Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel yrke! Sömn ? och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och Poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner.

Hur personlighet och attribut påverkar arbetsprestation har längevarit ett aktuellt forskningsområde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vår studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara människorsinterpersonella relationstendenser. Med hjälp av mätinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi Poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vårahypoteser om yrkesdoktrinens påverkan på fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt säkerställda skillnader existerargrupperna emellan vad gällande anknytningsbeteende där Poliseruppmäter högre värden på målinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre på relationsbaserade.

Genom vårt arbete om miljöbrottslighet har vi visat på de problem och svårigheter som uppträder vid utredningar om miljöbrottslighet. Detta har vi gjort genom att intervjua åklagare, Poliser samt representanter ifrån tillsynsmyndigheterna som är aktiva på fältet, samt satt oss in i litteratur som är inriktad på miljöbrottslighet. Vi har inom miljölagstiftningen huvudsakligen hållit oss i Miljöbalkens 29, 30 kapitel. Denna miljöbalk togs i bruk år 1999 och har drastiskt påverkat brottsstatistiken inom miljöbrottslighetens område. Anmälda brott mot miljöbalken har dubblerats både i Örebro och på ett nationellt plan.

Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur Poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera.

Det är inte ovanligt att ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta när polisen skall omhänderta dessa individer. Vi intresserar oss av våldet från psykiskt sjuka personer mot Poliser och vi har frågat oss vad som kan göras för att underlätta ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer. Vårt syfte är att utreda om arbetet kan underlättas genom ökad förståelse mellan psykvård och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. Våra frågeställningar sträcker sig från lagstiftningen i sekretesslagen, om Polisers handräckningsärenden och övriga ingripanden som kan göras säkrare med ökad information från läkare och vad som i övrigt kan underlätta Polisers möte med psykiskt sjuka individer. Informationsinhämtningen har dels skett genom intervjuer med Poliser som har lång erfarenhet av yttre tjänstgöring, en överläkare på rättspsykiatriska utredningsenheten på NUS och dels genom relevant litteratur inom ämnet.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från Polisers sida i deras dagliga arbete som Poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre Poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning.Resultatet för det emotionella arbetet visar på att Poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera.

Attityder påverkar vår informationshantering, vårt omdöme och vårt beteende. Denna studie syftar till att undersöka om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. 120 personer ur grupperna Poliser, kriminalvårdare och en kontrollgrupp undersöktes avseende attityder till intagna och Big Five teorins personlighetsdimensioner. En one-way ANOVA visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Två-vägs variansanalyser användes för att undersöka eventuella huvudeffekter och interaktionseffekter med hög respektive låg grad av samtliga personlighetsdimensioner samt variablerna anställning (kriminalvårdare, Poliser och kontrollgrupp) och attityd till intagna.

Utifrån Durkheims samhällsteori om gruppers värderingar, Foucaults teori om makt och Åses teori om kön har vi inhämtat en grund att utgå från när vi tog oss an vårt uppdrag. Ett uppdrag som vi tilldelats av den aktuella polisstationen och som avgränsat vår studie till Poliser som arbetar i yttre tjänst, de så kallade ordningsPoliserna. Vår uppgift var att genom intervjuer med Poliser lyfta fram orsaker till att de kvinnliga ordningsPoliserna lämnar ingripandeenheten. Den maktutövande delen som polisyrket innebär blir extra tydlig vid till exempel frihetsberövande av människor. Något som kan medföra att Poliserna behöver använda våld, en rättighet som de har men även en skyldighet i vissa fall.

Studien grundar sig i problemen med omplaceringar inom Nordvästra Skånes Polisdistrikt. Det har flera gånger rapporterats om att få, eller inga, Poliser från Helsingborg varit villiga att omplaceras till Landskrona och det är detta problem som uppsatsen behandlar. Vad är det som gör att flertalet Poliser inte vill förflyttas till Landskrona och hur tänker Poliser kring kriminalitet, sitt arbete och om förflyttning i allmänhet?Genom en kvalitativ gruppintervju med Poliser stationerade i Helsingborg framgick tre teman och dessa har varit genomgående för uppsatsen; både när det gäller teoretiska aspekter och uppsatsen upplägg. Problemområdena är oviljan att bryta de sociala relationer man skapat på sin nuvarande arbetsplats, praktiska problem vid förflyttning samt den sortens kriminalitet som är utmärkande för just Landskrona.Med utgångspunkt i sociologiska teoribildningar behandlas ovanstående teman och genom studiens gång blev det tydligt att Landskrona, som stad, inte var problemet.

