Narkotika är idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant ämne är hur man på bästa sätt behandlar detta problem. Det är svårt att konfrontera missbrukare och det krävs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen på bästa sätt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan användas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men främst, vad görs på myndighetsnivå? Rapporten begränsas på myndighetsnivå till Södermanland och Västra Götaland.

Vi vill genom vårt arbete belysa vad elpistolen har för fördelar och nackdelar och vad effekterna skulle kunna bli om den skulle börja användas av svensk polis. Under 2005 planerades ett fältförsök med elpistolen men innan det hann ske stoppades försöket av polisens etiska råd. Elpistolen var fram till dess ett första val bland olika icke dödliga hjälpmedel, ett självklart redskap för att täcka upp glappet mellan batong/pepparspray och tjänstevapnet Sig-Sauer. Elpistolen som polisen tagit fram för fältförsöket var av modell X-26, ett pistolliknande redskap som skjuter två hullingar som fäster i hur och kläder. Vid träff levererar den 50 000 volt in i kroppen, elektriciteten gör så att kroppens muskler krampar ihop.

I svenska polisfordon används idag ett koncept där en av poliserna i en patrull alltid färdas i baksätet tillsammans med den frihetsberövade under en transport. Flera invändningar mot detta arbetssätt har gjorts eftersom det förekommit incidenter där poliser skadats av den frihetsberövade. Syftet med rapporten var att undersöka om det är möjligt att använda en fast monterad vägg mellan förare och passagerare i svenska polisfordon vid transport av frihetsberövade personer. Rapporten begränsades genom att endast fokusera på de personbilstillverkare som Rikspolisstyrelsen har avtal med samt att delvis bortse från komplexa tekniska frågeställningar. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen samt med kontaktpersoner från leverantörer av polisfordon.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.

Teknisk komplicerade produkter såsom datorer, digitalkameror och mobiltelefoner har blivit en del av vardagen, vilket även har breddat gruppen av konsumenter. Detta betyder att tillverkare och försäljare har en större marknad att rikta sig till och att man måste anpassa och ändra sina vanor för hur man presenterar produkterna. Många av de nya konsumenterna är inte intresserade av teknisk information utan är mer intresserade av funktionen hos produkterna. Studien undersöker kvalitet och kvantitet av information och försöker utreda hur graden av informationsöverlastning påverkas när dessa förändras. Genom att förändra antalet attribut och mängden komplicerad information mäts urvalskvalitet och urvalseffektivitet samt subjektiva gensvar hos försökspersonerna.

Detta arbete behandlar polisens möjlighet att använda sig av förenklad förundersökning enligt Rättegångsbalken 23:22. Arbetet belyser även om ett mer frekvent användande av förenklade förundersökningar skulle underlätta polisens utredande verksamhet när det rör sig om enklare brott. I arbetet ställs också frågan: ?Varför förenklade förundersökningar inte används i större utsträckning?? Svaret blev inte bristen på straffprocessuella tvångsmedel utan som JO påpekat: ?svensk polis har bristfälliga juridiska kunskaper som skulle kunna medföra att rättssäkerheten drabbas om man inte är tillräckligt försiktig?. Det är därför, enligt min uppfattning viktigt att detta problem belyses och åtgärdas så fort som möjligt d.v.s.

För arbetsgivare är rekryterings- och urvalsprocessen viktig för att hitta kandidater till en ledig tjänst. Rekrytering är en tidskrävande process, som kräver både kunskap och tid hos den som rekryterar. Om kunskap eller tid inte finns inom organisationer kan rekryteringsföretag hjälpa till att sköta hela eller delar av rekryterings- och urvalsprocessen. Syftet med examensarbetet är att analysera och få en djupare kunskap om rekryteringsprocessen, med fokus på urval av kandidater. Frågeställningar är, hur urvalsprocessen fungerar, samt varför en kandidat får en tjänst framför en annan kandidat om de har samma meriter.

 Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas.Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts.Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser.Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande. .

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmänna debatten har det på senare tid dock handlat om att Sveriges och i-ländernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovärdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och säkerhetsfrämjande arbete, så undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förändrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks även hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut på området är Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet.

Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, både inom och utom polisväsendet. Vi har tittat närmare på vad som definierar en stereotyp och beskriver två av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i både privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad är aktuell i media och samhällsdebatten. Detta framgår bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare använda vitsordssystemet.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översätta ett företags identitet till en grafisk identitet såg ut och vad som krävdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades på litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen såg ut.

Forskning på museer har de senaste åren varit en omdiskuterad företeelse och hur denna ska bedrivas. Den här undersökningen behandlar synen på forskning utifrån ett länsmuseum med utgångspunkt i basutställningen på museet. Att tolka informanternas svar var inte helt oproblematiskt alla gånger, men detta har inte bara varit en nackdel utan det har även lett till vissa slutsatser. Undersökningen har resulterat i en inblick i forskningssynen utifrån främst en viss arbetsgenre på museet och även argumenten för vissa urval som gjordes till basutställningen har påvisats. Det har sedan kunnat dras vissa slutsatser vad gäller forskningsbegreppet och den problematik som kretsar kring denna, samt om hur urvalsprocessen gått till.

Den allmänna uppfattningen i Sverige är och har varit att Försvarsmakten inte får ge stöd till polisen som kan innebära att militär trupp utövar tvång eller våld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrån Ådalshändelsen, när militär trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika många. Vilka direkta konsekvenser följde av händelsen i Ådalen? Hade militären rätt att öppna eld? Vilka lagar och förordningar reglerade detta under det senaste århundradet? Hur stor är kunskapen om dessa lagar och regler som styr det militära och polisiära samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ?Gällande lagar och förordningar? framgår vad som styr militärt stöd till polisen idag. I dagsläget är det endast vid terroristbekämpning Försvarsmakten får ge stöd åt polisen som kan innebära tvång eller våld.