Sökresultat:
1051 Uppsatser om Politisk översättning - Sida 61 av 71
Artikel 3 i Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna. En analys av praxis frÄn Europadomstolen i utvisnings- och utlÀmningsÀrenden
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
Professionell men personlig En publikstudie av lÀsares uppfattningar om journalisters aktivitet pÄ Twitter
Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av lÀsaresuppfattningar om journalister pÄ Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar pÄ hur socialamedier har pÄverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur lÀsare uppfattar journalister pÄ socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka lÀsares uppfattningar och förestÀllningar omjournalister aktivitet pÄ sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med mÀnniskor som följer journalister pÄTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanlÀsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet pÄ Twitter.
Torö Stenstrand : Ett paradis för vÄgsurfare?
Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ăren som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.
Valfeber: en jÀmförelse mellan hur EU-parlamentsvalet 2009 och riksdagsvalet 2006 har skildrats i Svensk dagpress
Endast 31 procent av svenskarna kÀnde till att nÀsta europeiska val Àger rum under 2009. EU berÀknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som vÀljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det Àr det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jÀmförelse med EU-parlamentsval. Vid de tvÄ senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer Àn dubbelt sÄ högt som vid EU-parlamentsvalet. RÀtten att rösta vid allmÀnna och rÀttvisa val Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet som innefattar att medborgare vÀljer det alternativ som bÀst stÀmmer överens med deras preferenser.
Olika faktorers inverkan pÄ vindkraftsetableringar : en jÀmförelse av tre olika vindkraftsparker
Sverige har sedan Ă„r 2009 det nationella mĂ„let att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma frĂ„n landbaserad vindkraft. Detta Ă€r ett viktigt delmĂ„l för att bli ett mindre fossilberoende samhĂ€lle och för att minska koldioxidutslĂ€pp och luftföroreningar. För att nĂ„ det nationella mĂ„let om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikĂ€lla. Ă
re kommun och Bergs kommun i JÀmtlands lÀn har bÄda upprÀttat ett vindkraftstillÀgg till sina översiktsplaner dÀr de har pekat ut omrÄden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlÀtta för exploatörer att veta pÄ vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti Är 2009 endast fÄ tillstÄnd om kommunfullmÀktige i kommunen dÀr parken planeras att etableras i tillstyrker parken.
Den aktiva mannen, den passiva kvinnan: norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn ur ett diskursanalytiskt perspektiv
Det övergripande mÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter, rÀttigheter och skyldigheter inom alla omrÄden i livet och det rÄder politisk enighet om detta. Trots denna enighet Àr vÄrt samhÀlle fortfarande inte jÀmstÀllt. Varför? LuleÄ Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och mÀn skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om mÀn och 18% handlade om kvinnor.
De muslimska kvinnornas etablering i det svenska arbetslivet - Muslim womenÂŽs entry into the Swedish labour market
Denna 10-poÀngsuppsats Àr mitt examensarbete pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vÄren 2005, som jag har lÀst pÄ Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Arbetet Àr ett studium om de muslimska kvinnornas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omstÀndigheter som försvÄrar deras etablering i arbetslivet. De kommer frÄn olika lÀnder, frÄn landsbygden och frÄn stÀder. De Àr analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt pÄ grund av politisk förföljelse, de som Àr krigets offer och de som kommit för att arbeta.
HÄrt och mjukt i valbevakningen : En kvantitativ studie om manliga och kvinnliga journalister inom den politiska bevakningen
Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsomrÄde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo Ären, tagit sig an Àmnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ÀndÄ skillnader i vad mÀn respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i sÄ fall dessa skillnader? Det har undersökts i den hÀr studien.Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmÀrkningen av bevakningsomrÄden och deras definitioner av ?hÄrda? och ?mjuka? bevakningsomrÄden, dÀr de mjuka Àr typiskt kvinnliga och de hÄrda typiskt manliga, har legat till grund för den hÀr undersökningen.Studien utfördes kvantitativt, dÀr 579 politiska artiklar frÄn tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingÄtt. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna Àr hÀmtade under perioden oktober 2013 till mars 2014.Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande Àr ett manligt bevakningsomrÄde i landsortspressen, men inte i storstadspressen.
Nya Ullevi - Nyckeln till Göteborgs utveckling
Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av lÀsaresuppfattningar om journalister pÄ Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar pÄ hur socialamedier har pÄverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur lÀsare uppfattar journalister pÄ socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka lÀsares uppfattningar och förestÀllningar omjournalister aktivitet pÄ sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med mÀnniskor som följer journalister pÄTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanlÀsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet pÄ Twitter.