Kvinnliga Polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga Poliser i yttre tjänst upplever sin yrkesroll och hur de ser på möjligheten till avancemang inom organisationen. Frågeställningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga Poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga Poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstås utifrån teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga Poliser på huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrån en tematisk ansats.

Sveriges polisfordon ska genomgå en yttre förändring. De färdiga fordonen ska utrustas med nya dekorer i högreflekterande och fluorecerande material och ljussättningen ska förbättras med hjälp av bland annat ljusdioder. Syftet med denna rapport var att undersöka vilka synpunkter och åsikter som finns bland Poliser och allmänhet gällande säkerhet och synbarhet på polisfordonet. Därför utförde vi ett flertal intervjuer med Poliser som testat de nya fordonen. Vi ville även ta reda på allmänhetens synpunkter på säkerheten runt de polisfordon som finns idag och om de anser att en förändring är viktig för att öka säkerheten.

Polisers utryckningskörning är ständigt ett hett ämne i samhällsdebatten. Vi har i denna rapport undersökt vad Poliser själva anser om lagstiftningen runt utryckningskörning. Är den fullgod eller finns det brister? Vidare utreder vi om det finns Poliser som tänjer på dessa gränser ibland. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en enkät med frågor som gått ut till Poliser i yttre tjänst i en mellanstor svensk stad.

Denna rapport behandlar polisens fängselanvändning. Syftet med rapporten är att sammanställa befintlig lagtext och praxis samt att belysa problematiken kring lagarnas uppbyggnad. Vi har tagit del av lagtext, praxis, förarbeten, domar och Poliser i yttre tjänsts åsikter för att belysa dessa områden. Vi har även granskat personalansvarsnämndens årsrapporter och konstaterat att mellan åren 1998-2007 så granskades endast fyra fall av felaktigt fängselbeläggande. Ett felaktigt fängselanvändande resulterar, enligt brottsbalkens regler, antingen i ett olaga tvång eller tjänstefel.

Denna rapport undersöker vad som händer när en polis har tvingats använda sitt tjänstevapen i nödvärn, nöd eller med laga befogenhet. I bakgrunden presenteras statistik om hur ofta och mot vad Poliser i Sverige skjuter och när enligt lagstiftningen en polis har rätt att skjuta. Vidare presenterar rapporten de olika studier som gjorts på Poliser som skjutit i tjänsten, vilka psykiska reaktioner de har upplevt. Rapporten presenterar de krav som Polismyndigheterna har för att utreda dessa händelser samt hur de ska hjälpa och stötta den enskilda polismannen. För att kontrollera hur omhändertagandet och utredning upplevs redovisas tre intervjuer med Poliser som skjutit i tjänsten.

Syftet med denna rapport är att ta reda på vad polisens arbete hittills har inneburitoch vad det kommer innebära i framtiden vad gäller målet att nå nollvisionen.För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra stycken Poliser och deras åsikter ocherfarenheter presenteras i resultatet. Rapporten är avgränsad till att endast ta upppolisens trafiksäkerhetsarbete gällande hastighet och alkohol. Resultatet visar attpolisen använder sig av de teoretiska samt praktiska hjälpmedel man har attanvända sig av i trafiksäkerhetsarbetet. Detta fungerar ganska bra men problemkvarstår med att vissa Poliser inte bötfäller trafikanter utifrån de nya riktlinjernaom 6 km/h över hastighetsgränsen som riksåklagaren fastställt 2006. Utvecklingenav tekniken på hastighets- och alkoholsidan har varit viktig.