Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen.

Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

Denna uppsats har till syfte att undersöka hur organisationen Visita genom sin kampanj Dubbelstöten försökte påverka Socialdemokraterna. Frågeställningarna berör varför kampanjen initierats och hur den formulerats och genomförts och hur utomparlamentariska organisationer agerar på en politisk marknad. Undersökningen genomfördes genom att både analysera intervjuer med Visitas kommunikationschef om hur kampanjen framkommit och genomförts samt att genom semiotisk analys undersöka den reklam som kampanjen använt sig av. Intervjuerna påvisar behovet för organisationer att ha både hög intern och extern legitimitet för att kunna genomföra påverkanskampanjer. De semiotiska analyserna visar också att reklambilderna är formulerade med tydliga anklagelser och att fördubblad moms på restaurangmat och fördubblade arbetsgivaravgifter för unga medför digra konsekvenser för både besöksnäringen och ungdomar som vill ha ett arbete. Analysen påvisar också att kampanjen Dubbelstöten för det mesta går att relatera till Kjell Nowaks och Karl-Erik Wärneryds kampanjmodell men att det funnits brister i hur dess kommunikationsobjekt varit definierat samt att de inte försökt påvisa den allmänna opinionens tillstånd för Socialdemokraterna. Efter riksdagsvalet har Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildat regering vilket medfört att momsen på restaurangmat förblir på dess nuvarande nivå medan arbetsgivaravgifterna verkar komma att höjas..

Juliusson, K. Vad är hälsofrämjande ledarskap? ? en empirisk studie om hur le-darskapet ses ur ett hälsoperspektiv. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Enheten för biomedicinsk laborato-rievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2005. Ledaren spelar en betydande roll när det gäller medarbetarnas arbetsmiljö.

SammandragDenna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception avarbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältetarbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning.Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivtarbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka omäven yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ettföretag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges störstanyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starktarbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inomden specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat isvårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategorikan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat områdeän organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varitutgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etableratarbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. Vår utgångspunkt var det relationella perspektivet där pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsättningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal på skolan måste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever så att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsättningar.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda.

En hälsobefrämjande arbetsplats kan se ut på många sätt. Gemensamt är dock att sjukfrånvaron är låg och att personalen upplever sig trivas. Därutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hälsobefrämjande. Syfte: att söka efter och identifiera hälsobefrämjande faktorer på en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anställda vid Kungälvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som använts har varit enskilda intervjuer med såväl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrågor.

Det finns idag ett antal organisationer som arbetar med att hjälpa papperslösa, både på personlig nivå genom att ordna med bostad, mat, kläder och andra livsnödvändigheter, men också på en strukturell nivå genom att lyfta frågan till debatt och skapa opinion. Tidigare forskning har i mångt och mycket studerat papperslösas situationer och svårigheter, men få har fokuserat på hjälparen som ofta hamnar i utsatt position där det dels kan finnas en stor vilja samt en stark ansvarskänsla gentemot den papperslösa.Syftet med uppsatsen är att undersöka och få en bild av engagemanget för papperslösa från de som engagerar sig.Empirin består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som är engagerade i arbete med papperslösa. Analysen har skett med inspiration av grounded theory genom teorigenerering samt ett induktivt förhållningssätt.Teorin som har skapats i studien visar att de intervjuade som arbetar med papperslösa drivs av ett medmänskligt engagemang och önskan om en politisk förändring. Det är den politiska förändringen som är huvudändamålet i frågan då engagemanget är knutet till specifika individer påverkade av en specifik politisk situation. Intervjupersonerna ser sitt arbete som något de skulle ha mycket svårt att välja bort.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall.

Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.