Det övergripande syftet med denna uppsats är att bland patrullerande Poliser visa, genom en empirisk undersökning, hur yttre krav på att vara effektiv internaliseras av den enskilda polisen och bidrar till en omtolkning av den egna yrkesrollen.Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ studie bestående av sju kvalitativa intervjuer med Poliser i yttre tjänst. Undersökningsresultatet analyseras huvudsakligen ur ett struktur/aktörperspektiv, med hjälp av Anthony Giddens och George Herbert Meads teorier.Studien visar att patrullerande Poliser i viss utsträckning offrar polisutbildningens legalistiska perspektiv till förmån för arbetslivets krav på effektivitet. Studien visar också att det finns en gemensam uppfattning bland Poliserna om att överträdelser av lagen är nödvändiga för att samhället skall kunna fungera. I intervjumaterialet framgår att denna omtolkning av yrkesrollen hör samman med sociala strukturer som omger polisen; allmänhetens förväntningar och gruppens krav på anpassning..

Bakgrund: Motivation är viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det är för handling så ligger där alltid någon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och då främst polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad Poliser motiveras av. Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver nyexaminerade Poliser? Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse vad det är som motiverar nyexaminerade Poliser. Metod: Studien som gjorts är genomförd med en kvalitativ forskningsdesign.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos Poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp Poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två Poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att Poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Empati uppstår av flera anledningar och individen kan försöka reglera graden. Engagemang är ett positivt uppfyllande arbetsrelaterat tillstånd medan utbrändhet är en förlängd respons på interpersonella och kroniska emotionella stressorer i arbetet. Polismannens arbetsdag kantas av interpersonella stressorer som kan leda till utbrändhet, där engagemang och empati kan ha betydelse. Studiens syfte var att undersöka om hög empati tillsammans med högt engagemang kan relateras till utvecklande av utbrändhet hos Poliser. Studien var kvantitativ med tillgänglighetsurval; 55 Poliser deltog från en polismyndighet i Mellansverige.

Studien syftade till att undersöka Polisers upplevelse kring debriefing. Studien undersökte hur polismyndigheten i Skåne län arbetar med debriefing och vad de kan utveckla samt förbättra. Litteraturgenomgången tar upp de sju olika faser som debriefing kretsar kring samt vilka förutsättningar som bör råda för att en debriefing ska kunna hållas. Studien är av kvalitativ art, fyra intervjuer med två kvinnor och två män genomfördes. Urvalspersonerna var två erfarna Poliser samt två relativt nyutexaminerade Poliser, förutsättningen var att de genomgått debriefing.

När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om Poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några Poliser där resultatet visade att Poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos Poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

Studier har visat att Poliser arbetar i riskfyllda miljöer där de löper risk att skada sig eller i värsta fall omkomma. I Sverige har de senaste 110 åren 92 Poliser avlidit till följd av våld eller olyckor. Antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro har de senaste 5 åren legat ganska stabilt me-dans antalet anmälda brott i form av våld mot tjänsteman har ökat något. Med tanke på den risk-fyllda arbetsmiljön är det av vikt att Poliserna kan hantera akut uppkomna sjukvårdssituationer. De bör enligt intervjuad ambulanspersonal klara av att stoppa en större blödning, åtgärda ett and-ningsstopp och kunna utföra HLR vid ett hjärtstopp.

De sista 90 åren har omkring 35 Poliser dödats i tjänsten i Sverige, varav 2 stycken de sista åren. De flesta av dessa har skjutits ihjäl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. Från år2000-2006 var 7344 Poliser borta från jobbet en dag eller mer p.g.a. våld eller hot om våld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur Poliser från utryckningsenheten och elever från polisutbildningen ser på ett av det materiella skydd som ska skydda dem från en del av detta nämligen polisens skyddsväst.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga Poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga Poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga Poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga Poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Ett flertal av brotten i Brottsbalken kräver angivelse av målsäganden för att åklagaren ska kunna väcka åtal. På Polisutbildningen undervisar man väldigt lite om de här brotten och många Poliser saknar därför kunskap i området. Jag tyckte det skulle vara intressant att ta reda på mer om dessa brott samt varför/om detta är viktigt för oss Poliser att kunna. För att undersöka detta har jag använt mig av lagtext, förarbeten, JO-utlåtanden och doktrin. Mitt resultat är en genomgång av hur lagstiftningen är utformad, samt ett försök att få det någorlunda begripligt.

I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 Poliser i yttre tjänst, och riksdagen föreslårhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. På landsbygden märkerman lite av det ökade antalet Poliser. Regeringen vill spara in pengar på att stänga nerstationer där det i realiteten saknas förutsättningen för att bi behålla en polisiär närvaro,samtidigt måste de ha i åtanke att värna om den enskildes säkerhet.I Jämtland ligger Sveriges sjätte största kommun Strömsund. Här har antalet Poliser krymptfrån 16 Poliser till 10 på ca 20 år.Hur har detta påverkat polisens arbete? Finns det något positivt med att ändå jobba på ettsådant litet ställe trotts att arbetsbördan på den enskilde är stor.

Individer utsätts då och då för olika typer av stressframkallande händelser, ibland med både fysiska och psykiska problem som följd. För räddningsinsatsorganisationer (polis, brandkår, sjukvård) är det viktigt att känna till hur den egna personalen reagerar i dessa situationer för att den förberedande utbildningen och den efterkommande krishanteringen ska bli så effektiv som möjligt. En grupp svenska Poliser har i denna deskriptiva studie intervjuats om deras tankar och känslor innan och efter att de utsatts för en traumatisk händelse i tjänsten. Före och direkt efter händelsen var tankarna främst känsloorienterade men idag när Poliserna tänker tillbaka på händelsen så dominerar de problemorienterade tankarna och känslorna. Att utsättas för denna process som stressframkallande händelser i arbetet medför kan vara påfrestande för individen.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Mental träning har visat sig påverka det allmänna välbefinnandet hos Poliser positivt. Grundläggande mental träning som består av olika avslappnings- och meditationsövningar är en effektiv metod när det gäller att förebygga och motverka stress samt återhämta sig. En del av den mentala träningen handlar om att visualisera, vilket innebär att man föreställer sig en inre bild eller situation av något som är stärkande för sig själv. Det kan vara att se sig själv lyckas i en situation man har framför sig. Med vår studie avser vi att undersöka hur visualiseringen tillämpas bland Poliser på ordningsavdelningar.