Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lärarens val av kursinnehåll och elevernas intressen i årkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat två religionslärare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd på elevinflytande. Eleverna har svarat på enkäter om deras intressen för ämnen och områden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog två lärare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori.

Rapporten beskriver polisens svårigheter att informera unga gärningsmän om medling när ett brott är begånget. Fokus ligger på de yttre polisernas arbete i Västernorrlands län där tre närpolisområden, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa områden utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsärenden i de olika områdena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfråga unga gärningsmän, som inte fyllt 21 år, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga återfall i brott för gärningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling.

Syftet med vårat arbete är att få fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster). Vi vill undersöka hur lagen tillämpas i praktiken av polisen och vilka svårigheter som uppstår när lagen ska tillämpas. Följande frågor söker vi svar på: Varför går så få anmälningar till åtal? Varför blir så få åtal fällande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns på området.

Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. Våldet och hänsynslösheten mot allmänheten, de grova rånen mot värdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gäng och inte minst ungdomars kriminalitet måste bekämpas. Syftet med vår rapport är dels att själva fördjupa oss i polisens alternativa sätt att arbeta på, dels att undersöka om ?punktmarkering? är en effektiv metod att använda sig av när det gäller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom området i respektive polismyndighet.

Detta arbete ger en bild av polisens handräckningar av psykiskt sjuka personer enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT ). Arbetet visar även att det idag finns ett antal faktorer inom handräckningsförfarandet av psykiskt sjuka som berörda parter inom polis och sjukvård vill ändra på. Det problem som lyfts är bland annat bristande kommunikation mellan polis och sjukvård, det finns ingen nationell blankett för hur en handräckningsbegäran ska se ut samt inte heller någon gemensam arbetsform vid handräckningar av detta slag. Vi har även granskat juridiken kring handräckningsförfarandet och bland annat kommit fram till att dessa handräckningar sällan följer de lagstöd som finns idag för hur de skall utföras. Sekretessen i sig är idag också ett problem eftersom det finns en sådan osäkerhet bland både polis och sjukvård angående vilken information som får utlämnas om den person som är aktuell för en handräckning.

Under 1900-talet inträffade det såväl nationellt som internationellt en rad händelser som har kommit att påverka vad som idag är att betrakta som säkerhet. Vårt samhällsklimat har gått från att handla om förberedelser inför ett storkrig mot att idag handla om hur vi ska förhindra och motstå olyckor och katastrofer. Denna studie är en genomgång av hur det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt med fokusering på polismyndigheternas roll. Syftet är att åskådliggöra vilka krav som Rikspolisstyrelsen (RPS) ställt på polismyndigheternas förmåga att klara av kriser som utgörs av bland annat CBRNE?karaktär det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära eller explosiva händelser samt att granska hur pass långt polismyndigheterna kommit i sitt krisberedskapsarbete.

Syftet med detta arbete är dels att ge en orientering till blivande aspiranter om ämnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill också bidra till en ökad förståelse av hur detta påverkar polisens del i rättskedjan samt se om det finns några gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstå varför det kan uppkomma frågor kring hur bilder används vid en rättegång så måste man förstå det svenska systemet med fri bevisprövning. Därför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gå in på hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar även till att orientera läsaren inom några områden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.

Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, är uppsatsens primära syfte att jämföra hur de båda aktörerna framställer sig själva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras därefter om några delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat står hos båda aktörerna många exempel på en välvillig attityd att finna och de bygger genom sin framställning upp en identifikation med sina respektive målgrupper. Skillnaderna dem emellan är emellertid större än likheterna.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

Syftet med denna rapport är att belysa problemen med att jobba skift, främst nattpassen. Utryckningsavdelningen kräver bemanning dygnet runt och ständig beredskap för att rycka ut när något brott begås eller när polisens hjälp behövs. Det är främst skiftarbete, som innefattar nattjänstgöring, som inkräktar på fritid. Enligt Arbetstidslagen ska man ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar. Dygnsvilan ska vara mellan midnatt och 05.00.

Syftet med studien är att få kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den är anpassad efter de förhållanden som råder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat på teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, två är avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rådande förhållanden finns hos bankerna i form av ökade krav på individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de använder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Detta examensarbete har som syfte att bidra till en ökad kvalitetsmedvetenhet vid inköp av lövträd. Målet var att genom att studera litteratur, redovisa ett kunskapsunderlag där begreppet växtkvalitet vad gäller lövträd beskrivs översiktligt. Arbetet behandlar översiktligt innebörden av begreppen fysiologisk kvalitet, morfologisk kvalitet, genetisk kvalitet och sundhet. Dessa begrepp samverkar tillsammans inom det övergripande begreppet växtkvalitet. Detta kunskapsunderlag ligger sedan till grund för den urvalsprocess i vilket författaren har prioriterat vilka delar som en privatkund, intresserad av att köpa av lövträd, bör känna till.

Patienter med cancerdiagnos är i riskzonen för att bli malnutrierade. Sjuksköterskor kan möta patienter med cancerdiagnos och därför är det viktigt att ha kunskap och förståelse om malnutrition och hur det med hjälp av bedömningsstöd kan identifieras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bedömningsstöd och bedömningsinstrument som sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. Metoden var en litteraturstudie vilken utformades utifrån Polit och Beck niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Polisens värdegrund är i dagsläget en het fråga och något som diskuteras inte bara inom polisen och i media utan även av allänheten. När en video uppdagades där poliser vid en insats i Rosengård 2008 uttalade sig nedvärderande om personer med invandrarbakgrund blev frågan alltjämt mer aktuell och i och med att polisen 2009 lanserade sin nya värdegrund är det lätt att ställa sig frågan hur det står till med polisers värderingar. Den här rapporten tar sikte på att titta på möjliga förklaringar till polisernas uttalanden och vad värdegrunden kan bidra med för att sådana saker inte ska upprepas. Teorin om Social konstruktionism förklarar uttalandena som ett svar på uppfattad aggression gentemot poliserna själva eller en för dem en närstående part. Teorier kring pliktetik visar på att uttalandena kan vara ett resultat av en outtalad, missriktad pliktetisk känsla som gjort poliserna osäkra på vad för slags attityd som ingår i deras arbete.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren.