This thesis deals with the theories of ecological and environmental justice and applies them onto Swedish politics. Confronting the divide in the literature between anthropocentric and ecocentric perspectives, its aim is to seek points of agreement within this important field of environmental politics. In the theoretical discussion, definitions are made of the concepts sustainability, justice and responsibility. These definitions try to link ecological and environmental justice arguments with a focus on the global level.The object of analysis is the former Swedish governments? bill ?Common responsibility: Swedish politics for global development? which was accepted in 2003.

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestämde sig en tredjedel av väljarna för vilket parti de skulle rösta på under den sista veckan före valet. Därmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser på politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stället för som sakfrågor.

En analys av den idrottspolitiska diskursen i Sverige. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus sociologi..

Denna uppsats behandlar ämnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande är en central del i politiska rättigheter som i sin tur är en central del i T.H. Marshalls medborgarskap. Således är studien av politiskt deltagande en studie av medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsättningar och möjligheter att utöva sina rättigheter och skyldigheter, det vill säga medborgarskap.

[Saknas].

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det är samma mekanismer som påverkar både köpare och väljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrån svenska förhållanden..

Vårt syfte med arbetet var att studera hur man som lärare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans värdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie där ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus på hur personer och samhällen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick från vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stämde överens med den värdegrund skolan ska förhålla sig till. För att ta reda på vilka böcker som användes i klassrum idag, så att studien skulle vara aktuell, tillfrågades ett flertal lärare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgång till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under året tillsammans med barnen.

Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syftet med studien var att genom granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Den metod som legat till grund för denna studie var en litteraturöversikt. Valet av litteratur har bestått av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. För att identifiera relevant litteratur har sökningen av litteratur gjorts i ett flertal olika databaser däribland de tillgängliga databaserna vid Luleå Tekniska Universitet. Totalt identifierades sju vetenskapliga artiklar som legat till grund för denna studie.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet.

Majoriteten av världens extremt fattiga bor i rurala områden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att länderna kommit en bit på vägen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hälften av befolkningen på landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primära sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks närmare i denna uppsats som är en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer även den makroekonomiska politik som förts i länderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan på sektorn att granskas.

Hösten 2003 valdes 38-årige Fredrik Reinfeldt till ny partiordförande för Moderata samlingspartiet. Moderaterna hade med 15,2 procent i riksdagsvalet 2002 gjort sitt sämsta val sedan 1973. Våren 2005 noterades opinionssiffror på över 30 procent för partiet. Men glädjeyttringarna över opinionsframgångarna blandades med kritik från de egna leden mot den nya partiledningens politik. I uppsatsen undersöks moderaternas politik under Fredrik Reinfeldt ur ett konservativt perspektiv och ett försök görs att klargöra om det skett någon grundläggande förändring av politiken och i så fall vilka värderingar som påverkat den.

Alliansbildningsbeteende är ett viktigt och intressant ämne inom internationell politik och i internationella relationer.  Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ?omnibalancing-teori? hävdas däremot att statsledare i tredjevärlden allierar sig med stater för att bekämpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som är en fallstudie, är ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak är ett fall av ?omnibalancering? såtillvida att Turkiet därigenom söker hålla den kurdiska rörelsen på hemmaplan i schack.

I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta. Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation.