Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ?Europa? och de själva konstruerades som icke-européer.

Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar.

Investeringsbedömning är inte bara kalkyleringar och beräkningar. Människor påverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan därmed styra processen mot sina egna mål. Studien fokuserar på ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena Vänersborg. Investeringsprocessen, från planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av diskursanalys granska hur makt, motstånd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla på ett eller annat sätt handlar om migration. Jag använder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och också litteratur om diskursanalys. Syftet är även att studera synen på serier som berättandeform. Jag diskuterar målgrupper för serieberättelser och huruvida serier håller på att ta sig in i "finkulturen". Där använder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni.

I uppsatsen är kunskapsteoretiska spörsmål av betydelse. Filosofen Ludwig Wittgensteins tankar om språk och mening utgör den teoretiska utgångspunkten.Vid läsning av Enqists roman "Boken om Blanche och Marie" redovisas tolkningsförslag på kärlekstemat utifrån den teoretiska bakgrunden och en politisk och social medvetenhet med rötter i 60-talets experimentella prosa. Genom ett läsarorienterat betraktelsesätt visas ett samspel mellan text och läsare och mellan form och innehåll..

The purpose of this study is to examine how the children in the Maasai villages in Tanzania are learning the Maasai?s musictraditions and ngoma. What is the importance of the school compared with the family?Tanzania has an old tradition of ngoma of many different cultures. The Maasai?s are a nomadic people and have traditions of their own.To get answers for the purpose of this study, these questions have been formed:How do the children learn the Maasai?s musictraditions?When do the children learn the Maasai?s musictraditions and start to practise them?What role and significance do the school have when it comes to teaching the Maasai?s musictraditions?For this study I have interviewed three informants who have good knowledge about the Maasai?s and their traditions.

The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization ?Ditt Nya Hageby? was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. The study presents three perspectives from which ?Ditt Nya Hageby? can be viewed.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

This essay is dealing with the difficulties of cataloging and classifying anonymi and other kinds of literature without the components which have set the norm for bibliographic cataloging, i.e. a defined author, a standardized title etc. A typical example of this kind of literature is folklore and folktales, which are dealt with thoroughly here. The character of and the society's historical view upon the folk literature, as literature considered, are being described, as is the evolution of rules for cataloging in general. The folk literature is mostly systematized after a different pattern from other literature, since bibliographical facts are often missing.

Jämställdhet ses som något eftersträvansvärt i Sverige idag. Hur jämställdhet kan uppnås anses handla om att kvinnor och män, inom en heterosexuell relation, byter sysslor med varandra. En av de sysslorna är att vara föräldraledig. Denna uppsats gör en queerteoretisk analys av faderskap. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, fem medelklasspappor i Stockholm.

För att belysa värdeförlusten som utarmandet av ekosystem leder till och poängtera vårt beroende av naturen har begreppet ekosystemtjänster tagits i bruk. Ekosystemtjänster är samlingsnamnet på allt det vi får från naturen, så som syre, fibrer, rent vatten och naturupplevelser. I de nya kurspla-nerna i biologi (Skolverket, 2011a) tas ekosystemtjänster upp som centralt innehåll. Denna studie har till syfte att belysa hur lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet ekosystemtjänster i relation till sin undervisning, samt att undersöka vilka kunskapsemfaser lärarna ger uttryck för. Med kunskapsemfaser menas uppfattningar om varför vi undervisar om något.Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi i årskurs 4-6 på olika skolor.

Den fundering som ligger bakom denna uppsats är varför länder som i stort liknar varandra väljer att använda olika lösningar och har olika förhållningssätt gentemot klimatfrågan. I denna uppsats för jag fram politisk kultur och de bakomliggande värderingarna som ett förslag till varför variationen uppstår. En annan grundläggande faktor jag testar är huruvida ett lands ekonomiska karaktär också påverkar förhållandet i klimatfrågan. Tesen detta vilar på är att ekonomiskt beroende av miljöbelastande verksamheter minskar benägenheten att föra en ambitiös klimatpolitik. De två nämnda variablerna kan kombineras på fyra olika sätt vilket är anledningen till jag väljer fyra länder; Sverige, Norge, Nya Zeeland och Australien som fall då dessa har en kulturell uppdelning i skandinavisk och anglosaxisk kultur samt olika typer av ekonomier.

Politisk marknadsföring är ur många perspektiv ett intressant ämne. I Sverige spenderade de sju riksdagspartierna officiellt sammanlagt 175 miljoner kronor vid valet 2006 på marknadsföring. Problematiken med partiers marknadsföring är att de saknar en produkt och det de säljer är deras värderingar. Det finns även en etisk problematik som gör att det finns många regleringar om vart partierna får marknadsföra sig. Det finns en hel del forskning på området, den mesta belyser dock amerikanska och brittiska förhållanden.