Många förskolebarn som leker ute gör detta på förskolegården. Syftet med undersökningen är att beskriva barns utomhuslek på förskolans gård. Vad är karaktäristiskt för just utomhusleken och var och vad leker barnen? Arbetet belyser även leken ur barnens perspektiv, hur de själva upplever och beskriver sin lek. Undersökningen tar också upp utomhusleken ur ett genusperspektiv; hur flickors och pojkars lek och upplevelser av den skiljer sig åt.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frågeställningarna som vi utgått från är:?Vilka olika aktiviteter väljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad är flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka på och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som användes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. Vårt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken där pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna användes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur läsintresse och läsvanor ser ut bland pojkar respektive flickor i gymnasiet. I min bakgrund har jag använt mig av forskningslitteratur som behandlar ämnet hur lärare använder sig av skönlitteratur i skolan och hur läsintresset ser ut bland pojkar och flickor. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativ metod, intervjuer och enkäter. I intervjuundersökningen ingick tre svensklärare som delade med sig av sina erfarenheter. I undersökningen framkom det att lärarna använde sig av ett varierat och kreativt arbetssätt, för att öka läsintresset bland både pojkar och flickor.

Syftet med vårt arbete är att beskriva förskollärares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek där vi lägger fokus på rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgångspunkt från Elkonins tre stadier i rolleken i åldern fyra till sex år som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. Utifrån detta har vi intervjuat förskollärare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollärarna uppfattar att det är vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Syftet med vår undersökning är att undersöka pedagogernas syn på lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad pedagogerna anser att lek är och om de ser någon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de själva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill även se om det går att se någon skillnad i hur pedagogerna tillrättavisar barnen beroende på kön. Valet att använda oss av två förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fått kontinuerlig utbildning via föreläsningar och litteratur bemötte barnen på ett neutralare sätt än förskolan som inte hade fått samma tillgång till utbildning. Vi valde att använda oss av intervjuer och observationer för att få så mycket information som möjligt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till läsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förändrad motivation till läsning, skillnader mellan flickors och pojkars läsning och om elevers syn på litteratur förändras. Undersökningen genomfördes under vår verksamhetsförlagda utbildning i en årskurs fyra till fem under en femveckors- period i Luleå Kommun, där sex slumpmässigt utvalda elever medverkade i vår undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. Vårt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till läsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika läsvanor, visade att de läser böcker i olika genrer, vilket inte stämmer överens med det vi kommit fram till i vår undersökning.

Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan.

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om kön och hur barnen upplever pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som vår studie utgår ifrån är: Vilka föreställningar har flickor och pojkar om kön? Hur upplever barnen pedagogernas förhållningssätt? I avsikt att närma oss barns föreställningar om det aktuella området så använder vi oss av en kvalitativ studie, där 30 barn medverkar i gruppintervjuer. I intervjuerna med barnen utgår vi ifrån pojk- och flickgrupper, där intervjuerna spelas in för att sedan kunna analysera och transkribera det inkomna empiriska materialet. För att stärka vår studie nyttjar vi relevanta och vetenskapliga artiklar, avhandlingar och litteratur som beskriver pojkar, flickor samt pedagogers förhållningssätt.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten.Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska.

Syftet med min undersökning var att studera 4-5 åringars bygglek på en förskola i min kommun. Jag ville också ta reda på om materialet påförskolan var det som barnen ville ha eller om de hellre skulle vilja leka med något annat i sin bygglek..

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tre nioåriga pojkars uppfattning om deras egen läsning, deras lärares uppfattning samt deras föräldrars uppfattning om pojkarnas läsning. I undersökningen har jag även försökt se om tillgången på litteratur samt om lärarens och föräldrarnas eget litteraturintresse har någon betydelse för pojkarna i deras läsande. Det är en kvalitativ undersökning där alla undersökningspersoner har intervjuats. Resultatet visar att både lärarens och föräldrarnas litteraturintresse har en positiv inverkan på pojkarna samt att tillgången på böcker har en betydelse för läsandet. Vidare kan man se att det är viktigt att läraren har en god kännedom om varje elev när det gäller valet av litteratur och då det handlar om att ge rätt handledning i läsandet.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Denna rapport handlar om pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a.