1999 mördades två Poliser i Malexander. 2007 skedde ännu ett polismord. Att tre Poliser hade dött i tjänsten basunerades ut i media ? men hur många vet vad som hände med kollegor och anhöriga efter händelsen? Fick de något stöd eller lämnades de att själva hantera sina upplevelser? Då vi själva snart är färdiga Poliser undrar vi hur det psykosociala omhändertagandet ser ut om vi själva eller någon kollega skulle råka ut för något. Vi har valt att titta närmare på hur arbetet med debriefing har förändrats mellan de två polismorden.

Att Poliser blir utsatta för hot i tjänsten är inte ovanligt. Undersökningar visar att vi som nyutexaminerade unga Poliser löper större risk för att bli utsatta för hot (SCB, 2003). Därför ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur bland annat polismyndigheten i Västra Götaland hanterar dessa hot. Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetsgivaren hjälper Poliser som blivit utsatta för hot i tjänsten och vilka åtgärder som kan bli aktuella. Vi vill även ge en lättillgänglig och överskådligt bild över vad som händer när en polis blir hotad i tjänsten i Västra Götaland respektive Västerbotten.

Vårt undersökta problem är brytningen när en kvinna inträder i en mansdominerad organisation och vi har därför valt att studera svensk polis. Syftet är att studera vad som förändras, hur det förändras och de kausala mekanismerna bakom förändringen.Vi har utifrån ett kultur-, och genusperspektiv intervjuat Poliser av båda könen för att få en inblick i hur de upplever förändringar inom organisationen som en följd av en ökad andel kvinnor.Studien visar att den manliga normen fortfarande är stark inom kåren, men även att ett mjukare förhållningssätt uppvärderats hos både manliga och kvinnliga Poliser. De kausala mekanismerna bakom förändringen visade sig vara flera, men främst visade sig kvinnors blotta närvaro och imitation vara av stor betydelse..

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och Poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla Poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och Poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla Poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnliga Poliser, som har ett intresse av piketenhetens arbete, upplever sina egna möjligheter att söka sig till enheten.Vi har intervjuat nio kvinnliga Poliser som har deltagit i en prova på-utbildning anordnad av en av landets tre piketenheter. Syftet med utbildningen var bl.a. att försöka rekrytera fler kvinnor till enheten, eftersom den idag utgörs endast av män. Intervjupersonerna har intervjuats både före och efter utbildningen.Resultatet beskrivs genom fyra teman som visade sig vara centrala i intervjumaterialet: Betoningen av fysisk styrka, Bilden av piketen, Att vara kvinna i polisen samt Att söka eller inte. Sammanfattningsvis kan sägas att vår undersökning ger stöd för att det finns genusbundna processer i polisens yrkeskultur, som utgör hinder för kvinnors möjligheter att söka till piketenheten..

Inom yrken som polis tullbevakare och säkerhetskontrollant är det av stor betydelse att kunna avgöra när en person ljuger eller talar sanning. Forskning har visat att personer som arbetar i dessa yrken såväl som studenter, tenderar att basera sin bedömning av lögn på stereotypa uppfattningar. Studiens syfte var att undersöka kroppsspråkets betydelse vid bedömning av lögn. Deltagare var 20 säkerhetskontrollanter, 6 tullbevakare, 31 Poliser och 26 personer med övriga yrken varav 42 män. Deltagarna fick svara på en enkät om kroppsspråkets betydelse.

Under de senaste tio åren så har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svårare händelser. En av dessa är t.ex. polismorden i Malexander där två Poliser blev skjutna till döds. Dessa händelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlätta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges Poliser.

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga Poliserupplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligaPoliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga Poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga Poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsrollerexisterar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten.

Våld i arbetslivet har de senaste tio-femton åren uppmärksammats inom den kriminologiska forskningen. Tidigare sågs ämnesområdet som tämligen ointressant ur forskningssynpunkt, främst eftersom våld i arbetslivet skiljer sig från det traditionella ?gatuvåldet?. I tidigare studier har man intervjuat vårdpersonal och restaurangpersonal där resultaten tyder på att personalen blir utsatt för våld, men att våldet ses som en del av arbetet.Denna studie består av kvalitativa intervjuer med fem Poliser om deras upplevelser av våld och hot i arbetslivet. Studiens syfte är att undersöka vad Poliserna själva upplever som våld och hot samt om de anser att de måste tåla en viss typ av våld eller hot i tjänsten.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stordel består av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma Poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma Poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jämfört med män, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma Poliser.

Studiens syfte var att se vilka personlighetsegenskaper som anses vara nödvändiga inom polisyrket samt om dessa sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Tidigare studier har utförts och påvisat samband mellan polislämplighet och personlighet. Det har påvisats en negativ samband mellan neuroticism och prestation inom polisyrket samt ett positivt samband mellan extraversion och prestation inom polisyrket.     För att belysa arbets- och personkrav för Poliser intervjuades sex personer av både manligt och kvinnligt kön. Urvalet bestod av Poliser från Södra Sverige. Intervjupersonerna fick besvara frågor utifrån en utformad intervjuguide som bestod av tre olika delar: vilka krav Poliser ställs inför i sitt arbete, vilka egenskaper Poliser har samt om dessa två delar sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Resultatet visade på att intervjupersonerna tog upp åtta olika nödvändiga egenskaper inom polisyrket: tolerans, ärlighet, analysförmåga, kommunikation, samvetsgrannhet, neuroticism, trevlighet, öppenhet och extraversion.     I diskussionen framgick det att tidigare studier och den utförda studiens resultat hade mycket gemensamt. De egenskaper som ansågs vara nödvändiga inom polisyrket enligt de sex intervjupersonerna hade relativt god överensstämmelse med tidigare forskning inom området samt polisens aktuella kravprofiler som används vid rekrytering..

Polismannens befogenheter att genomföra kroppsvisitation och kroppsbesiktningskiljer sig mellan män och kvinnor, där mäns möjligheter att utföra dessa åtgärderpå kvinnor är begränsade. Syftet med detta arbete har varit att undersökabestämmelserna kring dessa åtgärder sett ur ett genusperspektiv och se vilkakonsekvenser de får för polisarbetet. Till grund för arbetet har legat väsentligalagar som berör dessa tvångsåtgärder, intervjuer med Poliser, delar av vad somframkommit i programmet Kalla Fakta och en proposition om förslag till ändraderegler kring rättegångsbalkens bestämmelser. I arbetet har jag kommit fram till attdet råder delade meningar kring bestämmelserna. Att visa hänsyn och trots alltkunna utföra sina uppgifter kan till viss del vägas mot det merarbete somkvinnliga Poliser tillförs och det faktum att många kvinnor troligen undgårlagföring då dessa inte får underkastas gällande tvångsmedel av den stora delenmanliga Poliser som poliskåren utgör.

I den här studien har vi tittat på hur utbildning, motivation och feedback påverkar arbetsprestationen hos ordningsPoliser, men vi har även tittat på hur dessa faktorer påverkar varandra. En av frågeställningarna i arbetet har varit om en handdator med lathundar/checklistor skulle kunna vara ett bra arbetsredskap i polisarbetet, samt hur denna handdator skulle kunna påverka arbetsprestationen ur ett utbildnings-, motivations- och feedbackperspektiv. Vi har inte på något sätt skrivit en heltäckande studie över vad som påverkar dessa faktorer utan koncentrerat oss på hur en handdator skulle kunna fungera motiverande, utbildande och som en källa för feedback av det egna arbetet. Vår slutsats har blivit att vi tror att en handdator skulle kunna höja arbetsprestationen hos Poliser i yttre tjänst som helhet och att vissa Poliser skulle kunna få en ökad arbetskapacitet av att jobba med ett sådant hjälpmedel. Det finns dock många ytterliggare faktorer som påverkar som vi har utelämnat eller bara berört lätt i denna studie..

Situationer där polisen skjuter kan uppstå till följd av att gärningsmän uppvisar provokativa suicidbeteenden. Detta fenomen är känt som suicide by cop (SbC) och har visat sig utgöra en betydande andel av undersökta skjuthändelser i Nordamerika. Studien syftar till att ge en deskriptiv bild av SbC i Sverige utifrån förekomst och karakteristika gällande situationer och gärningsmän, samt att beskriva hur dessa händelser kan upplevas och hanteras av Poliser. Skjuthändelser som inträffat under tidsperioden 2005-2009 granskades och intervjuer genomfördes med tio Poliser som upplevt SbC-händelser. Resultatet visade att SbC svarade för 26 % av skjuthändelserna.