samt skalfördelar. Hur viktiga dessa anledningar är har i denna uppsats undersökts genom en kvalitativ enkätmetod, där företagen själva har svarat på i vilken grad varje enskild anledning påverkat investeringsbeslutet.

Magisteruppsats i Kulturgeografi samt geografi med med kulturgeografisk inriktning.

Syftet med det här arbetet har varit att granska hur Afrika framställs i tre svenska läroböcker avseende ämnet geografi, utifrån de strävansmål som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jämte ambitionen att försöka få syn på de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrån ett kulturperspektiv. Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har använts semiotiska verktyg för att granska läroböckernas bilder. Utifrån ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats. Resultatet visar att det som läroböckerna tycks förmedla, är en europeisk syn på kontinenten.

x.

Översättningen av egennamn och kulturella referenser är problematiskeftersom namn i sig bär kulturella konnotationer. Om översättaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten går en viktig betydelsedimensionförlorad för målspråksläsaren. Syftet med föreliggande uppsats är attundersöka vilka översättningsstrategier som kan tillämpas vid översättningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen består av två delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översättning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillämpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översättningsförslag som jag gett i minegen översättning av texten..

Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste åren allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjämförelser. Samtidigt som vi jämför oss allt mer med andra länder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhällsutvecklingen. Allt går mycket snabbare och samhällsutvecklingen är idag nästan omöjlig att förutspå. Med tanke på att det tillkommit en ny läroplan med nya kursplaner för både grundskolan och gymnasiet de senaste åren är det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhällsförändringar. Tänkbart är att det krävs nya förhållningssätt och synsätt på utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats.Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna.

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

1976 till 1983 var en tid av politisk terror i Argentina. Det sägs att över 30 000 människor försvann genom militärjuntans övergrepp. Las Madres de Plaza de Mayo var en kvinnorörelse som bestod av mödrar till försvunna och som arbetade för mänskliga rättigheter. De tog sig in i den offentliga sfären med hjälp av sitt moderskap och trotsade därmed även distinktionen mellan det privata och det offentliga. Olika feministiska teorier behandlar detta ämne.