Lyckat arbetsgivarvarumärke - för vem?
SammandragDenna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception avarbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältetarbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning.Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivtarbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka omäven yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ettföretag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges störstanyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starktarbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inomden specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat isvårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategorikan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat områdeän organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varitutgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etableratarbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal. För attundersöka en viss yrkesgrupps perception av arbetsgivarvarumärke intervjuadessystemvetarstudenter vid Uppsala Universitet då svårigheter att tillgodose sitt personalbehovinom IT är just problemet i fallet DN. Med en fenomenologisk ansats syftade studien gå in istudenternas medvetande och förstå deras uppfattningar och gruppens åsikter som en helhet.Genom Cooleys (1992) teori spegeljaget och Goffmans (1990) intryckstyrning kunderespondenternas tankevärld filtreras och analyseras. Resultatet av studien visade attyrkesidentiteten påverkar val av arbetsplats såväl som influerar arbetstagares perception avarbetsgivarvarumärke. Anledningen till yrkesidentitetens inverkande roll på valet kanförklaras som ett uttryck av arbetstagarens spegeljag. Val av arbetsplats kan även ses som enindivids intrycksstyrning där denne vill säkerställa att anställningen låter individen ge ettpositivt intryck till allmänheten.