Sökresultat:
54 Uppsatser om Policynätverksanalys - Sida 3 av 4
VÀrldens ansvarsfullaste land? En studie av den svenska statliga Corporate Social Responsibility policyn mellan 2000-2006, och tillÀmpning inom statligt Àgda företag
Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.
Tillsammans Àr vi starka! - Hoppas vi i alla fall? : en uppsats om utökad samverkan inom anlÀggningsbranschen ur ett konkurrensrÀttsligt perspektiv
Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet mÄngfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstÄ en kommuns rekryteringsprocess ur ett mÄngfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens rekryteringsprocess kan förbÀttras för att frÀmja rekrytering av mÄngfald. En frÄgestÀllning utarbetades för att besvara syftet:Hur gÄr kommunens rekryteringsprocess till?Undersökningen Àr en fallstudie och genomfördes pÄ VÀxjö kommun, dÀr vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga vÀl insatta i kommunens rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.
Hur publicera efter policyn? Ett antal seniora forskares förhÄllningssÀtt till open access efter VetenskapsrÄdets open access-policy.
Since the 1990?s Open Access has developed into an alternative model for scientific publication. Today an increasing political interest in promoting Open Access is commonly channeled through the implementation of policies by research funders. However, in the scientific community the uptake and acceptance of the model has been of notably different character.This Master?s thesis examines the understanding of and attitudes towards open access among eight senior Swedish researchers and how these have been affected by the implementation of the Swedish Research Council?s Open Access-policy as implemented in 2010.
Riktlinjer för utformande av informationssÀkerhetspolicy : En fallstudie vid Linde Material Handling
Denna uppsats dokumenterar en fallstudie som gjordes hösten 2006 vid Linde Material Handling i Ărebro. Företaget var pĂ„ vĂ€g att expandera och planerade att utöka anvĂ€ndningen av IT i verksamheten. I samband med detta gavs undertecknade i uppdrag att utforma en informationssĂ€kerhetspolicy för verksamheten. I en litteraturstudie kunde det konstateras att det inte fanns nĂ„gra enklare riktlinjer för att utforma sĂ„dana policies, varmed syftet blev att göra detta. Genom en fallstudie pĂ„ företaget dĂ€r vi utformade en IS-policy för deras verksamhet, och Ă€ven gjorde intervjuer med ledning och dokumentationsanalyser, utrönas vilka problem som kan uppstĂ„ och vilka övervĂ€ganden som bör göras för att utforma en lyckad policy.
Inte bara ett papper? en kvalitativ studie om förebyggande arbete av alkohol i arbetslivet utifrÄn arbetstagarorganisationers kunskap
Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas pÄ företagen. Denna policy Àr grunden till ett vÀlfungerande förebyggande arbete. Policyn Àr ett viktigt verktyg och man mÄste tillÀmpa den praktiskt.Syftet med undersökningen Àr att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete pÄ arbetsplatserna och i vilken utstrÀckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar pÄ vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.
Kunskap a?r mer dialogbaserat a?n monologbaserat : En studie om Knowledge Sharing i sma? och medelstora fo?retag
Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.
Den oreflekterade handlingen : en studie om hur etiska kulturer uppstÄr och vidmakthÄlls bland
Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska stÀllningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förstÄelse av hur en etisk kultur uppstÄr och vidmakthÄlls i en arbetsgrupp. För att uppnÄ detta syfte skulle vÄr frÄgestÀllning ge svar pÄ hur en arbetsgrupp beskriver vilka svÄrigheter som kan uppstÄ under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstÄr och vidmakthÄlls. VÄrt metodval var kvalitativt. För att inhÀmta empirisk data anvÀnde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.
RIKTAT DĂDANDE - Lag och moral i en asymmetrisk vĂ€rld
Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dÄvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma Är. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrÀttelsetjÀnsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker frÄn terroristnÀtverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av sÄ kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstÀnkta terrorister utan möjlighet till en rÀttvis rÀttegÄng, Obama-administrationen har valt att fortsÀtta utöva policyn. Syftet med studien Àr att faststÀlla huruvida USA:s juridiska rÀttfÀrdigande och bruk av folkrÀtt i relation till genomförandet av riktat dödande och anvÀndandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gÀllande internationell rÀtt.
?Man mÄste visa hÀnsyn Àven om man inte tycker om dem? : vargfrÄgan i glesbygden
Vargen fridlystes 1966 och var i det nĂ€rmaste utrotad i Sverige. Vargens Ă„teretablering Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, dĂ€r licensjakten var en viktig frĂ„ga. Ăven i den senaste debatten nĂ€r det kommer till vargfrĂ„gan, handlar det om licensjakten pĂ„ varg. Denna debatt delar Sverige i tvĂ„ lĂ€ger.
Finansiell riskredovisning
Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor.
Finansiell riskredovisning
Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr:
? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag?
? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer?
Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i
olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet.
Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till
aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen
har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer.
Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en
enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i
vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en
svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor.
Slutsatser: Enligt vÄra observationer redovisar företag risker i följande
ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), rÀnterisker (58%) samt
finansieringsrisker (47%).
En ideologikritisk analys av Facebook
Facebook Àr ett centralt verktyg för mellanmÀnsklig kommunikation. Plattformen anvÀnds dagligen vÀrlden över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt Àr Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en sÄ betydelsefull mötesplats Àr privatÀgd innebÀr att anvÀndarna och deras kommunikation pÄverkas av företagets regler, intressen och vÀrderingar. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur företaget förhÄller sig till spÀnningen mellan marknad och offentlighet.Syftet Àr att kritiskt undersöka företagets vÀrderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhÀllskontext, i syftet att avtÀcka vilka idéer och vÀrderingar som diskursivt framstÀller, och dÀrmed konstruerar, organisationens anvÀndare.Det empiriska materialet bestÄr av företagets policy och regelverk, tvÄ dokument som finns tillgÀngliga för allmÀnheten genom deras hemsida.
Employer branding : En studie av ?The Employer Brand Mix?
AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehÄlla rÀtt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus pÄ sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trÀtt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding gÄr ut pÄ attstÀrka ett företags arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjÀlpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.
DÀ bruk`gÄ bra... : En kvalitativ fallstudie i tvÄ kommuner om kommunikationen av policys och riktlinjer gÀllande sociala medier
Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gÀllande förmedlande av policys och riktlinjer angÄende anstÀlldas anvÀndande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom SollefteÄ och Sundsvalls kommun i VÀsternorrlands lÀn. Studien utgÄr ifrÄn ett antal kommunikationsteorier som frÀmst berör internkommunikation. Dessa teorier har fÄtt ligga till grund för hela vÄr studie. Studien Àr en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frÄgor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angÄende de anstÀlldas anvÀndande av sociala medier? Har de tvÄ kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gÀllande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gÀllande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anstÀllda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka Àmnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med tvÄ anstÀllda pÄ informationsavdelningen, fyra chefer och Ätta medarbetare i de bÄda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de bÄda kommunerna i deras sÀtt att kommunicera policys och riktlinjer.
En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten
Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana
miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana
samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator
hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ
kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar
allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov
till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av
vattendrag, försurning m.m.