Hotell Bellevue i Hjo : ett modernistiskt byggnadsprojekt i sekelskiftesmiljö
Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor frÄn 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod fÀrdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhÄllande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhÄllande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlÀgga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de tvÄ arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth  Framptons olika sÀtt att se pÄ arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var dÄ en parkanlÀggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade dÄ som en turistort för den semestrande borgarklassen.
Co-creation:Being part of something bigger
Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av lÀsaresuppfattningar om journalister pÄ Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar pÄ hur socialamedier har pÄverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur lÀsare uppfattar journalister pÄ socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka lÀsares uppfattningar och förestÀllningar omjournalister aktivitet pÄ sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med mÀnniskor som följer journalister pÄTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanlÀsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet pÄ Twitter.
Behörighet saknas ? TilltrÀde förbjudet. : En studie om medborgarskribentens pÄverkan pÄ journalistiken.
Mindre Àn en mÄnad efter riksdagsvalet 2006 valet kommer det fram att nytillsatta handelsminister Maria Borelius anlitat barnflickor under större delen av 90-talet utan att betala arbetsgivaravgifter för dem. Magnus Ljungqvist anser att det Àr mÀrkligt att ett sÄdant faktum konstateras utan att följas upp och tar saken i egna hÀnder, ringer skattemyndigheten och begÀr ut Borelius deklarationer som visar att Borelius och hennes man sammanlagt tjÀnat cirka 16 miljoner kronor under 90-talet.Ljungqvist Àr en hÀngiven politisk bloggare som sjÀlv sÀger sig syssla med medborgarjournalistik. Ljungqvist positionerar sig i egenskap av att vara medborgarskribent som nÄgon som bÄde har utrymme att tÀnja pÄ grÀnserna samt att vara hur subjektiv denne vill. Hur visar sig dÄ skillnaden mellan en medborgarjournalistiskt -och en journalistisk text?Medborgarskribenten stÄr utanför journalistkÄren, dock blir grÀnsen mellan deras arbete allt mer vag.
NÀmndeman i svensk tingsrÀtt - Ett uppdrag pÄ ÄskÄdarplats
NÀmndemannainstitutet har i Sverige urÄldriga anor vilka strÀcker sig lÄngt bak till 1200-talet. De stÄndpunkter som i dag allt som oftast anförs gÀllande nÀmndemÀnnens förevarande Àr dels det faktum att nÀmndemÀnnen över lag utses av kommunpolitiska partier samt dels att nÀmndemannakÄrens representativa sammansÀttning betrÀffande Älder, kön och etnicitet, har ifrÄgasatts.Med nÀmndemannens partipolitiska bakgrund följer som regel en politisk ÄskÄdning, vilket av förklarliga skÀl kan utgöra underlag för diskussion och samhÀllsdebatt.Vad betrÀffar nÀmndemannakÄrens sammansÀttning Àr Äldersperspektivet det av ovanstÄende nÀmnda företeelser det som vÄllat de svenska beslutsfattarna mest huvudbry de senaste decennierna. Den svenska nÀmndemannakÄren Àr sedan lÄng tid tillbaka tÀmligen Älderstigen, ett faktum som i decennier varit föremÄl statliga offentliga utredningar och propositioner.Arbetets fokus ligger dock pÄ nÀmndemannens/mÀnnens restriktiva inslag av dissens (skiljaktig mening) vid svensk tingsrÀtt, vilket i och för sig inte helt utelÀmnar det ovan nÀmnda. Det Àr idag enligt min mening ett pÄtagligt faktum att dissens mellan nÀmndeman och lagfaren domaren vid svensk tingsrÀtt Àr mycket ovanlig. Det gjordes Är 1992 nÄgra av varandra oberoende studier vid Göteborgs samt Stockholms tingsrÀtt, vars syften var att pÄvisa med vilken frekvens det förekom dissens frÄn nÀmndemÀnnens sida vid domslut.
Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna Ätaganden, naturmiljöeffekter och miljömÄl
Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.
Korruption : en kulturell förklaringsansats
Syftet med denna uppsats Àr att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgÄng pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt VÀrldsbankens Control of Corruption Index som lÀmpliga indikatorerpÄ graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer anvÀnds tvÄ dimensionersom den amerikanske samhÀllsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det vÀrldsomspÀnnandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvÀrkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulÀra vÀrderingar och överlevnadsvÀrden visaviemancipativa frihetsvÀrden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förÀndring, sÄledes anvÀndsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator pÄ socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhÀver nÀrvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.